[Anna Stenberg]

Den avslutande delen av boken, från att Ester Blenda lämnar Kamtjatka, är sorglig. Vännen Hjalmar Lundbohm är död, Carin har gift sig och modern dör kort efter att hon kommit hem. Hennes hälsa blir allt sämre, bl a p g a långvarigt alkoholmissbruk. Hon drar sig undan världen och hyr gården Bjursnäs i Björnlunda, där hon väl trivs ganska bra men är mycket ensam och fortsätter dricka för mycket. Et är verkligen en annan Ester Blenda än den vi möter i de två första delarna. Hennes syskonbarn som hon älskar besöker henne och så småningom får hon Carin tillbaka. Hon skriver några böcker om Ann-Mari, böcker som röner stora framgångar. Men så drabbas hon av en stroke och börjar missbruka opium för att döva smärtorna. Mot slutet är hon verkligen väldigt svag och dålig men hon blir väl omhändertagen av Carin och familjen sviker henne aldrig. Hon skriver att hon brände sitt ljus i båda ändarna vilket ju verkligen stämmer och så skriver hon att hon inte ångrar någonting, något hon antagligen också menar. Det är med en tung känsla jag lämnar boken.

[Gnesta bibliotek]

Ja, den sista delen av boken är tyngre än de tidigare. Även om det under stora delar av Ester Blenda Nordströms liv finns ett slags mörker närvarande blir detta ännu mer påtagligt mot slutet. Detta mörker hänger förmodligen ihop med den rastlöshet som vi diskuterat tidigare, som både skulle kunna vara ett personlighetsdrag hos Nordström och en konsekvens av att hon i flera avseenden går på tvärs mot sin tids normer.

[Gnesta bibliotek]

Ester Blenda gör långa reportageresor över hela världen. Men samtidigt försöker hon ständigt springa bort från en inre oro, och hon springer snabbt. Hennes alkoholmissbruk ökar, familjen är orolig. Man anar skandaler mellan raderna. Vad är det hon söker egentligen?

Trots sitt intensiva liv lyckas hon möta och skildra människor i deras vardag. Johanna Johansson från Skåne som sökte lyckan i Amerika utan att kunna ett ord engelska, det strävsamma paret i Minnesota som bodde i en exakt kopia av sitt gamla hus de haft i Småland, luffare och björnjägare. Är det något särskilt möte som du har fastnat extra för?

[Författare]

Inlägg