• Hamlet! Intressant det du skriver. Ändå undrar jag litet över uttrycket “rimliga livsval”…? Vem avgör det? Och om nu ens livsval bara är begripligt för en själv…men ej utåt, inför omgivningen…?Jag kan tyvärr inte ge ngt exempel.

    M v h Mohikanen.

  • Nu har jag äntligen fått tag i boken. Jag återkommer, när jag har hunnit läsa tillräckligt mycket för att kunna aha synpunkter.

  • hej! jag funderar på självmordet, och kan man läsa det som ett symboliskt adjö till den känsliga delen av bokens jag? om jag ser hela romanen som en symbolisk berättelse om det inres olika aspekter istället för två bröder, så skulle jag kunna se det som att jaget tar adjö, och avstånd, från en känslig sida av sig själv, som är svår att hantera…[Read more]

    • hej själv! dina funderingar är intressanta, och säkert ligger det en del i det, även om jag har svårt att följa tanken fullt ut. det finns ju flera tillfällen i Evanders produktion som beskriver liknande livssituationer och som leder till katastrof eller självmord (utan att man ser nån direkt symbolik). Ofta ger Evander antydningar om orsakern…[Read more]

    • Ja, bröderna kan symbolisera olika sidor i berättarens personlighet. Därför ska man kanske inte ta självmordet så bokstavligt. Det kanske innebär att den ena sidan av personligheten har besegrat den andra. I så fall är det inte nödvändigtvis något tragiskt.

    • Om man håller fast vid, att romanen skildrar ett verkligt självmord är det svårt att peka på en specifik orsak. Jag har fått uppfattningen att de flesta självmord begås av personer, som lider av svår depression. Den behöver inte ha några yttre orsaker. Brodern i romanen har ju skäl att vara deprimerad. Det går inte så bar varken i arbetslivet e…[Read more]

      • Evander har som sagt med skildringar av självmord i vissa böcker.
        En läsning är såklart att det är ett verkligt självmord. En annan läsning kan var att det finns en längtan efter att ”dö” bort från det liv man lever. Kommer att tänka på Ann Heberleins titel ”Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva”. Att vi vill bort från den form av liv som vi…[Read more]

        • Bra, Anne! Det är förskräckligt när andra anser sig ha tolkningsrätt gällande andras liv. Det kostar på att ändra sitt liv.

        • Fin tolkning, Anne, att Evander pekar på att det kunde ha varit annorlunda, om….osv.
          Att en käresta kan ändra fel tolkning, jo…det visar väl Evander också, men ofta är det ju inte den rätta kvinnan. Sorg och besvikelse, men ändå…det finns oftast hopp i Evanders romaner. En kärleksroman slutar ju sorgligt, men vad vill författaren ha sagt?…[Read more]

          • Hur menar du, Evelina? “Att en käresta kan ändra fel tolkning…”???? Oftast är det inte den rätta kvinnan? Menar du ö h t? Eller i romanen? Menar du att “folk” kan välja “fel”? Självklart, men då får väl personen stå sitt kast. Huvudsaken är att de väljer själva. Det är litet komiskt (eller inte?) i boken att kvinnornas utseenden ju kommenteras…[Read more]

            • Ja Mohikan, jag tänkte på Evanders romaner. Ofta olycklig kärlek…

              Just det, Karins utseende kommenteras inte. Det är nog så som du antar att Karin är typ mor/ beskyddare.

        • Eftertänksamma rader, Anne. Kommer också att tänka på Heberleins bok med dess titel, om att ens liv kan kännas svårt att leva, men man vet inte hur man skall kunna förändra det tillräckligt för att det skall kunna bli något bättre än det som är, utan att man för den skull måste ta det definitiva steget och avsluta det. Så kan nog de flesta mänsko…[Read more]

          • När jag var ung slukade jag Evanders alla böcker. Gång på gång läste jag dem, och vissa blev favoriter. Med stigande ålder har jag vänt mig till andra författare. Som ung var jag inte alls intresserad av vad kvinnor skrev, jag läste bara manliga författare och identifierade mig mer med dem och det här sökandet efter bekräftelse i aktiviteter.…[Read more]

            • Hej Anne Jag läser också väldigt gärna biografier idag, från dem själva som memoarer eller av andra om någon särskild person. Det kan ge väldigt mycket om författaren är uppriktig och ärlig och berättar om både snedsteg och lyckade stigar, men framför allt om de kan uppfattas som hederliga förklaringar till livsförsök, eller om biografen finner…[Read more]

  • Har också noterat att temat självmord återkommer i PGE:s romaner t ex Orubbat bo och Samma sol som vår. Kan kanske till viss del bero på att romanerna ofta handlar om personer som på ett eller annat sätt har ett besvärligt och ångestfyllt liv och känner sig misslyckade. Det är ju ganska ovanligt med välanpassade och harmoniska personer i hans roma…[Read more]

    • Människor som plågas svårt av ångest lever ofta nära tankar på döden…
      Jag funderar ibland över hur det till slut sker att en människa går över gränsen och väljer att lämna livet. Vad får någon att vilja…och att våga döda sig själv?
      Så grymt livet kan vara…

      • Jag har själv varit där, Evelina. Men det var inte den “riktiga” fysiska döden som jag såg som ett val. Efter en känslomässigt helt omöjlig ekvation blev jag känslomässigt djupt förvirrad och blandade ihop både “nu” och “då” och “liv” och “död”. Så var det i alla fall för mig, och jag tror inte det är så ovanligt heller. Det är inte “döden” man…[Read more]

        • Tack Hamlet, för att du berättar om din upplevelse. Intressant…att det är bort man vill komma i den svåra känslostormen, inte just att man tänker på döden, att man vill dö till varje pris.
          Tragiskt då när viljan att komma bort, leder till, för alldeles för många, till döden, ett avslutat liv. Helt i onödan…när hjälp finns att få, trots allt.…[Read more]

          • Hej Evelina! När man hamnar i en känslomässig förvirring kan man inte se särskilt klart på någonting, man är så uppfylld av “det omöjliga” att man “tänker” och “fungerar” bortanför det förnuftiga. Vi mänskor är ju känslovarelser först och främst, och inte särskilt “rationella” alla gånger, vilket inte sällan kan försvåra våra liv. Livet kan va…[Read more]

  • Jag har noterat att Evander ofta har självmord i sina romaner. Om det inte låtit så vanvördigt så skulle jag uttrycka det som att suicid är “populärt” bland många författare. Långt ifrån bara Evander. Dagerman citeras ju som en inledning.

    • Ja det förekommer självmord i flera av Evanders romaner. Det är alltid tragiskt när sådant händer, i verkligheten, liksom i romaner. Jag kan inte låta bli att fundera över om det var nödvändigt av författaren att låta självmordet ske?

      • Det kan man ju ha olika åsikter om. En del författare vill ju gå över gränsen. Få en dramatisk effekt. Dagerman ville väl ofta testa gränser… Slutade tragiskt…hans liv… Jag kan ha känslan av att det är “inne” att ha med självmord. Svårt att argumentera. Tyvärr förekommer ju självmord i verkligheten. Eller försök.

    • Det är väl ingen tillfällighet att skönlitteratur uppehåller sig kring liv och död. Något annat vore häpnadsväckande. Men jag läser boken på ett lite annat sätt än ni uppenbarligen. När jag funderar över En kärleksroman, blir det snarast vad som leder fram till självmordet som blir intressant. Jag funderar mest över vilka tecken (sociala inte min…[Read more]

      • Men snälla nån, du vet väl inte hur vi läser boken! Märkligt uttalande. Jag ville bara påpeka att självmord kommer igen i Evanders böcker. Naturligtvis finns det en väg dit…eller inte. Henning är ju kär i Anna. Ngt som “jaget” ställer sig ngt frågande till p g a Annas alldagliga utseende. Kanske vill författaren visa att varje människa har…[Read more]

      • Ja det är nog sådana funderingar författaren vill föra fram, mellan radera, om det var något som kunde ha hindrat Henning från att ta sitt liv.

        Olycklig kärlek och självmord…i kapitel 19 berättar författaren om Signhild, som dränkte sig på grund av att pojkvännen övergivit henne.
        En tragisk historia…

  • Hej och god afton! Ursäkta, men skulle inte diskussionen BÖRJA den 1 mars…?

    Vänligen Mohikanen. Varken hunnit hämta boken, än mindre hunnit  läsa.

    • Lite långsam start…flera har ju inte fått tag i boken.
      Testa låna romanen som E-bok så länge? Via ditt Bibliotek på nätet.

  • Bra val av roman. En bok som förbryllar lite då den i stora stycken framstår som en verklighetsskildring men ändå inte. Spännande.

    • Välkommen Lundin till Evander-cirkeln!
      Ja det ska bli intressant att fördjupa sig i “En kärleksroman”.
      Det är längesedan jag läste den.

  • När En kärleksroman kom ut på Bonniers 1971 hade Per Gunnar Evander redan fängslat mig så pass att jag gick och väntade på/ längtade efter nästa bok. Varför? Vad var det som hade fångat mig? Jag vill inte gärna beskriva det som “för det första” och “för det andra”, eftersom det var en helhet:

    språket som är så vardagsnära och “icke-pretentiöst”…[Read more]

    • Välkommen till cirkeln!
      Fin beskrivning du ger av Evanders språkkonst.
      Ja det är en fröjd att läsa hans romaner…och att läsa om dem, om och om igen. Då få man en ny förstärkt upplevelse…förklarad och fördjupad på något sätt…om ni förstår vad jag menar.

      Du bor i Norrland…intressant, hur långt från Gästrikland?

      Mvh
      Evelina

      • Född och uppvuxen i Bollnäs, men lyssnade på Drömmen om Elin på Kungsbäck, dock utan att kasta ut radion genom stängt fönster. Numera bor jag i Sundsvall.

        • Aha, bytt landskap då.
          Bra du kunde besinna dig och låta radioapparaten stå kvar, trots Drömmen om Elin.
          Kungsbäck? Vad?

          • Jo, när huvudpersonen Jimmy i Det sista äventyret ligger i lumpen, så händer just detta i samband med Det ska vi fira eller något liknande program, även om Jimmys för sin del säger: -Blir det “Konvaljens avsked” så åker radion ut genom fönstret (sid 23 ff). Genom berättelsen om detta får Evander inte bara fina möjligheter att visa sin humoristi…[Read more]