Gruppadministratörer
Natten är omgiven av två dagar (Stig Dagermans författarskap)
Offentlig grupp aktiv för 2 år, 2 månader sedanJag har läst det mesta av Stig Dagerman förutom några pjäser, essäer och dagsverser. För att kunna snacka Stig Dagerman behöver man våga ta i från tårna, det är ingen skriftställare man talar om över en kvick kopp kaffe. En religionsstudent (Jonathan Carlemar) har placerat Dagerman som en sjätte existentialist efter Søren Kierkegaard, Martin Heidegger, Jean-Paul Sartre, Albert Camus and Karl Jaspers. Det tar förvisso en del fokus från det som verkligen är fängslande med texterna, men ändå, det är värdefullt att ha i åtanke. Mitt intresse för Dagerman började sent. Jag stötte på honom första gången i Bränt barn i grundkursen i litteraturvetenskap. Hemsk litteratur tyckte jag. Jag hade en bild av en mammas pojke som livet hann ifatt och som inte klarade av att finna sig så eftersatt. Man kan verkligen snacka om att jag var fel ute, alldeles nersölad av förutfattade meningar utifrån lösa aningar. I C-kursen... Läs mer
Jag har läst det mesta av Stig Dagerman förutom några pjäser, essäer och dagsverser. För att kunna snacka Stig Dagerman behöver man våga ta i från tårna, det är ingen skriftställare man talar om över en kvick kopp kaffe. En religionsstudent (Jonathan Carlemar) har placerat Dagerman som en sjätte existentialist efter Søren Kierkegaard, Martin Heidegger, Jean-Paul Sartre, Albert Camus and Karl Jaspers. Det tar förvisso en del fokus från det som verkligen är fängslande med texterna, men ändå, det är värdefullt att ha i åtanke. Mitt intresse för Dagerman började sent. Jag stötte på honom första gången i Bränt barn i grundkursen i litteraturvetenskap. Hemsk litteratur tyckte jag. Jag hade en bild av en mammas pojke som livet hann ifatt och som inte klarade av att finna sig så eftersatt. Man kan verkligen snacka om att jag var fel ute, alldeles nersölad av förutfattade meningar utifrån lösa aningar. I C-kursen kom jag sedan i kontakt med Ormen, debutromanen. Pang! Jag läste den två gånger på två veckor. Sedan fortsatte jag: De dömdas ö, Tysk höst, Bränt barn (igen – mindre fördomsfullt), novellerna – inte alla -, debattinlägg och essäer och dikter. Bröllopsbesvär har jag inte lyckats med. Den känns svullen på något sätt. Man kan alltså säga att jag har fallit plask för Stig Dagermans författarskap. Meningarna flyter som vågor på vattnet, ord tänds i hans hjärna och bågar av ord samlas till böckerna han skänker världen. Och i gengäld får han pengar och berömmelse och tystnad. “Vad bryr jag mig om pengar och vad bryr jag mig om att jag bidrar till litteraturens förkovran – jag bryr mig endast om det jag aldrig får: bekräftelse på att mina ord rört vid världens hjärta.” Läs mindre