• NinaFrid gjorde en uppdatering i gruppen Grupplogga för Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf, 22 - 31 mars!Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf, 22 – 31 mars! 2014-03-26 12:05

    Hur ser ni på mammans, Kattrinas roll i romanen? Jag kan nästan känna lite medlidande med henne, att hon lämnas utanför den intima gemenskapen mellan far och dotter, eller är det så att hon och Jan också kommer närmare varandra tack vare Klara Gulla?

    • Kattrina finns i skymundan men ändå är hon på nåt sätt också en central figur. Hon är en urtyp för den strävsamma torparhustrun som håller ordning och reda. Kattrina är “kejsarinnan” som stävjar Jans värsta galenskaper. Förutom den rena faderskärleken beskriver boken kärleken som allt tål och allt förlåter. Visst, Kattrina tyckte att hon svek sin Jan men före sin död säger hon att allt fint hon lärt sig i livet har Jan lärt henne.

      • attrinas ‘roll’ är enligt min upplevelse ingen. Hon fungerar som en slags komplettering till Jan. Så som han funderade i börja: En “bra ha” varelse som inte skulle begära allt för mycket . . . och att det skulle hända de med barn; vilken otur. Jag tänker på hennes frågande blick när Jan får Klara Gula i famnen, hennes lidande när hon upplever deras relation. Hon är egentligen inte bara onödig i deras “parförhållandet” hon är oönskat. Något ’tillbaka’ får hon egentligen inte före Klara tilltalar henne när hon kom tillbaka.

        Efter Jan försvinner i sin fantasi måste det väl varit henne som försörjer de två. Antingen ligger han i sängen eller är kejsar. Jag har svårt att förstå varför hon lärde sig så mycket angående kärlek av Jan, eftersom Jan vekar mycket självcentrerat, i det ‘normala’ livet och även i fantasierna. Alltid handlar det sig om honom, ingen snack om hustrun. Jan anser väl att det är Kattrinas plikt att ta hand om honom.
        Jag har svårt att se ‘riktig’ kärlek till Kattrina eller Klara Gulla.
        När han räddar kon så sade han nästan ingenting om de pengarna han egentligen hade anspråk på (och vilken hade räddad Klara), han tiger. För honom spelar det ingen roll om han ruinerar sin hälsa (och jobbade istället för att försörja hustrun och honom) han ska till sjön .. .
        Och när han ser Klara omfamna hela världen där hon kunde äntligen fly från hemmet (där inte alls, tror jag, varit så bra som Jan upplevde detta eftersom han hade ingen annan synpunkt än hans egen) då blev han kränkt, narcissistiskt kränkt.

        Det kommer massor av folk till hans jordfästning, men enligt min uppfattning finns bara en helgon här i historien, Kattrina

        • Jag blir nästan lite lättad att jag inte är den enda som känner ett visst obehag inför Jan och hans stora kärlek som allt kretsar kring. Klara Gulla är rädd för honom, och på sätt och vis (bortsett från att hon snabbt måste skaffa pengar) är det han som har vant henne vid att stå i centrum, få uppmärksamhet och bekräftelse och gåvor, att hon måste bli dyrkad på det enda sätt som återstår när hon kommer till staden och han inte längre är där.

    • Kattrinas roll är kanske den som är svårast att smälta eller förstå ur vårt perspektiv 2014. Varför accepterar hon bara att gubben ingenting gör utan hon får ensam försörja dem? Är hennes kärlek till Jan verkligen så stor att hon därför låter honom hållas eller har hon helt enkelt resignerat? Eller så är det som Leenao skriver att hon är den strävsamma torparkvinnan som träsar på utan att fundera så mycket