Kapitel 7
- Detta ämne har 2 svar, 1 deltagare, och uppdaterades senast för 9 år, 10 månader sedan av .
-
Inlägg
-
-
Uppfattar de texten längst ner på s 174 och överst på 175 som ett litet credo som sammanfattar tankarna bakom boken.
Tycker att boken även gett mig en hel del tankar om hur man kan se på läsning av böcker som anses som god litteratur kontra läsning av böcker som anses dåliga. Jag vet ofta vad jag själv tycker om en bok (vid det tillfället – kan helt klart ha en annan uppfattning vid omläsning) men känner mig väldigt tveksam när förståsigpåare påstår bestämt att någon bok ÄR dålig eller bra.
Gillar då Rosenblatts tal om att det är helt okej med verklighetsflykt, och att man kan ägna sig åt det med böcker av olika litterär kvalitet (vad nu det är…). Men hon säger bestämt att litteratur i alla fall “…inte ska göra det svårare för läsaren att handskas med verkligheten.” Min tolkning av detta, med kännedom om vad hon skriver i resten av boken, blir att böcker som innehåller fördomar om människor eller på något sätt begränsar vår syn på vilka handlingsmöjligheter vi har är dåliga. Vad tror ni?
Sedan tror jag att hon menar att böcker ska förmå engagera känslorna hos oss som läser, men det är ju förstås väldigt individuellt. Och en träningssak för läsarna, enligt henne. -
Många klokheter i detta kapitel. Gillar t ex:
“Litteraturens förmåga att erbjuda nöje och avkoppling är, trots allt vad pedanter och moralister säger, fortfarande det viktigaste skälet till att den överlever.” s 147
“Böcker ger möjlighet att nå utanför den begränsade kulturgrupp som individen föds in i.” s 153
“…litteraturen erbjuder en viktig källa till medvetenhet om olika alternativ” s 154
etc etc
Gillar överhuvudtaget detta att hon hela tiden sätter tilltro till att om människor bara får så mycket kunskaper om varandra som möjligt så kommer vi att utveckla tolerans och demokratiska tankesätt. Och att litteraturläsningen starkt kan bidra till detta. Fantastisk mission vi har!
Och så gillar jag att hon inte förenklar saker och ting, utan hela tiden problematiserar och nyanserar det hon själv säger. Och att hon försöker införliva forskning från t ex psykologi i sin text (även om jag som sagt blir lätt tokig på att inte veta om hennes samtid är 1938 eller någon av de tidpunkter då boken reviderats en gnutta). -
-
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.