Jag läste boken för relativt länge sen, och inser att jag nog måste ögna igenom den igen. Jag har glömt en del av berättelsen i den. Men minns kontexten, att Lindbergh blir president, vald i en populistisk tid, att hans vurm för nazityskland normaliserar rasistiskt tänkande. Men jag minns inte riktigt själva historien om familjen…hur var det nu? Judisk familj som hade det ganska bra, blir plötsligt av med en del förmåner,de ska flytta.och ja just det, en i familjen som får bo på en gård på landet och kommer hem med rasideologiskt tänkande. Så splittringen i landet berättas också genom splittring i familjen. Granne ställs mot granne, familjemedlem mot annan familjemedlem, vän mot vän osv. Angiverisamhälle, polarisering, våld…
Är det en sorts samhällelig demokratiförstörelse författaren tecknar?
Har för mig att boken slutar i ett slut utan förklaring, men minns kanske fel.