Här diskuterar vi böckerna vi läst

Visar 11 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #73892
      katarina
      Deltagare

        Jag har nu läst ut ”Utflykt till Hanging Rock” och den kanske inte alls hör till klassikergenren. När jag läser på lite mer så är det nog förlaget som gärna vill kalla den klassiker. Boken har varit väldigt framgångsrik i Australien, så kanske är den en klassiker där. Också ett perspektiv, vilka geografiska, och språkliga, områden, representeras i våra klassiker? Utgångspunkten är en utflykt från en flickskola runt 1900, flera av flickorna försvinner spårlöst och författaren lyckas få det att framstå som om materialet är dokumentärt. Detta förnekade hon under hela sin livstid. Tiden som skildras har tydliga koloniala klasstrukturer, naturen har en stor del i berättelsen och aboriginerna lyser med sin frånvaro. Som tidsdokument och miljöskildring har boken mycket att ge. Sen tror jag att mina ganska bleka minnen av filmen på 70-talet påverkar min läsning litegrann. En typisk klassiker tycker jag inte det är, men en läsvärd roman, absolut. Det har varit roligt att delta i denna bokcirkel. Nu tackar jag för mig och önska er alla en givande höst. Kanske ses/hörs vi igen. Ha det gott!

        • #73902
          Åza Sjöstam
          Moderator

            Jag är jättesugen på att läsa ”Utflykt till Hanging Rock”, du har sålt in den bra! Jag tror också att det ofta är förlagen som gillar att kalla böcker för ”blivande klassiker” eller liknande. Hanging rock är kanske mer en ”kultbok” än en klassiker (men vad vet jag som inte har läst den än …)?

            Kul att du har varit med i bokcirkeln, det har varit givande att höra dina kloka tankar och funderingar om böckerna. Tack för ditt deltagande!

        • #73819
          Chris Aronsson
          Deltagare

            Vill jämt nämna att jag nu är hemkommen från min ”analoga” bokcirkel och att jag föreslog valfri klassiker som nästa läsning och så blev det! Nån tänkte läsa Hemsöborna och själv har jag inte bestämt mej än.
            Återkommer om Dödsynden. Hade svårt bestämma mej för en augustiklassiker men eftersom flera här läst Doktor Glas valde jag den, intressant att se vad andra tyckt om den. Den fanns tyvärr inte inne i Ume, kan det vara vissa bokcirklare som lånat alla ex?! Tog istället Förvandlingen av Kafka som mellanläsning, en långnovell om Gregor som vaknar en morgon förvandlad till en stor insekt. Riktigt underhållande faktiskt! Men Vindelns bibliotek levererar alltid så jag kunde börja på Doktor G efter helgen. Mycket lovande!

            • #73862
              Åza Sjöstam
              Moderator

                Kul att du också ska läsa Doktor Glas, Chris! Det ska bli kul att höra dina tankar om den. Och självklart levererar biblioteken allt man önskar (nästan i alla fall)!

                Vilken mardröm att vakna upp som en insekt, hugaligen! :-) Visste inte att det var det Förvandlingen av Kafka handlar om.

            • #73721
              Åza Sjöstam
              Moderator

                – Vilken bok läser du i sommar? Berätta gärna lite om handlingen och din upplevelse av att läsa boken.
                Jag har läst Räddaren i nöden av JD Salinger. För er som inte läst boken så kommer här en sammanfattning från Wikipedia:
                Historien handlar om 16-årige Holden Caulfields upplevelser under några decemberdagar sedan han blivit relegerad från sin internatskola. Han hamnar i bråk med sin rumskamrat om en flicka och det slutar med att Holden reser i väg en lördagskväll, trots att han egentligen skulle gå i skolan fram till terminsslutet i mitten av påföljande vecka. Holden har nämligen starka känslor för flickan och tanken på henne och rumskompisen kommer att hemsöka honom genom romanen. I stället för att åka hem, tar han in på hotell i New York och driver runt på diverse nattklubbar. Holden träffar många personer i New York, men ingen som han får riktig kontakt med. Han tänker mycket på sin familj, framför allt på sin bortgångne bror Allie. Efter en rad händelser i New Yorks nattliv åker Holden hem för att träffa sin lillasyster Phoebe, en av de få personer som Holden inte anser vara en idiot.

                Holden vågar dock inte stanna i hemmet och lämnar därför Phoebe för att i stället övernatta hos en gammal lärare som han ser upp till. Men det blir inte som Holden tänkt sig då han uppfattar att läraren gör närmanden och han lämnar dennes hus mitt i natten, på det mentala sammanbrottets rand, och bestämmer sig för att lämna New York och bryta upp från sin familj. Han vill dock träffa sin syster ännu en gång, och det är först när systern säger att hon vill rymma med honom som han inser det orimliga i sitt eget beteende, inte minst sin inställning till studierna. Hon får honom att ändra sig. Han beger sig hem till föräldrarna, och därefter slutar berättelsen med att Holden befinner sig på ett vilohem efter att ha ådragit sig tuberkulos och ser tillbaka på vad som hänt.

                Mina tankar
                Hmmm …, jag hade väldigt svårt för denna berättelse när jag läste den först. Jag hade hört talas om den mycket och visste att den man som mördade John Lennon hade läst ur boken efter mordet. Jag visste dock ingenting om vad den handlade om och mitt första intryck var typ ”men hur kan den här ha blivit en klassiker”? Handlingen känns ganska enkel och rakt på sak. Man får följa en tonårskille och hans förehavanden och tankar, ofta om tjejer. Jag förstår att språket ansågs vara ”grovt” när boken kom ut 1951, med mycket svordomar till exempel. Jag tänkte hela tiden, men kära nån, låt mig slippa komma in i en tonårskilles huvud och höra hans tankar.

                Men nu när det gått några veckor och jag har smält intrycket lite så kan jag nog ändå förstå att den betraktas som en generationsroman och klassiker, kanske just beroende på att den är lättläst och rakt på sak. Många tonårskillar kan säkert känna igen sig i Holden Caulfields tankar om livet, familjen, kärlek och kompisar. Jag är jätteglad att jag äntligen fick anledning att läsa mitt loppisfyndade exemplar av boken även om huvudpersonen retade upp mig hela tiden!

                – Beskriv boken med ett ord.
                Grabbig.

                • #73745
                  katarina
                  Deltagare

                    Vilken fantastisk sammanfattning, ”Grabbig” ! Ha,ha. Då var min första tanke ”Den måste jag läsa” för det tror jag inte jag gjort. Ibland lockar det mig när andra är skeptiska, för vi är ju så himla olika så det kan vara spännande att se hur man själv reagerar på en sådan bok. Så hade jag för mig att min man läst den i sin bokcirkel för några år sedan och han sa bara ”nej, den behöver du inte läsa”, ”ta du din tid till något annat”. Så jag kanske väntar med den.

                    Och frågan är vem som bestämmer vad som inte längre ska vara en klassiker värd namnet. För så måste det väl vara, att en gång klassiker inte alltid klassiker?

                    • #73758
                      Åza Sjöstam
                      Moderator

                        Haha, han är klok din man! Nej skämt åsido, läs den. Det skulle vara roligt att höra vad du tycker.

                        Bra fråga, vem bestämmer vilka böcker som blir klassiker och hur länge de räknas som klassiker?

                        • #73853
                          katarina
                          Deltagare

                            Jag hade precis ett samtal med en kollega som tycker mycket om Doktor Glas för att den, enligt honom, känns så modern. Medan vissa klassiker kan kännas gamla, tex i språket. Är det ett bra kriterie på en klassiker, en gammal bok som känns modern? Jag kan tycka det, ibland. Jag har tidigare läst Virginia Woolfs essäsamling om London. Fantastiska stycken med en kvinnlig röst som skulle kunna vara skriven ganska nyss, särskilt i sina analyser av sin omgivning, dvs staden London. Sedan får man ta med i beräkningen en människosyn som ibland inte är helt uppdaterad.

                    • #73626
                      katarina
                      Deltagare

                        Efter bara 15 sidor i ”Utflykt till Hanging Rock” är jag förflyttad i tiden till Australien runt 1900. En varm Valetindag som ska firas med utflykt och picknick. (Vi får komma ihåg att våra årstider ju är tvärtom.) Och redan när de närmar sig utflyktens mål, med häst och vagn, ger författaren en hint om fortsättningen: ”Och på sitt allra bästa helghumör styrde så mr Hussey de fem bruna hästarna ut ur det kända påtagliga nuet och in i den okända framtiden med samma sorglösa självsäkerhet som han dagligen manövrerade dem genom de smala grindarna till Macedons hyrstall och sin egen bakgård.”

                      • #73619
                        Jenny Sandells
                        Deltagare

                          – Vilken bok läser du i sommar? Berätta gärna lite om handlingen och din upplevelse av att läsa boken.
                          Nu har jag läst ut Doktor Glas. Boken är ju bara för bra, och det är svårt att inte prata om den med alla runtomkring. Började läsa redan innan jag gick på semester, så mina kollegor fick höra några citat…

                          – Beskriv boken med ett ord.
                          Min semesterhjärna är inte tillräckligt vass för att säga något bra med bara ett ord. Men det är en underbar bok om arbete, plikt, moral och försummelse. Dessutom går den snabbt att läsa.

                          – Hittar du något citat från boken som du vill dela?
                          Ja! Doktor Glas är en riktig citatmaskin. ”Och så att bygga ett hus; det är också en historia. Först tar det ett par år innan det är färdigt, och troligtvis dör man under tiden; så tar det ytterligare ett par tre år innan det blir i ordning, och sedan dröjer det ännu bortåt femtio år innan det blir riktigt trevligt…”

                          • #73632
                            katarina
                            Deltagare

                              Och visst är det Doktor Glas som ger oss de fina raderna som börjar med ”Människan vill bli älskad, i brist därpå….”. Rader som enkelt och självklart berättar om människans ständiga rädsla för ensamheten. Är det rent av enkelheten som gör den till en klassiker, den kanske skenbara enkelheten, konsten att berätta begripligt oavsett i vilken tid vi lever?

                              • #73863
                                Åza Sjöstam
                                Moderator

                                  Där tror jag du slog huvudet på spiken, ”konsten att berätta begripligt oavsett i vilken tid vi lever i” måste ju bidra till att ett verk blir en klassiker. Och som du skriver i en annan kommentar om att ”Doktor Glas” känns modern trots att den är gammal borde ju också bidra till att den känns läsvärd i många generationer.

                              • #73623
                                Åza Sjöstam
                                Moderator

                                  Jag har också läst Doktor Glas nu. Tack för tipset Jenny! Härligt med en snabbläst bok på endast 155 sidor. Jag håller med om att den är väldigt bra!

                                  Jag har läst tre klassiker i sommar och det slår mig att alla tre (Kejsarn av Portugallien, Doktor Glas och Räddaren i nöden) är väldigt lättlästa. Jag hade nog en fördom om att (vissa) klassiker skulle vara svårlästa och otillgängliga, men många av de klassiker jag har läst både nu och tidigare är inte alls svåra att ta till sig. Det kanske är en av de saker som gör dem till en klassiker?

                                  För er som inte har läst Doktor Glas av Hjalmar Söderberg, så kommer här en kort beskrivning av den från Alex författarlexikon:
                                  ”Doktor Glas (1905) kallade Söderberg en tankebok. Det väsentliga är tankarna och känslorna, inte händelserna. Romanen behandlar ett moralfilosofiskt tema om huruvida ett mord kan vara etiskt motiverat och vilka rättigheter mannen har inom äktenskapet. Kyrkans och samhällets uppfattning om äktenskapet kritiseras. Romanen är skriven i dagboksform. Glas fattar tycke för pastor Gregorius unga fru Helga. Helga, som är förälskad i en annan man, avskyr pastorn. Han tvingar sig trots det på henne sexuellt med hänvisning till Guds vilja. Glas bestämmer sig för att ta livet av Gregorius. Boken blev mycket kritiserad och Söderberg kallades prästhatare.”

                                  Doktor Glas ställs alltså inför ett dilemma i boken som han beskriver i dagboksform. Unga pastorsfrun Helga söker upp doktor Glas för att fråga om råd eftersom hennes man pastor Gregorius tvingar sig på henne sexuellt. Doktor Glas, som är förälskad i Helga, vill hjälpa henne och skickar bland annat iväg pastorn på ”vilohem” i sex veckor för att Helga ska få lite ro. Helga är å sin sida förälskad i en annan man som hon har ett förhållande med i smyg. När pastorn kommer tillbaka och fortsätter utnyttja Helga bestämmer sig doktor Glas för att förgifta honom. Precis som det står i beskrivningen från Alex så behandlar romanen ett moralfilosofiskt tema om huruvida ett mord kan vara etiskt motiverat och vilka rättigheter mannen har inom äktenskapet.

                                  Citatmaskin var ordet! Jag satte några post-it-lappar i boken vid olika citat och på det första skrev jag: ”citat om kvinnor – nedlåtande!”. Citatet lyder: ”Jag hörde också samtalet vid bordet bredvid. De talade om kvinnorna och om kärleken, och frågan gällde, vad som är den viktigaste förutsättningen för att man ska kunna ha riktigt roligt med en kvinna.
                                  Den flintskallige herrn sade: Att hon är sexton år, att hon är svarthårig och mager, och att hon har ett hett blod.
                                  Markel, med ett drömmande uttryck: Att hon är tjock och mullig.
                                  Birck: Att hon håller av mig.”

                                  Ett annat citat handlar om livet: ”Liv, jag förstår dig inte. Men jag säger inte att det är ditt fel. Jag håller det för mera troligt att jag är en vanartig son än att du är en ovärdig mor.”

                                  Sammanfattningsvis är jag glad att jag läste Doktor Glas, den väckte mycket tankar och funderingar och speglade på ett bra sätt tiden i början av 1900-talet.

                                  • #73643
                                    Jenny Sandells
                                    Deltagare

                                      Va kul att du gillade den :)

                                    • #73628
                                      Åza Sjöstam
                                      Moderator

                                        Tips om merläsning efter Doktor Glas!
                                        Bengt Ohlsson har skrivit ”Gregorius” som skildrar historien ur pastor Gregorius synvinkel. I höst kommer han ut med uppföljaren ”Helga” som i stället skildrar historien ur Helga Gregorius synvinkel.

                                        Om Gregorius av Bengt Ohlsson (källa: Adlibris)
                                        I sin roman Doktor Glas från 1905 presenterade Hjalmar Söderberg en av den svenska litteraturens mest avskyvärda gestalter. Pastor Gregorius beskrivs som liderlig, hycklande och inskränkt. När doktor Glas mot slutet av romanen berövar honom livet framstår det närmast som en välgärning.

                                        I Bengt Ohlssons Gregorius berättar pastorn själv om det som ska komma att bli hans sista sommar, och hans gestalt får ett helt annat liv. Vi får följa hans uppväxt som exemplarisk son, och hans djupa och skamfyllda förälskelse i Helga, den unga flicka som en gång ska bli hans andra hustru. När hustruns otrohet blir uppenbar för honom kastas han ut i en malström av känslor: förtvivlan, självförakt och en paradoxal hoppfullhet. Under sin vistelse vid hälsobrunnen i Porla möter han en annan kvinna, och får en sorts upprättelse – ett annat liv ter sig ändå möjligt.

                                        I Bengt Ohlssons breda gestaltning framstår pastor Gregorius som en rädd och djupt osäker man. Någon som i sitt yrke dagligen möter människor som törstar efter kärlek, samtidigt som de ryggar för den. Till slut tvingas han inse att detta också gäller honom själv.

                                        Till allt annat är Gregorius också en initierad och vacker skildring av förra sekelskiftets Stockholm.

                                        PS. Bengt Ohlsson har en föregångare i Gun-Britt Sundström som i För Lydia ( 1973) utmanade Den allvarsamma leken genom att ta Lydias parti mot Arvid Stjärnblom.

                                        Om Helga av Bengt Ohlsson (källa: Adlibris)
                                        Tjugo år efter Gregorius återkommer Bengt Ohlsson med en berättelse om pastor Gregorius hustru Helga.

                                        Helga, som var så förälskad i en annan, som desperat bad sin doktor om hjälp att undkomma makens närmanden. Trettio år senare är hon medelålders, omgift och trebarnsmor. Äldsta dottern Signe, som alla tror är pastorns men i själva verket är hennes älskares, väntar själv barn. Så hör en okänd man av sig – i en chiffonjé har han hittat doktor Glas dagbok. Där står sanningen om pastor Gregorius död. Helga konfronteras med ett förflutet som ter sig svårfångat, obegripligt och direkt skrämmande.

                                        • #73739
                                          Åza Sjöstam
                                          Moderator

                                            Åsa Nilsonne kommer ut med en bok som heter Fru Gregorius i höst, den handlar också om Helga Gregorius från Doktor Glas.

                                            Beskrivning:
                                            I Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas förgiftar doktorn pastor Gregorius för att rädda pastorns unga fru Helga ur det hon beskrivit som ett motbjudande äktenskap. Men tänk om Helga ljög för doktorn. Tänk om hon utnyttjade att han såg henne som en hjälplös liten kvinnoblomma. Tänk om allt som sedan skedde var iscensatt av Helga? Inte, som Doktor Glas trodde, av honom själv.

                                            I Åsa Nilsonnes radikala omläsning av Söderbergs roman skildras skeendet ur Helgas perspektiv.

                                            Vi möter en pastor Gregorius som är lätt att älska. En Helga som är mer än nöjd med sitt äktenskap. Det enda som fattas paret Gregorius är barn. I Fru Gregorius försöker Helga lösa det problemet, men resultatet blir i stället största tänkbara katastrof.

                                            Boken kan läsas som en kärleksroman om ett lyckligt äktenskap. Som en skildring av det kvinnliga livet som löper parallellt med det manliga, till stora delar osynligt för männen. Den kan även läsas som en reflektion över vår mänskliga hybris när vi försöker styra våra egna, eller andras, liv.

                                          • #73644
                                            Jenny Sandells
                                            Deltagare

                                              Spännande!

                                      • #73536

                                        Frågor:
                                        – Vilken bok läser du i sommar? Berätta gärna lite om handlingen och din upplevelse av att läsa boken.

                                        Jag har nästan tagit mig igenom Hedebysviten 1 av Sven Delblanc.

                                        – Beskriv boken med ett ord.
                                        Underbar

                                        – Hittar du något citat från boken som du vill dela?
                                        Dom är lite för snuskiga för att dela här men han har fångat någon sorts tidsanda i dialogerna som jag tycker är fantastisk.

                                        – Varför tror du att boken du läst har blivit en klassiker? Tycker du att den uppfyller kriterierna för en klassiker*?

                                        Jag är så väldigt intresserad av att höra hur andra personer upplever den här boken. Sven Delblanc byter berättarperspektiv stup i kvarten och har också med berättarjagets …. fantasikusin (?) som han bråkar med. Jag gillar verkligen experimenterandet med berättartekniken då det håller mig på alerten men jag kan inte tänka mig att det egentligen går hem i stugorna.

                                        Jag tycker att det är en klassiker eftersom den bokstavligt talat handlar om värdeförändringar mellan generationerna. På nått sätt är det något liknade vi upplever nu men på ett helt annat sätt. Språket är knepigt för en modern läsare vilket ironiskt nog kan sabba chanserna för boken att bli en klassiker? Det är egentligen för invecklat för en bredare allmänhet.
                                        Tror jag. Jag kan ha fel.

                                        Den har bra kvinnoportätt och kommer på något sätt alltid vara aktuell för den som är intresserad av historia.

                                        • #73627
                                          Åza Sjöstam
                                          Moderator

                                            Visst är det kul att Hedebysviten kommit ut i ny upplaga i två delar. Det har gjort att den fått många nya utlån i biblioteket och jag har själv stått och hållit i del 1 och tänkt att någon gång ska jag försöka hinna läsa den …

                                        • #73534

                                          (Angående kejsaren av Portugallien)

                                          Jag tyckte att den var så otroligt hemsk bara. Jag har faktiskt tänkt på den rätt ofta och det håller på att vara ganska länge sen jag läste den. Jag har för mig att P.O. Enquist gav en liten annorlunda tolking av den, att man kan tänka sig att den delvis bottnade i Selma Lagerlöfs eget uppror mot sin far och skulden över hans alkoholism och död.

                                        • #73518
                                          Chris Aronsson
                                          Deltagare

                                            Ska nu börja med Dödsynden av Harper Lee. Hade helst läst den på engelska men tar den bok som finns här i stugan, från en serie böcker med snygga dekorativa mönster på pärmarna, 60-70 tal tror jag. Jag ska bara få upp hängmattan också, det blir perfekt för sommarläsningen!

                                            • #73520
                                              Åza Sjöstam
                                              Moderator

                                                Å, den har jag läst! Minns att den berörde.

                                            • #73483
                                              Chris Aronsson
                                              Deltagare

                                                Och nu har jag läst ut Hemsöborna! Kan sammanfatta det som riktigt bra läsning. Mycket ord, begrepp och redskap som är lite främmande, som jag inte kunde men det gick bra ändå för helhetsupplevelsen. August beskriver landskapet, naturen, fisket så det känns, riktigt doftar om boksidorna. Längtar till landet nu. Återkommer med lite mer tyckande kring boken.
                                                Kollade upp serien som gick på 60talet och det var förstås Allan Edvall som Carlsson och Sif Ruud som madame Flod. Att Edvin Adolphson spelade prosten var jag ganska säker på man att sonen Gusten spelades av Sven Wollter hade jag helt glömt. Ska titta på serien här i sommar.

                                                Nu gäller det att kunna bestämma sej för nästa klassikerläsning!

                                              • #73463
                                                Chris Aronsson
                                                Deltagare

                                                  Jag har läst Kejsaren.. för längesen. Kanske inte en av mina favoriter även om allt Selma skriver är bra. Tror jag tyckte den var sorglig på ett lite jobbigt sätt. Men tänker nu att jag nog ska läsa om den, skulle kanske se nåt annat i boken idag. Nåt jag tyckte var vackert formulerat även om jag inte minns ordagrant, var det Katrina sa om Jan i hans galenskap, ungefär att Gud gett honom galenskapen som ett skydd för sanningen om dottern som han inte skulle orka med. Du som nyss läst, Åza, kanske minns mer exakt? Tyckte det var så kärleksfullt.

                                                  • #73486
                                                    Åza Sjöstam
                                                    Moderator

                                                      Jag håller med om att allt Selma Lagerlöf skrivit är bra, du som är värmlänning får känna dig extra stolt! Jag besökte Mårbacka för några år sedan. Fint ställe! Där köpte jag en massa böcker av Selma Lagerlöf som nu pryder min bokhylla hemma.

                                                      Ja, visst är det så att en bok man läste för länge sedan och därefter läser om kan ge en helt annan läsupplevelse. Jag ska försöka hinna se den gamla TV-serien med Ingvar Hirdvall nu under semestern, jag minns att den var jättebra senast jag såg den.

                                                      Jag känner igen den fina formuleringen du nämner, men kan inte citatet exakt. Jag ska kolla i boken när jag kommer tillbaka till jobbet, råkade glömma den där. :-)

                                                      • #73522
                                                        Åza Sjöstam
                                                        Moderator

                                                          Om jag hittat rätt så lyder citatet så här ur boken (s. 243):
                                                          ”Vår Herre tyckte väl, att sedan han hade förlorat förståndet, måste han ge’n ett nytt ljus å lysa sej mä.”

                                                          Nu har jag sett TV-serien igen. Många stora svenska skådespelare medverkade och Ingvar Hirdvall spelar så bra.

                                                    • #73452
                                                      Åza Sjöstam
                                                      Moderator

                                                        – Vilken bok läser du i sommar? Berätta gärna lite om handlingen och din upplevelse av att läsa boken.
                                                        Jag har läst Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf som utspelas på 1860-talet. Boken utkom 1914. Jag valde Kejsarn av Portugallien eftersom jag har sett TV-serien för länge sedan och har länge tänkt läsa boken. Dessutom brukar jag lyssna på Lundströms bokradio i P1 och nyligen bokcirklade Marie Göransson och Olof Wretling om Kejsarn av Portugallien och då hängde jag på. Ett lyssnartips!

                                                        Den allra första meningen i boken lyder så här: ”Hur gammal han än blev, så kunde Jan Andersson i Skrolycka aldrig tröttna på att berätta om den dagen, då den lilla flickan hans kom till världen.” Den meningen sätter tonen direkt för hela berättelsen.
                                                        Huvudkaraktären Jan Andersson är gift med Kattrina och båda arbetar som dräng respektive piga hos Erik i Falla. Berättelsen börjar med att Kattrina ska föda deras första barn. Jan är inte alls glad över barnet som ska komma när han i bokens första kapitel väntar på huggkubben i vedskjulet under förlossningen.
                                                        När barnet är fött lägger barnmorskan den lilla flickan i Jans famn varpå han får en stöt så att både han och barnet skakar till och sedan börjar hjärtat klappa i bröstet på honom och han förstår inte vad som händer. Citat från sidan 21 i pocketversionen:
                                                        ”Med detsamma måste kvinnofolken ha läst något i ögonen på honom eller hört någonting i rösten, som gjorde dem glada, för barnmorskan drog på munnen, och de andra rent av storskrattade.
                                                        – Har Jan aldrig förr tyckt så mycket om nån, så att ni har fått hjärtklappning fördenskull? sa barnmorskan.
                                                        – Nääj, sa Jan.
                                                        Men i samma stunden begrep han vad det var, som hade satt hjärtat i gång på honom. Och inte nog med det, utan han började också ana vad som hade varit felet med honom i hela hans liv. För den, som inte känner av sitt hjärta varken i sorg eller i glädje, den kan säkert inte räknas som en riktig människa.”

                                                        Detta är början på en faderskärlek så stark att den senare driver Jan till galenskap. När dottern, som får namnet Klara Fina Gulleborg, växt upp och flyttar till Stockholm och aldrig hör av sig försvinner Jan in i en drömvärld där han tror att Klara Fina är kejsarinna och han själv kejsare av Portugallien. Efter 15 år återvänder Klara Fina Gulleborg till Skrolycka och då sker nästa katastrof, Jan drunknar och till slut inser Klara Fina hur mycket hennes far har älskat henne.

                                                        Jag älskade verkligen att läsa boken! Den fastnade direkt, var lättläst och väldigt berörande. Den gränslösa kärleken till ett barn kan nog de flesta känna igen sig i.

                                                        – Beskriv boken med ett ord.
                                                        Kärlek, sorg och galenskap. Det blev tre ord …

                                                        – Hittar du något citat från boken som du vill dela?
                                                        Ett jättefint stycke som jag fastnade för finns på sidan 21 i pocketversionen av boken.
                                                        ”Men i samma stunden begrep han vad det var, som hade satt hjärtat i gång på honom. Och inte nog med det, utan han började också ana vad som hade varit felet med honom i hela hans liv. För den, som inte känner av sitt hjärta varken i sorg eller i glädje, den kan säkert inte räknas som en riktig människa.”

                                                        – Varför tror du att boken du läst har blivit en klassiker? Tycker du att den uppfyller kriterierna för en klassiker?
                                                        Kejsarn av Portugallien tickar nog i många boxar när det kommer till kriterierna för en klassiker. Den är språkligt väldigt välskriven och behandlar tidlösa ämnen som kärlek, sorg, hat, liv och död. Den publicerades 1914 men känns inte gammaldags ändå och jag läste den med stort nöje.

                                                        Har någon av er andra läst Kejsarn av Portugallien? Vad tyckte ni om den?

                                                      • #73283
                                                        Tegsbiblioteket
                                                        Moderator

                                                          I den här tråden diskuterar vi böckerna vi läser under sommaren. Här går det att skriva vad som helst om läsupplevelsen, inget är rätt eller fel. Använd stödfrågorna nedan om du vill eller skriv fritt ur hjärtat. Kommentera gärna på andras inlägg, det är kul om det blir ett levande samtal. Självklart håller vi en god ton i samtalet.

                                                          Frågor:
                                                          – Vilken bok läser du i sommar? Berätta gärna lite om handlingen och din upplevelse av att läsa boken.

                                                          – Beskriv boken med ett ord.

                                                          – Hittar du något citat från boken som du vill dela?

                                                          – Varför tror du att boken du läst har blivit en klassiker? Tycker du att den uppfyller kriterierna för en klassiker*?

                                                          *Gemensamma faktorer för att ett verk ska betecknas som en klassiker är att det har en hög språklig kvalitet, att det gestaltar universella frågor som är aktuella och talar till människor utöver den egna samtiden samt att en lång tid ska ha passerat efter verkets tillkomst. En klassiker tilltalar läsare i olika tider. Ett relativt nyskrivet verk kan därför inte vara en klassiker. Det som kännetecknar en klassiker är att den ofta behandlar tidlösa teman om kärlek, hat, liv och död som läsare med de mest skiftande bakgrunder och erfarenheter kan förstå och beröras av.

                                                      Visar 11 svarstrådar
                                                      • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.