Att ge ut en bok är svårt, men inte omöjligt. Ungefär ett av tusen manus som skickas in spontant (alltså som inte har beställts av förlaget) blir antagna. Chansen att få sin bok utgiven är alltså en promille. Svårt – men inte omöjligt.
Jag skickade in ”Och allt är förvridet” till förlagen första gången 2004. Då var ingen intresserad. 2008 hittade jag manuset igen av en slump och skickade iväg det en sista gång. Det var tur att jag skickade det till Alfabeta, det var tur att jag skickade det just då, det var tur att lektören blev intresserad, det var tur att manuset kom till rätt förläggare, det var tur att manuset hade gottat till sig och blivit ännu mer aktuellt år 2008 än 2004. Det mesta är helt enkelt slump och tur, med en liten, liten gnutta skicklighet.
Jag läser många skrivarbloggar och har många skrivande vänner. Jag får ofta bilden av att de tror att allt kommer att ordna sig bara de blir utgivna på FÖRLAGET. Men når man en viss tröskel (utgivningen) kommer nästa tröskel ganska fort. Vi skapar hela tiden nya mål och triggas alltid av längtan, drömmar (om stordåd). När jag hade skrivit på bokkontraktet (där det för första gången stod Författare: Emma Ångström, ÅH, vilken dag!!!), var jag vinnare bland alla skrivande, bokutgivningsdrömmande människor. Men när boken väl släpptes var jag en förlorare bland alla andra författare som kämpar om uppmärksamhet, fina recensioner, försäljarsiffror. Jag bytte damm, helt enkelt. Fiskarna blev större.
Allt blir inte bättre bara för att man ger ut en bok. Men mycket blir väldigt, väldigt bra. Jag hoppas att ni där ute fortsätter läsa och skriva som om det gällde livet. För det gör det. Det är livet som det handlar om.
November börjar lida mot sitt slut. Tack för att ni har läst och kommit med kommentarer, jag har haft supertrevligt här hos er! Maila mig gärna på emma@emmaangstrom.se (vad det än gäller). Om ni vill fortsätta läsa min blogg finns jag på www.emmaangstrom.tumblr.com.