[Annica]

Jag håller med, boken stannade kvar hos mig. Mångbottnad och inte helt lätt att få grepp om alla gånger, det enkla och raka språket till trots. Svårt att veta om det gick att lita på Sandors berättelse, vad är verkligt, vad är dröm, vad är inbillning, nostalgi, osv. Jag har läst Den stora skrivboken-trilogin och även den satt kvar länge. Dock var den ju mer brutal och våldsam på sina håll, jag gillade att Igår ändå var lite mildare.

Skulle rekommendera boken till personer som gillar när det inte är en helt entydig, rak historia! Som gillar när det går att tolka på flera nivåer. Och till någon som vill läsa en sval, stilistiskt snygg och välskriven kort roman. Men som introduktion till Agota Kristof skulle jag rekommendera Skrivboken eller Analfabeten.

[Bokcirklar på Göteborgs stadsbibliotek]

Så har vår bokcirkel om Agota Kristofs “I går” nått sitt slut. Stort tack till er som varit med och delat era tankar och funderingar kring boken, det har varit intressant och givande att ta del av! Här kommer cirkelns sista omgång diskussionsfrågor.

Trots bokens korta format lyckas Agota Kristof berätta en historia som man som läsare bär med sig länge. I alla fall gjorde jag det. Har boken påverkat dig, och i så fall på vilket sätt?

Har du läst något annat av Agota? Om inte, är du sugen på att läsa mer efter att ha läst “I går”?

Och slutligen: vem skulle du rekommendera boken till?

• Detta ämne redigerades för 2 år sedan av Bokcirklar på Göteborgs stadsbibliotek.

[Författare]

Inlägg