Föräldrar eller närvarande vuxna

Visar 2 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #36997
      Lolmak
      Deltagare

      Håller med Maria. Barnen verkar inte ifrågasätta just detta. Men får ju lite känsla av blandning mellan barnhem och internat, men med en obehaglig underton. Kan inte riktigt säga vad som skapar den, men det är inte frånvaron av föräldrar utan snarare berättarstilen.

      • #37039

        Maria: du har helt rätt i att frånvaron av föräldrar eller liknande vuxen diskuteras inte mellan barnen.
        Men det är det som gör det så läskigt tycker jag.
        Förmyndarna är vuxna som finns omkring dem men det känns också som ett stort avstånd mellan barnen och dem.
        Tycker du också att det finns ett sånt avstånd?

        Lolmak: jag håller med dig om att det är en mörk underton som är svår att förklara och som beror på berättarstilen.
        På något vis tycker jag att det förstärks av avsaknad av vissa ingredienser som brukar finnas i barns liv: en vanlig lekfullhet och glädje, avsaknaden av vuxna (som jag tycker) och ett onormalt beteende kring egna saker. Att de knappt har något eget och att det de har måste de byta till sig.
        Lite tomt på nåt sätt om du förstår vad jag menar?

        • #37285
          Lolmak
          Deltagare

          Sant, Anna. Jag tänkte inte just på det, men det är klart att det bidrar till den obehagliga undertonen. Det är väldigt skickligt berättat. Det finns sån känsla i Begravd jätte och till viss del även Bleknande berg (Om nån har läst).

          • #37318

            Jag har läst i alla fall början av Begravd jätte, det var en bokcirkelbok i en annan cirkel jag ledde för något år sedan.
            Men sedan föll valet på en annan bok. Men nu är jag på gång med den senaste Klara och solen. Ishiguros författarskap är otroligt intressant och tillgängligt vilket jag gillar. En stämningsskapare.

            • #37542
              Lolmak
              Deltagare

              Klara och solen hade jag helt missat. Lägger till å min lista.

        • #37052

          Jo ett avstånd finns. Lärarna/förmyndarna ger intrycket av att inte vilja komma barnen nära. Iaf inte personligt. Antingen pga vanlig lärar-elev-relation, eller för att vissa förmyndare inte betraktar eleverna som vanliga människor, och därmed inte anser att det är nödvändigt med mänskliga relationer, eller om de är lite rädda för eleverna.
          Kath reflekterar väl själv att förmyndarna ibland ger sken av osäkerhet i deras närhet?

          Sen som Lolmak skriver så är det något med den mörka undertonen som indirekt visar hur obehagligt allt är. Det är så talande. Det kommer beskrivningar av situationer som för oss tycks märkliga men som berättarrösten inte reflekterar över för det bara är så det är. Det ger skenet av att vissa saker är normaliserade, som för oss är obehagligt.

          Anna: ja det där med samlandet av saker är intressant! Att de sparar nån form av pengar för att några dagar om året (eller en dag?) kunna byta till sig saker. Och de är väldigt rädda om sina samlingar och dessa saker är otroligt värdefulla. Det är också en spännande aspekt av allt.

    • #36646

      Jag tänkte inte direkt på det under läsningen men nu när frågan tas upp är det ju intressant. Jag såg det som ett internat, och därmed tänkte jag automatiskt att de blivit ivägskickade från barnsben. Men längs läsningen gång blev det ju tydligt att de inte var “vanliga” barn och därmed verkade det inte finnas några föräldrar.

      Men det är väl inget som diskuteras mellan dem? Däremot verkar förmyndarna fungera som en sorts föräldraroll. De ser upp till sina förmyndare, vill göra dem nöjda och respekterar dem. Man vågar inte riktigt fråga om allt men vet att de finns där, om de behöver det. Att de själva inte kan få barn kanske bidrar till att de inte reflekterar över förälder-barn.

    • #36503

      Barnen på Hailsham har varit där sedan de var små. Avsaknaden av föräldrar och familj utanför Hailsham tycker jag känns obehaglig.
      Nästan som att barnen är ”uppfödda” i någon slags donationskennel.
      Jag reagerar över frånvaron av närvarande vuxna i Kaths tankevärld men också i barnens liv generellt.
      De verkar tycka att det är naturligt.

      – Vad tänker du om avsaknaden av ”egna vuxna” som fyller föräldrarollen?
      – Var det något som du reagerade på under läsningen?

Visar 2 svarstrådar
  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.