[Linda]

Har inte hunnit läsa alla novellerna än, men älskar det jag hittills läst! Jag har tack vare er cirkel äntligen kommit igång att läsa Tove Jansson.
Den historia som jag framförallt fastnade för var Den sista draken. Spelet mellan Mumintrollet, Snusmumriken och Draken är rörande. Tycker så synd om Mumintrollet! Han ger upp inför sin egen beundran för Snusmumriken och Drakens ovilja att tycka om honom. Det är också fint när Snusmumriken undanhåller sanningen för Mumintrollet för att skona honom från den sorg och besvikelse han känt om han vetat att Draken flög tillbaks till honom. Jag vill gärna fortsätta diskutera boken när jag läst färdigt. Hoppas det är OK fast sista veckan gått?

[Bokcirklar på Göteborgs stadsbibliotek]

“Och jag orkar inte fundera mera över vad allt det här kan betyda. Men det ser ju ut att gå bra. I alla fall är jag inte rädd för julen längre, sa Mumintrollet. Hemulen och Gafsan måste ha missuppfattat saken på något sätt.” Citatet avslutar Granen som är den sista novellen och passar bra den sista veckan i bokcirkeln som är julveckan. Hur tolkar du de olika karaktärernas upplevelse av julen?

Förutom Granen återstår Hattifnattarnas hemlighet och Cedric att cirkla kring. Intressant i hela novellsamlingen är också det målande myllret av de olika karaktärerna med sina unika personligheter. Har du någon favorit bland dessa och varför?

Sedan kvarstår att berätta om din upplevelse av hela “Det osynliga barnet” och hur den växt eller inte under bokcirkelns resa. Så vad säger du – Ris eller Ros?

Vi ser fram mot den sista veckan i vinterbokcirkeln och önskar dig en riktigt God Jul!

[Författare]

Inlägg