Måndag 8 mars: En bild säger mer än tusen ord

Etiketter: 

Visar 9 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #38107

      Det finns många intressant och fina men även sorliga bilder så klart i boken. Jag väljer bilden på sidan 170 inifrån torvkåtan. Jag ser ett barn ligger bland filtarna och jag ser en vit hund som sover. Jag funderar över hur deras vardag var och hur många som skulle sova i just den kåtan. Fotot ger mig en liten inblick i det vardagliga livet.

    • #37009
      Chris Aronsson
      Deltagare

      För flera år sen läste jag Fotografins historia och då kom vi in på hur det nya mediet fotografiet kunde användas i olika sammanhang. Lotten von Duben fotade bl a samer framifrån och från sidan för maken Gustav gjorde etnografiska studier och skallmätningar!
      I den vevan köpte jag en fantastiskt fin och intressant bok med gamla fotografier sammanställd av Nils-Aslak Valkeapää. Miljöbilder och porträtt mm men där finns också exempel på framifrån-från sidan-fotona och bilder från rasbiologiska institutet, 1926, där olika människor fotograferats nakna.

      Andra bilder av t ex en fransk prins Bonaparte, 1880tal, och Borg Mesch i Kiruna. Nu när jag kollat om det finns några bilder från tvångsförflyttningarna så hittar jag två bilder av honom från 1925 som kan handla om det. En bildtext är: Karesuandolappar som flyttar till Jokkmokk för erhållande av bättre renbete. Så kan man ju också formulera sej!

      • #37041
        Åza Sjöstam
        Deltagare

        Du verkar ha det mesta i din välfyllda bokhylla, Chris! :-) Kul när en bok kan leda till att man hittar andra böcker att läsa vidare i.

    • #36945
      Annelise
      Deltagare

      Bilden på sid 117; en massa barndomsminnen. Min mamma och jag fiskade och bodde i tältkåta. Vi hade ingen stege utan för att få upp kåtaduken högt så använde vi björkslanor (osäker om det heter slanor) med en liten klyka upptill. Sen hade vi en extraduk högst upp som vi kunde flytta runt, beroende på väder och vind.

    • #36897
      Chris Aronsson
      Deltagare

      Oj, svårt att bara välja en bild. Men jag tycker mycket om omslagsbilden. Kvinnan som sitter i båten under ett renskinn för att hålla värmen. Ett ansikte som känns slutet och inte uttrycker så mycket men ändå känns det att där finns tankar, känslor och minnen. Händerna är så vackra, arbetande händer som hon kanske också har värk i. Jag vet inte nåt om tillfället bilden är tagen, bara platsen och året. Men finns en del symbolik om man så vill, att hon sitter rakt upp och ner, nån annan styr båten och att hon sitter med ryggen mot målet och ser tillbaka mot det hon lämnat. Nu kan hon ju faktiskt sitta bak i båten, har inte så bra båt-koll, och som är på väg mot oss, inte bort mot fjällen, men jag gillar min tolkning. Liksom kontrasten med den ”svenska” resväskan som syns i förgrunden!

      Och så gillar jag interiörbilden på s 170, hur det ser ut inne i kåtan; barnet som ligger bland filtarna, en sovande hund, en upphängd klocka, skorna.. Fint ljus i bilden.

    • #36895
      Sara Larsson
      Deltagare

      Jag vill också välja bilden på sid 177. Det är en av få bilder med både de inflyttande samerna och de samer som redan fanns på platsen. Jag tänker lite på skillnaden mellan männens och kvinnornas situation när jag ser den bilden. Männen var ute och jobbade mycket med renarna och kvinnorna var hemma och skötte det där hemma (om det nu var så?) Får en känsla av att kvinnorna kunde sakna mer, den kvinnliga gemenskapen och släktbanden som de varit så beroende av i vardagen. Medan männen gav sig ut och vaktade på renarna med sina nya kollegor och kanske hade fullt upp med att knyta nya band och hitta samarbetsparter? Kunde det vara så? När jag nu ska läsa boken en gång till så kommer jag nog att vara lite uppmärksam på det, om det finns skillnader i berättelserna från männen och kvinnorna.

    • #36585

      Jag såg precis en föreläsning med bland annat Elin Anna Labba där hon pratar om att många samiska poeter och författare också är bildkonstnärer. Hon har ett resonemang om att det kan bero på att gränsen mellan bild och ord inte är så stark samisk kultur. Intressant då tycker jag att hon själv valt att använda sig mycket av bilder och det grafiska i sin bok!

      (Jag tror inte man får posta länkar här. Men sök på youtube på “Ny samisk litteratur subtitle” så borde du hitta föreläsningen. Den är en del av ett “paket” av andra föreläsningar om samisk litteratur. Den riktar sig till bibliotekspersonal men mycket kan nog vara intressant för andra också.)

      Nå, till frågan. Jag väljer bilden på s. 115. Det är en man som sitter i vid elden i en kåta. Över elden hänger en gryta. Jag har ingen personlig koppling till det samiska men har läst i fatt mig ganska mycket om Sápmi de senaste åren och jag har förstått att detta med att sitta runt elden tillsammans är en viktig stund. Här äter man, talar och jojkar. I texten på uppslaget berättas om hur kåtan fylls med folk som vill höra de senaste nyheterna om förflyttningarna och vad de “svenska och norska herrarna” har bestämt. Tänk vilken situation att vara i – att få höra ryktesvägen och fragmentariskt om att man ska ryckas upp och måsta flytta bort från sitt hem. Och inte kunna förstå eller hävda sig. Fy!

    • #36364
      Åza Sjöstam
      Deltagare

      I kommentaren till bilden på sidan 122-123 säger Elle Susá Nordqvist: “Detta är nog kanske Biette, min bror som drunknade”. Bilden är från Áhkájávrre 1940 och visar en liten pojke i en båt på en sjö med vackra fjäll i bakgrunden. Pojken ser lite sur och trumpen ut och när jag först såg bilden funderade jag över vad pojken tänkte på när han satt där i båten. Vad hade gjort honom ledsen eller missnöjd? Att sedan läsa att han senare drunknade, oklart hur gammal han var då, känns ju helt fruktansvärt. Tänk vilken sorg för den familjen!

      Bilden på uppslaget s 2-3 visar en gata i Tromsö fyllt av samer, kanske på väg till kyrkan. Efter 1919 ändrades stadsbilden då samerna blev tvångsförflyttade, då blev gatorna mer tomma och många band bröts.

      • #36677
        Åza Sjöstam
        Deltagare

        Tack för föreläsningstipset Karin. Väldigt intressant!

    • #36348
      Ester
      Deltagare

      Jag har bara lyssnat på boken o det förstår jag mer o mer att det är en miss då mycket inte går att förmedla. Ska försöka låna den så jag kan se bilder m.
      m.

      • #36439
        Kerstin
        Deltagare

        Jag lyssnar på boken samtidigt som jag bläddrar och tittar på bilderna. Det blir som en totalupplevelse. Känns lyxigt.

      • #36358
        Åza Sjöstam
        Deltagare

        När jag lyssnade på föreläsningen med Elin Anna Labba berättade hon att boken även är inläst av henne själv, men hon sa också att då missar man bilderna som är en stor del av bokens berättelse. Jag skulle dock ändå vilja höra hennes inläsning för den kan säkert också ge berättelserna en ny dimension. Kanske en kombination av att lyssna och följa med i boken skulle vara ett alternativ? Om du inte får tag i boken på biblioteket så finns den även nedladdningsbar som e-bok, då kan du se bilderna.

        • #36891
          Sara Larsson
          Deltagare

          När jag såg frågan och innan jag läste era kommentarer så tänkte jag också välja ut bilden på sid 164. Det är en mycket talande bild tycker jag. Jag tycker den signalerar ett stark band till landet och naturen. Som att hon samtalar med trädet. Om sina bekymmer och sin längtan till en annan plats kanske. Men också med en förtröstan, som att hon stöttar sig mot trädet och finner ro i stunden.

    • #36295
      Mari Ellingsen
      Deltagare

      Bild sid 164 på Márjá upplever jag fångar en känsla av tankar på livet/tillvaron. Känns som hon ser långt bort till en annan värld, kanske med en längtan. Kanske tanken på en annan plats hon tvingats lämna? Hur många tankar, hur mycket längtan, vilken sorg bar många av de tvångsförflyttade på? Vad händer när allt detta stängs in i människor?

      • #36356
        Åza Sjöstam
        Deltagare

        Jag håller med om att bilden på Márjá väcker många tankar och känslor. Den är väldigt vacker, nästan så att man ser färgerna i hennes kläder trots att bilden är i svartvitt. Jag undrar om detta är en privat bild eller en “iscensatt” bild som många bilder var på den tiden.

        • #36372
          Mari Ellingsen
          Deltagare

          Tog fram boken jag nämnde ovanför. Och ser ju att bilden på Márjá finns i den! Texten till bilden i boken är: ” Mor Idivuoma drömmer om hemlandet i norr”

        • #36370
          Mari Ellingsen
          Deltagare

          Fotografen Göte Haglund var präst, bodde några år i bl.a Ammarnäs. Han gjorde en del dokumentationen om samer. Jag har en bok från 80talet ” Med samer till fjälls” med både text och bild.

    • #36239

      I en föreläsning 3 mars 2021 berättade Elin Anna Labba om bilderna hon valt ut till boken och vad de kan berätta. På 1920-talet var samerna ett ”hett fotografiskt villebråd” och lät sig ofta fotograferas av både fotografer och turister. Många av fotona saknade namngivna personer och Elin Anna Labba har jobbat hårt för att namnge personerna på bilderna. Bilderna förändrades när samerna fick egna kameror och kunde fota vardagsbilder som skildrar livet bortanför turisternas blickar.

      Vad känner du när du ser bilderna i boken? Välj en bild ur boken och berätta om dina tankar kring den.

Visar 9 svarstrådar
  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.