”Och allt är förvridet” är ett triangeldrama, eller kanske till och med ett kvadratsdrama. Eriks nya tjej Jenny älskar Erik som älskar Mina som älskar Rickard. Hur hanterar man det? Varför är kärlek så svårt när det lika gärna skulle kunna vara enkelt? Erik tänker mycket på det:
”Mina borde älska mig. De här händerna är fortfarande varma och torra, hon tyckte om att lägga sitt huvud mellan dem, hon skulle älska det lika mycket idag. Håret är fortfarande bångstyrigt i virvlarna hur mycket vax jag än har i, hon kan fortfarande förgäves försöka reda ut det och skratta, inget har förändrats sedan dess. Det är så kort tid. Det är bara några veckor som har försvunnit, vad är det, några veckor av ett liv, det är ingenting. Om Mina sitter där på andra sidan glaset och tror att hon delar tandborste med mannen i sitt liv tar hon miste. Men jag klandrar henne inte. Hon har inte känt mina mjuka handflator på flera veckor och även sådana starka minnen bleknar snabbt. Jag har förståelse för det. Hon ligger nog bredvid Rickard mellan sina skrynkliga lakan och saknar något om nätterna. Det är obestämt vad hon saknar men det är händerna.”