[Birgitta Lindgren]

Jag håller med om att det är lättast att ta till sig och sympatisera med Ingeborg. Alla tre kvinnornas öden är tung läsning men säkert realistiska.
Jag saknar värmen hos alla tre kvinnorna och har därför lite svårt att engagera mig i boken, som jag ändå tycker har varit nyttig och intressant att läsa. Det känns osäkert om Eva med sitt livsbagage kommer att klara Stockholmslivet.

Blir också lite nyfiken på männen samtidigt som jag tycker om att det är ett tydligt kvinnligt perspektiv.

Jag slås av att så mycket hänt i kvinnors möjligheter att leva ett självständigt liv. Även om jag tycket att det går långsamt med jämlikheten så visar denna bok att det har hänt otroligt mycket. Jag ser en likhet i Gretas strävan att hålla skenet uppe även idag. Kan inte riktigt förklara hur men tänker på alla “lyckliga/duktiga” inlägg i tex Facebook. Det är viktigt att bli bekräftad för det man gör.

[Malin Bibliotekarius]

Intressant koppling till Facebook. Ja, behovet av att hålla skenet uppe finns ju kvar. Och bekräftelse behöver vi ju alla, men ibland önskar man att det var mer okej att visa även när man “misslyckas”, och att få be om hjälp.
Jag är också nyfiken på hur det ska gå för Eva, hur hon ska bearbeta sina jobbiga upplevelser och gå vidare.

[Jessica]

Jag håller med om att Ingeborg på sätt och vis är den som är lättast att fastna för och identifiera sig med. Hon är den som bäst lyckas leva utifrån sina egna villkor. Hon drar lärdom av sin och moderns erfarenheter och tar också ställning därefter, både politiskt och för kvinnors rättigheter. Kanske räcker inte engagemanget till för dottern? Ingeborgs relation till dottern är hur som helst sorglig, inte minst med tanke på hennes starka engagemang för andra kvinnor.

I skildringen av de tre generationerna förändras samhället långsamt, men frustrerande (och kanske typiskt) nog känns det som att alla tre på sitt sätt fastnar i samhällets förväntningar av hur kvinnor ska vara. Förväntningen att kvinnor ska underordna sig männen går påverkar livet för alla tre. Jag tycker ändå att Greta verkar vara den som har det svårast att ta sig ur sin situation. För henne blir äktenskapet ett sätt att bryta med det hon ogillar med sin egen mamma. Att hon hamnar högre upp på samhällsstegen i och med äktenskapet spelar säkert också in.

Jag håller också med om att männen skildras väl stereotypt och känslan när man läser boken blir att de flesta män slår eller beter sig illa mot kvinnor. Jag saknar en mer nyanserad bild av män generellt, men också av varför de som beter sig illa handlar som de gör och vilka roller de ”sitter fast i”.

[Malin Bibliotekarius]

Det är på något sätt lättare att identifiera sig med Ingeborg än med Emma eller Greta tycker jag. Ingeborg lever ju ett mer självständigt liv, men samtidigt är det uppenbart att hon inte finns där för att stötta Greta i hennes frigörelse, och det känns ju dåligt.

Emma och Axel framstår som ett exempel på en i jämförelse god relation, men samtidigt är det de som sätter käppar i hjulet – först för Ingeborg, när de hindrar henne från att gå i skolan och sen för Greta när de sätter stopp för hennes dröm att bli simmerska.

Jag tänker att Greta har sett hur tufft livet blivit för Ingeborg (och för de kvinnor Ingeborg hjälper) som ensamstående, och det vill hon till varje pris undkomma. Men Gretas försök att göra allt rätt enligt normen hjälper inte, det gör bara hennes liv till en plåga på andra sätt. Det är lite pest eller kolera som kvinnorna väljer mellan känns det som. Gretas ”lydnad” drabbar dessutom Eva som också blir utsatt för misshandeln. Men Ingeborg lyckas i alla fall finnas där för Eva, och när även Greta tillslut ställer sig på hennes sida så finns det ju hopp för henne.

Männen känner jag ingen förståelse eller sympati med, de skildras nästan helt utan medkänsla och som att de bara gå i ledbandet för en patriarkal ”tidsanda”. Hade varit intressant om de varit mer nyanserade och också ställts inför dilemman..

[Nyköpings stadsbibliotek]

Nu fortsätter vi diskussionerna med lite mer fokus på karaktärerna i berättelsen. Är det någon av personerna som du fastande särskilt för? Varför då? Finns det några utmärkande skillnader och likheter mellan Emmas, Ingeborgs, Gretas och Evas liv? Hur skildras männen i boken?

[Författare]

Inlägg