Vi avslutar Madonnan och gycklarens gästblogg där vi började. Har du ännu inte lyssnat på ljudessän med samma namn som denna blogg, så tycker jag att du ögonabums skall klicka här och förgylla ca 26 minuter av din tid.
Så, vad sker då när vi läser? Vad är det som händer inuti oss när vi öppnar en roman och börjar läsa? I den digitaliserade tid som vi lever i, där det rapida informationsflödet är korthugget och där det mesta liksom flimrar förbi, är det en viktig fråga som vi bör ställa oss. Det är svårt att ge ett universellt svar på frågan. Men en sak är säker, det sker en mängd positiva saker när vi läser (vi ska bara se till att göra det också).
Det som sker är att vi först avkodar det som vi läser. Vi skapar en grundförståelse för det. Sedan tar medvetandet över och arbetar vidare med förståelsen, broderar ut den, bygger på och upp den. Det är en kedja av processer som händer i hjärnan när vi läser. Kortfattat är det detta som sker när vi öppnar en bok och börjar läsa. Men den vetenskapliga aspekten lockar oss kanske inte till litteraturen precis.
Författaren och litteraturprofessorn Birgitta Holm (hennes bok Språnget ut i friheten, som bland annat berör läsandets mekanismer, finner ni på hemsidan i vår litteraturlista på föreslagna titlar för vidare läsning) beskriver kort och träffsäkert vad som händer i oss när vi läser böcker. Hon menar på att böcker förlöser vår livskraft. Och det är precis så jag själv skulle vilja formulera det. En roman kan förvandla. Litet som stort, smått som gigantiskt. En roman kan verka likt en revolution, inuti oss. En roman kan få oss att förstå oss själva, omgivningen och världen. Det är ingen underdrift att läsning har stor betydelse för sådant som utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet.
I det första blogginlägget nämnde vi Olof Lagercrantz (i det att han identifierade sig med gycklaren), så även här sluter vi bloggcirkeln med att återvända till honom. I hans lilla bok Om konsten att läsa och skriva (som också omnämns i ljudessän), skriver Lagercrantz följande kloka rader om vad som sker när vi läser:
“Vad sker när vi läser? Ögat följer svarta bokstavstecken på det vita papperet från vänster till höger, åter och åter. Och varelser, natur eller tankar, som en annan tänkt, nyss eller för tusen år sen, stiger fram i vår inbillning. Det är ett underverk större än att ett sädeskorn ur faraonernas gravar förmåtts att gro. Och det sker var stund. De människor vi möter i böcker liknar de levande. De talar som vi, andas som vi, gråter och skrattar som vi. Men sträcker vi ut armarna för att omfamna dem griper vi i tomma luften. Det finns en gammal lära om Gud som författare. Gud skrev Bibeln och allt eftersom han skrev blev världen till.”
Litteraturen är en fristad. Som tar oss från en plats till en annan, när än vi vill. Den får oss att uppleva, i somliga fall sådant som är gott och i somliga fall sådant som är ont. Den kan lära oss om vi vill, eller tillåta oss att fly om vi vill. Den är en oas, en skyddad tillflyktsort. Den är AL L T, om vi bara tillåter den. Och med dessa avslutande ord tar Madonnan och gycklaren farväl på denna gästblogg.
Glöm inte att fortsätta följa oss på Facebook och ta del av både ljudessän och studiematerialet – helt gratis – på Madonnan och gycklarens hemsida.
Hälsningar Victoria, Madonnans, gycklarens och munkarnas koordinator