[Malin Bibliotekarius]

Det finns tre saker som jag har tänkt på. Dels är det titeln som ju är namnet på byn, men som också får en bildlig betydelse, framförallt här: ”Eva stänger grinden och fortsätter bort från barndomshemmet. Ut ur svårmodet.” Där skrivs svårmodet t o m med liten bokstav, och man förstår att Eva inte bara lämnar byn utan också det tungsinne som vilar över familjen.
En andra sak är när Eva fått i skoluppgift att läsa Selma Lagerlöfs Bortbytingen, och hon sen liknar sig själv vid en bortbyting, efter att hon fått höra om det andra barnet som hennes far fick med Agnes. Bortbytingen blir lite som en allegori för Evas egna liv, och hjälper henne att se sig själv utifrån.
Sen är det ju statyetten med aporna som fungerar som en symbol för Gretas strategi att inte se, inte höra och inte tala om vad Harald utsätter dem för. Men också, som du Birgitta var inne på i ett tidigare inlägg, när hon med hjälp av den visar för Eva att hon inte kommer avslöja hennes rymning.
Sånt här bildspråk tycker jag gör berättelser lite bättre, de bidrar till att placera dem i ett större/mer allmängiltigt sammanhang.

[Nyköpings stadsbibliotek]

Hur ser bildspråket ut? Finns det några delar i berättelsen där författaren använder sig av symboler eller metaforer? Vilken funktion får det för berättelsen?

[Författare]

Inlägg