av Annika Bengtsson | feb 8, 2010 | Författare, Gästbloggare, Okategoriserade
Jag försöker komma iväg och styrketräna två gånger i veckan, måndagar och fredagar. Redan i går kväll när jag gått och lagt mig gjorde jag mitt bästa för att komma på undanflykter. Någonting som skulle kunna få mig att slippa träna. Jag tycker att det är så oerhört... av Annika Bengtsson | feb 7, 2010 | Författare, Gästbloggare, Okategoriserade
Vad kul det är att bli utslängd varje gång man skrivit ett inlägg. Jag tror att det beror på kvaliteten på det man skrivit, en refusering av det mer brutala slaget. En gång när jag fick en standardrefusering av slaget ”tyvärr passar det inte i vår utgivning” blev jag... av Viktoria Myrén | feb 7, 2010 | Debutant, Författare, Gästbloggare, Okategoriserade
Ångesten kom på eftermiddagen. Den och huvudvärken. Märkligt att må dåligt över något som man anar blir bra när man väl är där, sitter på scenen, har börjat prata. Men det var som mannen på psykjouren sade till en vän: det är ofta rädslan för att må dåligt som är... av Annika Bengtsson | feb 6, 2010 | Författare, Gästbloggare, Okategoriserade
I normala fall jobbar jag som redigerare på en dagstidning. Arbetstiden är nästan uteslutande förlagd till eftermiddag och kväll, jag loggar in tio i två på eftermiddagen och ut från jobbdatorn strax före halv ett på nätterna. Men nu jobbar jag hemma, jag tränar mig... av Annika Bengtsson | feb 5, 2010 | Författare, Gästbloggare, Okategoriserade
Denna dagen – inte ett liv. Var det inte så farbror Melker så uppgivet deklarerade när han inte ens lyckats fånga en abborre. Själv lyckades jag skriva klart ett inlägg men i samma ögonblick som jag försökte publicera fick jag besked att jag inte var inloggad. Vilket... av Viktoria Myrén | feb 5, 2010 | Debutant, Författare, Gästbloggare, Okategoriserade
Två gånger Sofi Oksanen I hörnet på hotell Diplomats matsal. Sofi Oksanen svarar på frågor samtidigt som hon försöker få i sig sin caesarsallad. Klockan är tre, hon är trött och sönderintervjuad och jag är nervös. När jag frågar henne hur hon lyckades få ihop alla...