Där kräftorna sjunger av Delia Owens

  • Detta ämne har 11 svar, 2 deltagare, och uppdaterades senast för 4 år sedan av .
Visar 5 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #36621
      Jura78
      Deltagare

        Hej! Jag läste klart boken igår och ville skriva direkt att jag blev väldigt besviken på slutet, men jag tänkte att jag måste tänka igenom saken först. Nu har jag tänkt igenom saken och slutet är en riktig besvikelse. Jag tänkte en 3-4 stjärnor-bok till mig, men slutet och då menar jag bara de sista 2-3 sidor drog det ner till 2 stjärnigt. Så dåligt tyckte jag slutet var. Ugh!
        Undrar verkligen vad ni andra tyckte. Väldigt nyfiken! så berätta gärna.
        Anledningen till varför jag tyckte att det var dåligt är nog att hon lika gärna kunde ha skrivit ’och så vaknade hon från sin dröm’ i slutet av boken. Typ ingen förvarning till att det blev som det blev. Man brukar ju ana olika saker, men inget av det i den här boken. Hon var ju i Kyas huvud mest hela tiden, men ändå inga tecken på att det skulle bli som det blev.
        Förstår nog inte riktigt varför den boken blev den mest sålda boken i USA 2019. Trevligt att läsa, men nu vill jag mest glömma den.

        • #36633

          Hej!
          Du Jura blev besviken på hur berättelsen slutar och jag tyckte att boken inte var värd den tid den tog att komma till slutet. Jag undrar verkligen hur kunde den ha blivit så mycket hyllad och omskriven och varför är det så många som har läst den!
          Som jag sagt tidigare så känns själva berättelsen helt enkel, banal och romantiserad. Hur en liten flicka ensam kan överleva i en hotfull miljö för att sedan som vuxen vara överlista alla?
          Ganska mycket förutsägbar och orealistiskt. Den där dikten om eldflugan hittade man redan i sambandet med våldtäktsförsöket och då förtog man direkt att det var hon som tog hämnd på Josh eller vad han hette för något. Sedan att Tate kom tillbaka till henne och de ”levde lyckliga alla sina dagar”. Vilken saga!!!!
          Men de fina beskrivningarna av för mig obekanta fåglar, insekter och andra varelser som samspelar i våtmarken är verkligen mycket subtila och läsvärda. I mitt huvud kunde jag höra gässens vingslag och se vassen dansa.
          Så du och jag är nog överens om att det är inte den bästa boken vi har läst.

      • #36489
        Jura78
        Deltagare

          Hej hej! Det är synd att du inte tycker om boken så mycket. Då är det ju inte lika roligt att läsa. Jag har kommit typ 80% nu och tycker det blivit spännande nu. Vem är mördaren?
          Det jag stör mig på i boken är att hon, författaren, hoppar runt i olika huvuden vilket jag inte sett i någon bok för att vara ärligt. Det irriterar mig för det blir så inkonsekvent. Hon kan hoppa in i en persons huvudet och berättar från dennes perspektiv i ett avsnitt och sen hoppar till en annans i nästa avsnittet, men hon hoppar ju inte in i mördarens huvud. Det vill hon so klart inte för det skulle ju avslöja allt, men det är därför jag tycker det är inkonsekvent.
          Annars tycker jag att hon skriver fint. Tänker mycket på boken när jag inte kan läsa … undrar hur det går för alla.

        • #36366
          Jura78
          Deltagare

            Jag har snart kommit halvvägs och tycker att det är en fin bok så här långt. Kanske inte direkt den bästa jag någonsin läst, men helt ok. Jag vill veta hur det går för henne. Har några hypoteser och får se hur det blir i slutet. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycker om mord-delen, men båda historien lär hitta varandra.
            Förresten tror jag nu att Kya uttalas som fågeln (kaja) … det var ju någon avsnitt där de pratade om varför hon hette så.

            • #36382

              Vad roligt att du tycker att boken är värd att läsa. Jag har varit ganska trött på alla romantiska beskrivningar men nu när rättegången har inletts känner jag att spänningen byggts upp så pass att läsning inte längre är tröttande och handlingen inte lika mycket förutsägbar. Du kanske märker Jura att jag bara har ögnat igenom vissa stycken för jag inte alls minns detta samtal om hennes namn.
              En intressant tanke som författaren tar upp är hur mycket vi som människor påverkas av den miljö vi omsluts och allt det som genomsyrar vår vardag och gör oss till överlevare. Att vår drivkraft sitter i de gamla uråldriga gener och instinkten att föra livet vidare. Som i djurens värld och just kärleken till djur gör att jag orkar med denna bok.

          • #36018
            Jura78
            Deltagare

              JAg har också hört så hemskt mycket om boken. Bara goda omdömen. På Goodreads har den ett omdöme på 4,47 av 5 stjärnor (med över en miljon omdömen) vilket är väldigt högt jämfört med andra böcker. Jag har kommit till 20% ungefär och gillar beskrivningen av hur Kya växer upp. Mordhistorien tycker jag är så där, men jag gillar inte alls deckare eller thriller. Kya nämndes nu för första gången i sammanhanget med morden. Förstår ju att de två är connected, men har inte läst någon sammanfattning av boken. Så, jag får se vart det leder.

              • #36077

                Jag vill ju fråga dig hur hennes namn uttalas? Kya som det låter eller som jag helst vill kalla henne Kajja (efter fågeln kaja) eller något annat utal.

                • #36129
                  Jura78
                  Deltagare

                    hm … bra fråga. Jag tror att det är som fågeln (kaja), men jag vet egentligen inte bättre än du. Jag hörde någon som hade engelska som modersmål prata om boken, men jag minns inte hur hon uttalade namnet tyvärr. Jag undrade också i början, men har bestämt mig att läsa det på svenska (alltså inte kaja).

                    • #36163

                      Hej igen!
                      Vad ska jag säga? Boken engagerar mig inte det minsta. Det är en liten askungesaga omarbetat på Hollywoodvis. Skulle nog göra sig bra för film.
                      Jag vet att 60-tals USA är en rasistiskt och djupt polariserat land men där någonstans har också vuxit krav på förändring och krav på jämlikhet.
                      Allt är lite sockersött i boken, åtminstone hittills. Citat:”De strosade längs vatten och varenda liten våg strömmade runt vristerna på dem i små virvlar och sög sedan efter deras fötter på sin väg ut i havet igen” Slut citat.
                      Att Kya växer som ensamt, övergivet barn i vildmarken kan vi säga och det enda hjälp hon får är från den svarta populationen.
                      Men jag fortsätter läsa. För det som är intressant är naturbeskrivningar som vattnet runt deras fötter.

              • #35848
                Jura78
                Deltagare

                  Vad roligt Amela! Har nyss avslutat ”En halv gul sol” och funderade på vad jag skulle läsa nu. Owens bok har jag redan hemma så den ska börjas idag!

                  • #35964

                    Om Owens bok finns det verkligen överallt oerhört mycket skrivet och det verkar som alla har läst den. Jag har inte hunnit något långt in i boken men måste erkänna att har redan fattat tycke för den. Det verkar inte skilja sig avsevärt mycket från andra barndomsskildringar men det som får den att verka mer intressant är den andra historien som utspelar sig 17 år senare. Man har vaga aningar om att Kye har med mordet att göra.
                    Prologen har fått mig att rysa med de fantastiska omskrivningarna, klargörandena av vad våtmark och träsk.
                    Och jag vill också vara fåglarnas vän.
                    Lovar gott. Jag kommer att skriva här igen nästa torsdag.

                • #35847

                  Välkommen för att läsa och diskutera med oss boken Där kräftorna sjunger. Boken har i höstas fått ett enormt godkännande i Sverige och det blir intressant att få läsa den och skapa sig egen en uppfattning.
                  Vi kör nu! Trevlig läsning!

              Visar 5 svarstrådar
              • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.