Miljöbeskrivning

Visar 5 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #39598

      Jag har lyssnat på boken eftersom jag har lite problem med mina ögon. Tyvärr förtar det upplevelsen lite.

      Jag är 40-talist och känner igen mycket av miljöerna, kläd-och hårbeskrivningarna och de olika frågeställningarna, som huvudpersonerna brottas med. Frisyren med en nylonstrumpa i håruppsättningen har jag själv praktiserat.
      Boken är dyster och flera gånger önskar jag att huvudpersonerna handlat annorlunda. Framför allt Gretas öde skildras väldigt låst och det gör mig beklämd- kanske därför att tror den var och kanske fortfarande är ganska vanlig.
      Att händelserna utspelar sig i Norrland spelar nog ingen roll. Jag tror att i stort förekom samma grundproblematik både i städer och på mindre orter. Det ser bara lite olika ut.
      Jag har mest känt för Ingeborg och skulle gärna fått fokusera mer på henne. Jag tyckte om slutet när Greta står i fönstret och låter Eva
      smita till Stockholm och visar med statyettens tecken att det är ok.

    • #39584
      Anna
      Deltagare

      Mina intryck av boken har varit bra, den börjar på en gång, en berättelse om generationer av kvinnor vars handlingar och öden får konsekvenser i nedstigande led. Samtidigt som jag vill veta hur det går för Eva, så ser jag fram emot att få ta del av hur berättelsen backar tillbaka och utgår från Ingeborg, den tid hon levde i som ung kvinna. Jag tycker att författaren har använt miljöbeskrivningarna på ett intressant sätt! Att genom hela boken beskriva miljöerna i form av olika hem och på så sätt även fått med klass, relationer och stämningar bra, jag upplever nästan att jag varit där. Trånga bostäder med få ägodelar, där man satte stolthet i att hålla rent bland alla barn och inneboende. Den stora våningen som Inbegorgs föräldrar flyttar till, och som senare Greta får växa upp i, som präglas av status, vackra ljusa möbler och hushållerska men där religionen håller familjen i ett järngrepp. Gretas svärföräldrars hem där tiden tycks ha stannat, mörka tunga möbler och tunga gardiner som håller ute grannarnas nyfikenhet om vad som egentligen försiggår mellan husets väggar och sedan den tryckta, klaustrofobiska stämningen i villan som Eva växer upp i. Trots att karaktärerna tar sig upp, klättrar på samhällsstegen eller gifter sig rikt, fyller sina hem med saker och lever i välstånd så känns det som att deras hus och hem ändå blir en beskrivning av allt som fattas: kärlek, trygghet, vänskap, respekt, uppmuntran och stöd. Att den utspelar sig i Svårmodet tycker jag förstärker hierarkierna och det är lätt att föreställa sig hur alla har koll på alla.

      • #39628

        Ja när du säger det så ser jag också hur hon har använd hemmet som miljö för att gestalta olika inre skeenden. Emma tjatade ju länge på Axel att få flytta till något bättre och slippa bära in vatten – men när de väl flyttar så beskrivs det som att hon har svårt att känna sig riktigt hemma i det nya fina. Medan för Greta blir det fina hemmet det som ger henne självförtroende och stolthet – trots att hon får betala ett rätt högt pris för det i slutändan.

    • #39544
      BiblioS
      Deltagare

      Första intrycket är att det kommer att bli en förhållandevis svart historia som är angelägen att berätta om hur verkligheten har sett ut för många kvinnor i Sverige. Man anar att författaren och berättelsen i inledningskapitlet “tar sats” för vad som komma skall. Det är ett etablerat men bra grepp att sedan förflytta hela handlingen flera decennier bakåt i tiden då farmor Ingeborg var ung, för att markera både skillnader och likheter mellan sent sextiotal och tidigt 1900-tal. Berättelsen känns autentisk på så vis att den unga Ingeborg har en tydlig och förutbestämd plats både i familjen och i det lilla samhället, och att opponera sig mot den platsen och att för att bryta sig ur den förväntade rollen så måste hon betala ett högt pris.

      Emellanåt tycker jag att protagonisterna eller karaktärerna och berättelsen passar lite för bra in i mönstret och att hela berättelsen därmed tappar lite i trovärdighet, och framför allt i “liv”. Det är som att protagonisterna finns till för berättelsen, men jag skulle önska att det var lite mer tvärtom. Att männen som är bifigurer skildras väldigt ensidigt är en sak, men även när gäller kvinnorna/huvudpersonerna så är det något saknas för att de ska kännas riktigt levande.
      Med det sagt så vill jag ändå veta hur det ska gå för Ingeborg.

    • #39517
      Monica
      Deltagare

      Jag tycker att boken känns realistisk, en historisk kvinnohistoria/roman. Tungt att läsa, så dystert och så många övergrepp. Jag tycker att beskrivningen är bra men att boken hade vunnit lite på att ha några ljusglimtar här och var, det måste ha funnits, tänker jag. Placeringen till Norrland kan vara riktig men jag tänker att på alla små orter, vart de än ligger, så finns denna mentalitet som beskrivs. Samma tidsperioder, i te.x. Södra Sverige var inte bättre där, på små ställen. Jag har läst boken, hela tiden med en olust känsla, ingenting kan bli bra…

    • #39491
      Jessica
      Deltagare

      När jag började läsa boken kände jag mig först tveksam till den. Skildringen av huvudpersonerna och deras familjeförhållanden var väldigt mörk och eländig. Evas pappa är en hemsk man som tyranniserar och styr och ställer med sin familj på ett fruktansvärt sätt. Problem sopas under mattan och man samtalar inte med varandra. Även den fortsatta beskrivningen av mormoderns bakgrund i sekelskiftets fattig-Sverige och de usla förhållandena som då rådde är väldigt mörk. Därmed inte sagt att den är orealistisk. Lägger man därefter till de män som skildras i början av boken (och även fortsättningsvis) kändes inledningen väldigt dyster. Jag saknade nog lite ljusare grå nyanser i allt det svarta.

      Jag tänker ändå att om man komprimerar livet och historien så finns allt det där som beskrivs. Inte minst den senaste tiden nyheter där ett flertal män på olika platser i Sverige har haft ihjäl sina respektive visar att det här är verklighet även idag. Det är lätt att tänka att det här är problem som var vanligare förr men uppenbarligen kvarstår det. Det som blir tydligt i boken är hur svårt det varit för kvinnor historiskt. Man har varit hårt styrd av sociala normer om hur kvinnor ska vara, hur familjeliv ska se ut och man har inte fått bestämma över sitt eget liv eller sin egen kropp.

      Att händelserna förläggs i en liten ort i Norrland förstärker känslan av instängdhet tycker jag. Att orten heter Svårmodet lägger extra tyngd.

      • #39508

        Jag håller med om att boken var väldigt mörk, och det kändes jobbigt att så snabbt “lämna” Eva efter första kapitlet – i ovisshet om ifall hennes mamma ska överleva misshandeln. Det ligger liksom och gnager i mig medan jag läser om Ingeborg, och även om det kapitlet börjar bra så blir det ju snart otäckt där med.

        Författaren placerar historien väldigt tydligt med flera tidsmarkörer som kennedymordet, twiggykjolen mm. Men ibland tycker jag att det nästan blir för mycket återberättande av ”hur det var” och istället missar man det personliga på något sätt.
        Ingeborgs möte med kvinnorörelsen och deras protesterna, väcker lite förhoppningar men det gör samtidigt förtrycket ännu tydligare, när förhoppningarna ganska snart grusas. Ja, det blir verkligen tydligt vilken stor betydelse rättigheter till utbildning, arbete, abort, välja vem man gifter sig med, skilja sig, myndighet och äganderätt har.

        Det verkar som att i en liten ort kan mannens makt och kontroll bli ännu större, när alla känner alla. Det verkar också vara Evas tro – att när jag kommer härifrån blir jag fri. Kanske en falsk förhoppning dock? Det fanns nog mycket misär i storstäderna också..

    • #39429

      Hej och välkomna till bokcirkeln! Nu drar vi igång med de första diskussionsfrågorna. Vi börjar med att fokusera lite på miljöbeskrivningen i boken.

      Vi undrar vad som är/var dina första intryck av boken? Tycker du historiebeskrivningen känns autentisk? Vilken betydelse har det att Svårmodet är en liten ort i Norrland?

Visar 5 svarstrådar
  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.