Gruppadministratörer
Bokcirkel: Läs med Gnesta bibliotek: P O Enquist
Författare: Gnesta bibliotek
2: Karaktärer och levnadsöden
Per Olov Enquists författarskap rymmer både historiska romaner och berättelser som mest liknar skrönor från hans hemtrakter i Västerbotten. Där finns också starkt självbiografiska inslag, allra tydligast i den självbiografiska boken Ett annat liv. Oavsett typen av bok handlar mycket av det P O Enquist skriver om människor: människors känslor, tankar, drivkrafter och tvivel.
Vilken sorts huvudpersoner eller karaktärer är det vi möter i P O Enquists böcker? Hur skildras de? Vilka situationer befinner personerna sig i berättelserna i?
2: Karaktärer och levnadsöden
- Detta ämne har 3 svar, 3 deltagare, och uppdaterades senast för 2 år, 4 månader sedan av
.
-
Inlägg
-
-
Legionärerna som jag läser (det går inte snabbt framåt, tyvärr), är ju en undersökning av hur utlämningen av balter som flytt till Sverige vid krigsslutet 1945, gick till, d v s vad som föregick själva utlämningen, vem eller vilka som beslutade och varför och hur den förbereddes. Undersökningen genomfördes ca 20 senare. Författarens tankar och känslor framkommer ofta och det finns – som Sara skriver – också direkt självbiografiska inslag. Förf är starkt präglad av den tid när detta skrevs och har som så många samtida, klara vänstersympatier. Att skildra hur de som var inblandade – balter, tyskar, svenskar i beslutandeställning eller lägervakter – är ju i efterhand inte alldeles möjligt. Förf intervjuar några av dessa och där framkommer hur de kände och tyckte då, 20 år senare, eller hur de ville att deras agerande skulle betraktas, så detta säger ju egentligen inte mycket om hur de var 1945.
-
P O Enquist verkar i flera av sina böcker skriva om människor som misslyckats, känner sig förbisedda eller brottas med olika svagheter. I Musikanternas uttåg finns exempelvis en beskrivning av morbror Aron:
“Det som ständigt återkom i berättelserna kring Aron var den vaga, otydliga doften av en oanvändbar människa: en som inte tagits i bruk, en som aldrig fick chansen.”Lite längre fram i boken handlar det om den socialdemokratiska agitatorn Elmblad som återigen är ute på turné trots att han egentligen gett upp hoppet om att kunna nå fram till arbetarna med sitt och sitt partis budskap. “Han stod där och snorade och grät, ja, agitatorn Elmblad var en komisk och ömklig syn. Mustaschen blev fuktig och frosten vid spetsarna rann bort, han torkade av dem men det hjälpte inte.”
Finns det liknande exempel i de böcker ni har läst? Eller finns det andra mer hjältemodiga beskrivningar av människor?
-
Vad intressant! P O Enquist kanske hade ett särskilt öga till de som finns i gränslandet, de som tvivlar, de som inte riktigt hittar sin plats i gemenskapen?
I Legionärerna skriver han bland annat om sig själv när han på 60-talet var engagerad i medborgarrättsrörelsen och deltog i en marsch för att bli delaktig och suddas ut, uppgå i en helhet, en gemenskap. Och hittar ett ögonblick när han verkligen blev uppfylld och gjorde det, men hur han sedan brottades med tvivel på sig själv och sina verkliga motiv.
Legionärerna är väldigt tankeväckande och fylld av personer som inte riktigt vet hur de ska göra, eller gör något helt annat än förväntat. Eller som inte gör något alls. Ingen är hjälte direkt.
-
-
Per Olov Enquists författarskap rymmer både historiska romaner och berättelser som mest liknar skrönor från hans hemtrakter i Västerbotten. Där finns också starkt självbiografiska inslag, allra tydligast i den självbiografiska boken Ett annat liv. Oavsett typen av bok handlar mycket av det P O Enquist skriver om människor: människors känslor, tankar, drivkrafter och tvivel.
Vilken sorts huvudpersoner eller karaktärer är det vi möter i P O Enquists böcker? Hur skildras de? Vilka situationer befinner personerna sig i berättelserna i?
-
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.