[Christoffer Andersson]

Du skall överge din gamla väg,

din väg är smutsig:

där gå män med lystna blickar

och ordet: lycka! hör du från alla läppar

och längre fram på vägen ligger en kvinnas kropp

och gamarna slita den sönder

Du har funnit din nya väg,

din väg är ren:

där går moderlösa barn och leka med vallmoblommor

där går kvinnor i svart och tala om sorg

och längre fram på vägen står ett blekt helgon

med foten på en död drakes nacke

Kan texten delas in i mindre enheter? Strukturella eller tematiska?

Vad kan sägas om rytmen?

Vad kan sägas om diktens klang?

Vilka poetiska bilder framträder i dikten?

Är dikten lättbegriplig?

Refererar dikten till någon konkret historisk situation?

Är dikten ett tilltal (till ett poetiskt DU)

Har dikten ett centralt tema?

Säger dikten något om vad diktande, läsande eller skrivande är?

Vad säger dikten DIG?

[Författare]

Inlägg