Välj en sida

Jag leker med ordet författare, smakar på det – det smakar gott. Jag är stolt över att kunna kalla mig författare. Det känns ovant, lite laddat och jag blir generad när jag gör det. När är man författare? När man ger ut en bok på eget förlag? Eller får den...

Neoskräck II

Vad är du rädd för? Måste bara få kommentera den intressanta diskussion som ägt rum i kommentarerna till mitt förra inlägg. Signaturen gunnor skriver: ”Den läskigaste boken är nog ”Den långa vintern” av Eino Hanski eller kanske...

Som tusen nålar

Så tunt det är som läkt, så lätt det går sönder. Att några ord en mikrosekund kan formas till tusen nålar som kan göra en kolsvart täckande tatuering och nästan förstöra allt det fina, goda.  När diskussionen om kvaliteten på våra kommentarer började skavde det...

Neoskräck

Visst vill jag skrämmas, men inte bara. glasöron skrev i en kommentar att hon tyckte min bok bjöd på ”reell neoskräck”. jag bad henne förklara detta för mig nya begrepp, så här skriver hon: ”alltså, neoskräck är för mig samtids eller...

Kattimmen

Vargtimmar, visst brukar man säga så? Min timme heter kattimmen fast den iinte tar en hel timme i anspråk. Vid fyratiden, eller halv fem kittlar hennes morrhår mitt öra. Tätt, tätt intill knattrar hon, först försiktigt, sedan mer rytmiskt och allt starkare. Det är...