Graham Swift, Mödrars söndag

  • Detta ämne har 10 svar, 4 deltagare, och uppdaterades senast för 7 år sedan av .
Visar 8 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #23574
      Ida Norberg
      Deltagare

        Intressant att höra era synpunkter från träffen :) Jag som inte var med kan tillägga att jag håller med om ovanstående, och kanske tycker också att jag har haft en liten för hård inställning till boken. Jag fann den ganska ointressant när jag läste den, men efteråt så började jag fundera över vad den egentligen handlade om. Och insåg att på mycket få sidor har författaren gestaltat en tid i historien, dess problem, klasskillnader, makt. Även en stor sorg. Så trots att boken egentligen handlar om ett kärleksmöte och inte så mycket annat explicit så handlar den om väldigt mycket implicit.
        Nu till nästa bok :)

      • #23573

        Vi var tre idag som diskuterade boken Mödrarnas söndag IRL. Vi tre var överens om att boken är intressant och spännande för att den berättar om en stark och självständig kvinnas bästa ögonblick i livet, hennes kärlek och hennes sorg. Författaren har lyckats måla en svävande lätt och ljuvlig bild av deras sista kärleksmöte med lätta, svepande drag och stämningen byggs upp utan att det blir vulgärt eller anstötligt.
        Sedan tyckte någon att man inte direkt förstod att det begicks självmord i boken, en annan tyckte att det inte är säkert att det var självmord så vi vet inte.
        Boken var värd att läsa men svår att rekommendera till andra, för vad ska man säga vad den egentligen handlar om ??
        Kult med många olika infallsvinklar på mötet. :)

        Några har redan börjat med den nya boken Stanna hos mig av Ayòbámi Adébáyò.

      • #23572

        Jag ser så mycket fram emot morgondagens träff där vi ska rejält dissekera boken eftersom vi har så olika åsikter. Jag tyckte om boken för att den var inte tjock och för språkets skull. Jag skulle också velat att ha den ännu kortare, hehehe: vad skulle ni tycka om boken har slutat där efter deras kärleksmöte?

      • #23497
        Ida Norberg
        Deltagare

          Nu har jag läst ut boken – det gick ganska fort… Jag måste säga att jag har svårt att se det komplexa i denna historia. Eller ok, det komplexa är kanske allt som inte sägs, allt en får gissa sig till, bakgrunden som målas i mellanrummen mellan det som berättas. Men för mig blir boken trist och jag saknar spänningen ni andra ser. Att det kan vara så olika! Det är vad som är spännande med litteratur 😊 Som läsare kan jag måla in vad som helat egentligen – självmord, outsäglig sorg efte flertal förluster under kriget, påtvingade äktenskap, glädjen med en människa klasskulturen inte tillåter äktenskap med, hemligheter…
          Jag skulle väl vilja veta vad Paul egentligen tycker om Jay…om han är annorlunda eller även i tanken fast i sin klass, som herreman och som sådan med rättigheter att ta vad han vill? Denna hans sista dag i livet verkar han ju se henne som sin jämlike. Det spelar liksom ingen roll längre…

        • #23495
          Ida Norberg
          Deltagare

            Hjälp! Har fortfarande inte börjat på boken…men den är så kort så jag tänker att jag hinner innan vi träffas :) Intressant med era synpunkter. Såhär säger Swift själv om sin bok: ”Mödrarnas söndag” handlar till stor del om att demonstrera hur mycket av livet som är ett mysterium. Vi har en tendens att vilja förklara vår omvärld, men seriös litteratur visar istället på sakernas komplexitet. Det står i kontrast mot de falska historier som skapas av politiker eller reklammakare. Skönlitteraturen kan svepa sådant åt sidan och säga: livet är så här, djupt mystiskt och komplext. Och i det finns glädjen i att leva, säger Graham Swift.” (https://www.svd.se/romanen-overraskade-mig-totalt)
            Får han fram detta – alltså, håller ni med honom, nu när ni läst boken?

            • #23496
              Jura78
              Deltagare

                Hej! en liten spoiler alert i början. Jag skriver lite om innehållet som är längre fram i boken.

                Jag håller med att livet är komplex och att litteraturen borde spegla igen det. Jag håller dock inte med i att det betyder att man kan skita i förklaringar. Jag tycker att en skicklig författare kan väva ihop de flesta lösa tråder (är det ett svenskt ord?) på ett bra sätt i slutet av en bok och samtidigt lämna lite åt läsaren att interpretera in i det. Visst var Swifts bok spännande, men är det inte lättare att göra något spännande när man inte behöver förklara i slutet hur allt hängde ihop? (Jag tänker till exempel på ljudet han gjorde innan han åkte iväg med bilen som hon hörde och aldrig skulle glömma … han la in sådana saker hela tiden och det blev visst spännande, men han förklarar ju aldrig!)

                Jag vet inte vart mitt liv tar mig och jag måste leva med ovissheten. Och då jag är en ”anxious” person är den ovissheten INTE mitt livs glädje (eller hur man nu säger). När jag läsa böcker vill jag gärna slippa ovisshet och har saker och ting förklarat i slutet. Dessutom tycker jag att det är spännande i sig att se hur författaren väva ihop allt i slutet … hur genomtänkt allt var.

                Har redan börjat på nästa boken! :)

            • #23489
              Jura78
              Deltagare

                Jag tyckte boken var väldigt spännande och välskriven, men jag gillade verkligen inte slutet. Swift tog den lättaste vägen ut.

              • #23486
                Esterpauline
                Deltagare

                  Jaha. Jag gillar tunna böcker. En författare som inte vräker ur sig ord i alltför långan rad. Så det var med glädje jag tog mig an Mödrarnas söndag. Introduktionen var en smula förvirrande, till slut gav jag upp försöket att lista ut vem som var vem och tänkte: Äh, det löser sig. Och det gjorde det. Men därefter? Är det en glimt in i En förlorad värld sedd ur ett underifrånperspektiv….

                  • #23487

                    Jag har inte hunnit långt in i boken och hittills tycker jag att den kan bli spännande om man tycker att engelska adelns hemliga liv (speciellt sexliv) är spännande. Jag funderar också om det underifrånperspektivet. Vem är egentligen berättarjaget? Om det är hennes minnen hur kan dem vara så detaljrika. Men, men vissa kanske minns bara känslan andra också detaljer.
                    Hon var underkastad honom i 8 år och plötsligt känner hon att han medvetet underkastar sig henne denna mödrarnas söndag. Det är en känsla man kan minnas!

                • #23407
                  Ida Norberg
                  Deltagare

                    Jag vet ingenting om denna bok eller författare, men boken har fått fina recensioner, bland annat i Litteraturmagazinet

                    Författaren har visst också fått Booker-priset för en tidigare utgiven bok, Sista beställningen. Har laddat ner boken som ebok från biblioteket, ska bli spännande att lära känna en för mig främmande författare 😊

                    http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/S/graham-swift/

                  • #23376
                    Ida Norberg
                    Deltagare

                      Nu startar läsperioden för boken Mödrars söndag av Graham Swift. Diskutera fritt under hela läsperioden, sen träffas vi den 11/1 i DigidelCenter på biblioteket :)

                  Visar 8 svarstrådar
                  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.