[Tegsbiblioteket]

Sara Lidman är ju fantastisk att lyssna på men det är inte helt lätt att hitta inspelningar av böcker hon läst in. Tre böcker ur Jernbanesviten verkar i alla fall finnas in lästa; Den underbare mannen, Järnkronan och Lifsens rot. Jag hittade en sida där det går att provlyssna på inläsningarna: https://bokon.se/forfattare/sara-lidman/?book_type=audio

Tidigare har Sveriges radio sänt Den underbare mannen och Lifsens rot som Radioföljetong, men tyvärr finns bara informationssidan kvar: https://sverigesradio.se/grupp/28590

/Åza

• Det här svaret redigerades för 1 år, 1 månad sedan av Tegsbiblioteket.

[Tegsbiblioteket]

Författaren:
Sara Lidman (född 30 december 1923 i Missenträsk, Jörns församling, Västerbotten, död 17 juni 2004 i Umeå) växte upp på en mindre gård i byn Missenträsk i Västerbotten som dotter till makarna Andreas och Jenny Lidman.

Under en sanatorievistelse i ungdomen kom hon i kontakt med böcker vilket ledde till att hon tog realexamen per korrespondens. Efter att ha avlagt studentexamen som privatist och innehaft diverse tillfälliga anställningar började hon studera vid Uppsala universitet, där hon avlade filosofie kandidatexamen 1949.

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet var Lidman gift med läkaren och röntgenologen docent Hans Gösta Skarby (1907–2003) när hennes första bok Tjärdalen kom ut 1953. På 1950-talet hade hon en flerårig romans med sin författarkollega Ivar Lo-Johansson.

År 1960-1961 bodde Lidman i Sydafrika där hon bland annat träffade den framtida nobelpristagaren Nadine Gordimer. I Johannesburg upplevde Lidman apartheid-systemet och inspirerades till sin senare bok Jag och min son (1961). På grund av samröre med den svarte oppositionspolitikern Peter Nthite (1929-2010) åtalades Lidman för brott mot Sydafrikas morallag och hotades med mångårigt fängelsestraff. Åtalet lades ned efter påtryckningar från FN:s generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, mot löfte om att Lidman skulle lämna Sydafrika för att aldrig återvända.

Lidman engagerade sig i kampen mot atomvapen, mot apartheid och USA:s krig i Vietnam. Vid mitten av 1970-talet flyttade hon tillbaka till hembyn Missenträsk och skrev bland annat en serie romaner om moderniseringen och koloniseringen av Norrland. Mot slutet av sitt liv bodde hon i en författarbostad på Gammlia i Umeå. Sara Lidman vilar i familjegraven i sin västerbottniska hembygd på Österjörns kyrkogård, vackert belägen vid Jörnsträsket. “Lev!”, uppmanas man från gravstenen.

Sara Lidman framstår som en av våra viktigaste författare under 1900-talet. Som romanförfattare har hon skapat sig ett eget språk, en poesiprosa som väver samman det bibliska med det dialektala, det sköra med det burleska, det översinnliga med det vardagliga. Det språkligt banbrytande följer henne från debuten 1953 till det mäktiga Jernbaneeposet 1975–1985.

Sammanlagt utkom Sara Lidman med ett tjugotal romaner. De första fyra utspelas i Västerbotten under tidigt 1900-tal och har som huvudscen hennes skapelse Ecksträsk, X-träsk, byn i världen. Hon slog igenom stort; debutromanen Tjärdalen slog ett försäljningsrekord som stod sig till 1976 och har kallats en av 1900-talets mest lyskraftiga svenska romandebuter.
(Källa: Wikipedia)

Jernbanesviten:
Din tjänare hör (1977), Vredens barn (1979), Nabots sten (1981), Den underbare mannen (1983) och Järnkronan (1985) skildrar genom en rad människoöden hur glesbygden under 1870- och 1880-talet förbinds med industrialismens och kapitalismens Sverige.

Det börjar en morgon i juni 1878 då gossekarlen Didrik Mårtensson får syn på en artikel i Skjellet-avisen. Där dryftas frågan om en järnbana i norr. Han blir besatt av tanken på en jernbana genom hans hemsocken Lillvattnet.

Skogsbolagen vill komma åt de orörda skogarna. Lillvattnets folk fruktar världen som den ter sig genom jernbaneloket – ett vidunder ur Uppenbarelseboken. Rallarna ses som hedningar och Didrik vill högst av allt försona alla med jernbanans idé.

Han talar i sockenstämman, på skogsauktioner, i kojor och kök. I hemlighet är det tankarna på Konungens besök vid invigningen som kommer honom att lova alla han möter ett nytt liv. Men sitt sista tal håller han – i stället för kungens inställda tal – när han skickas som förste tågpassagerare till fängelse i Stockholm.

Två fristående delar följde, Lifsens rot (1996) och Oskuldens minut (1999). I Lifsens rot förälskar sig huvudpersonen Rönnog i Isak Mårten, son till Didrik. Det är en intensiv kärleksroman men också en skildring av ett komplicerat kvinnoförtryck. I Oskuldens minut, Sara Lidmans sista roman, är tiden kommen till sent 1920-tal i Ecksträsk.

Jernbanebygget är berättelsens röda tråd. Men det viktigaste i denna krönika är människorna. Det glöder av passioner, smärta, glädje och humor hos dessa tidlösa gestalter.

• Detta ämne redigerades för 1 år, 3 månader sedan av Tegsbiblioteket.
• Detta ämne redigerades för 1 år, 3 månader sedan av Tegsbiblioteket.
• Detta ämne redigerades för 1 år, 2 månader sedan av Tegsbiblioteket.
• Detta ämne redigerades för 1 år, 2 månader sedan av Tegsbiblioteket.
• Detta ämne redigerades för 1 år, 2 månader sedan av Tegsbiblioteket.

[Författare]

Inlägg