Tema 1: Sagoelement, folktro och värmländsk magisk realism

Visar 5 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #35380
      Anna Stenberg
      Deltagare

      Jag visste inte att Selma Lagerlöf skrivit en självbiografi. Vilken är dess titel?

      • #35407
        Gnesta bibliotek
        Deltagare

        Selma Lagerlöfs skrev tre memoarböcker: Mårbacka, Mårbacka 2: Ett barns memoarer och Mårbacka 3: Dagbok. Dessa barn- och ungdomsskildringar brukar räknas som självbiografiska även om det är skrivna med blicken hos den vuxna författaren. Erfarenheterna från barndomen har formats till en sammanhållen berättelse som också har en del av de sagoinslag som finns i resten av Selma Lagerlöfs författarskap.

        • #35410
          Anna Stenberg
          Deltagare

          Tack! Känner förstås till dessa böcker och Selma Lagerlöf här skildrar sin barn- och ungdom, men visste inte att man kallar dem självbiografi. En sådan behandlar som regel en längre period av livet.

    • #35373
      Liz
      Deltagare

      Jag har läst Selmas autobiography, det finns massa av sagalik i boken. Hon hade det svårt i livet, inga hålla hon till hon vill gå på.

      • #35377
        Gnesta bibliotek
        Deltagare

        Ja, i de texter där Selma Lagerlöf skriver om sitt eget liv använder hon inslag av sagor och övernaturlighet, särskilt när hon berättar om sig själv som barn. De självbiografiska berättelserna liknar på det sättet hennes andra berättelser. Även i sitt tacktal då hon fått Nobelpriset använder Selma Lagerlöf sagan som form.

    • #35191
      Sara
      Deltagare

      Tänker på skogen och trollen i “Bortbytingen”. Här måste Selma fått inspiration från gamla sagor och sägner och också från de djupa skogarna i Värmland…

      • #35194
        Anna Stenberg
        Deltagare

        Bortbytingen är en väldigt fin berättelse som jag många gånger läste och diskuterade med mina gymnasieelever. Här har vi åter en stark och kärleksfull kvinna som tar hand om trollungen och vägrar lämna honom, trots att alla grannar och till sist även hennes man vänder sig ifrån henne. Liksom i En herrgårdssägen finns ju också tankarna om hur man ska ställa sig till dem som är annorlunda och utanför.

        Mycket av det Selma Lagerlöf skrivit bygger ju på berättelser hon hört i sin barndom och det finns många inslag som anknyter till gammal folktro. Den lille gårdstomten i Nils Holgersson är ju t ex en varelse som högst verklig länge på landsbygden.

        • #35197
          Gnesta bibliotek
          Deltagare

          Ja, det märks att Selma Lagerlöf använder sig av en folktro-tradition som hon själv är djupt rotad i. Oavsett om berättelserna är mer lika sagor som “Bortbytingen” eller mer realistiska, men med övernaturliga inslag är det övernaturliga något självklart. För personerna i Selma Lagerlöfs berättelser verkar det helt naturligt att träffa ett troll eller se ett spöke.

    • #35125
      Anna Stenberg
      Deltagare

      Löwensköldska ringen är en ren spökhistoria den den gamle general dött och begravts med sin dyrbara ring kvar på ena pekfingret. Ringen stjäls innan gravkoret murats igen och tjuven, Bård Bårdsson och hans hustru drabbas redan på hemvägen av den första olyckan, då de ser att deras gård brinner när de närmar sig den på hemvägen. Flera olyckor följer paret och när båda är döda och deras som tar ringen, dör han när han är på väg genom skogen, förmodligen för att sälja ringen. Tre män, Olsbykarlarna, beskylls för att ha mördat honom, men förklaras oskyldiga i flera instanser. Till slut överlämnar man fallet till kungen som beslutar att de anklagade ska slå tärning och den som då får lägsta siffran ska anses skyldig. Alla tre slår dock bara sexor vilket borde betyda att de är oskyldiga, men de döms och avrättas ändå.

      Marit Eriksdotter som var dotter till en av de avrättade och som skulle ha gift sig med en av de andra två, får hand om en luva som hennes blivande man hade haft på sig och upptäcker efter flera år att ringen är insydd i tofsen. Hon vill då att ringen ska återvända till Hedeby, men vet inte hur hon ska bära sig åt med detta, då hon inte vill berätta att den funnits på Olsbygården hela tiden vilket skulle kunna tyda på att de avrättade faktiskt var skyldiga. Adrian, en pojke i tioårsåldern som är son på Hedeby, leker en dag med en pojke på Olsbygården, varvid hans luva går sönder. Marit lagar den och syr in ringen i tofsen och på så vis kommer ringen tillbaka till Hedeby.

      Generalen har nu börjar gå igen på Hedeby och man förstår att han letar efter ringen. Han visar sig för alla, utom för Adrian som nu är vuxen och som väldigt gärna vill se honom. En dag möter han vålnaden och blir så rädd att han svimmar och ligger döende. Alla förstår att ringen måste hittas om Adrian ska räddas och till slut finner en jungfru, Malvina Spaak, luvan och upptäcker ringen som sätts tillbaka på generalens finger.

      • #35154
        Gnesta bibliotek
        Deltagare

        Som du skriver används de övernaturliga inslagen ofta för att driv handlingen i en särskild riktning. I Löwensköldska ringen blir ringen och den förbannelse den för med sig ett slags startpunkt som sätter igång en lån kedja av händelser och påverkar många människor. Det är en klassisk spökhistoria till att börja med, men senare kommer det att handla mer om konsekvenserna för släkten och alla som blir inblandade än om själva spöket.

        I en herrgårdssägen har kanske de övernaturliga inslagen ett ännu större psykologiskt djup. Där framstår kärleken också nästa som ett eget väsen eller en mycket stark kraft. På det sättet är det övernaturliga symboliskt samtidigt som det konkret påverkar karaktärernas liv och handlingar.

        • #35163
          Anna Stenberg
          Deltagare

          Kärlekens kraft är ju ett ofta förekommande motiv hos Selma Lagerlöf och det handlar då inte sällan om starka kvinnor som genom sin kärlek räddar svaga män. Detta är ju väldigt tydligt i En herrgårdssägen och finns också, men inte lika dominerande, i Löwensköldska ringen, där det är jungfru Spaak som p g a sin kärlek till Adrian agerar så att han räddas till livet. Charlotte Löwensköld älskar den svage och egenkäre Karl-Artur och försöker rädda honom, men det går tyvärr inte. Genom att offra sin kärlek till honom, lyckas hon i alla fall i bokens slut se till att han reser till Karlstad för att försona sig med sin mor. Elsalill i Herr Arnes penningar slits mellan sin kärlek till en av mördarna och till sin fostersyster och det blir den senare som segrar. På sätt och vis räddar hon ändå mannen som genom att hon avslöjar honom får sona sin skuld i stället för att leva med den synd han begått.

    • #35120
      Anna Stenberg
      Deltagare

      Under helgerna har jag läst om En herrgårdssägen, Herr Arnes penningar, Löwensköldska ringen och Charlotte Löwensköld. I de tre förstnämnda finns flera övernaturliga inslag som är viktiga och för handlingen framåt.

      I En herrgårdssägen har Ingrid “dött” och ligger i graven som ännu inte är igenskottad. Hon väcks av en ängel som sätter sig på gravkanten och pratar med henne om Hede som hon träffat för flera år sedan och aldrig glömt. Senare, när hon kommer till Hedes hem – att det är så vet hon inte – och på vägen dit anar hon att Hede går bredvid henne, fast hon inte kan se honom annat än om hon tittar rakt fram. Han kommer också till henne i hennes drömmar. Ingrid har träffat Hede efter att han blev “Getabocken” men har inte alls förstått att det är samma person. Nu leds hon till hans hem, för att hon ska finnas där som den enda som kan rädda honom ur hans mörker.

      Fiskaren Torarin är på väg till Solberga prästgård när hans hund börjar tjuta och Torarin är till sist tvungen att kasta ned honom från vagnen. I prästgården sitter prästen herr Arne och hela hans familj vid matbordet och även Torarin sätter sig där. Strax börjar gårdsfrun som är gammal och lite lomhörd fråga varför man slipar så långa knivar på Branehög. Avståndet dit är för långt för att hon verkligen ska kunna höra detta, så det är ett varsel. Torarin lämnar gården sedan alla där boende mördats, förutom Elsalill som lyckas gömma sig. Gården bränns ned men efter någon tid är Torarin ute och åker i närheten. Han slumrar på lasset varvid hästen går in på gården som nu står där igen, precis som vanligt. Allt folket finns också kvar, dock inte fostersystern Elsalill. Herr Arne vill att Torarin ska hämnas brotten, men han vågar inte, så då blir det hans sondotter som får göra det i stället. Elsalill får bo hos Torarin och hon kommer att träffa mördarna och t o m bli kär i en av dem, men hon känner inte igen dem, då de nu är helt annorlunda klädda än vad de var när de kom till prästgården. Herr Arnes sondotter visar sig på olika sätt för Elsalill och får upp ögonen på henne och till slut avslöjar hon mördarna.

    • #35099
      Gnesta bibliotek
      Deltagare

      Vi startar bokcirkeln med att diskutera de övernaturliga inslagen i Selma Lagerlöfs berättelser.
      Den värmländska bygden med sina gårdar, skogar och rika berättartradition kom att få en stor betydelse i Selma Lagerlöfs författarskap. Länge betraktades hon just som en sagoberätterska som bara förmedlade vidare de sägner och berättelser hon fått i arv. På senare år har bilden av Selma Lagerlöf förändrats och moderniserats. Hennes berättelser har både kopplats till gotisk skräck och setts som en svensk variant av den magiska realism som finns hos latinamerikanska författare.

      Vilka övernaturliga inslag hittar du i det du har läst av Selma Lagerlöf? Vilken funktion har det övernaturliga där?

Visar 5 svarstrådar
  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.