Cirkeladministratörer
Feelgoodsommar med Vännäs bibliotek
Offentlig bokcirkel aktiv 3 år, 3 månader sedan📚Sommarens böcker: 31 maj – 27 juni: Selektiva Selma av Josefin Sandblom ▪ 28 juni – 25 juli: Morgondagens post till Vidhäll av Solja Krapu-Kallio ▪ 26 juli – 22 augusti: Hur mår fröken Furukura? av Sayaka Murata ▪ Samtalsfrågor publiceras varje torsdag med start 3 juni under fliken Bokdiskussioner. ▪ Syftet med Feelgoodsommar är just det, feelgood. Det ska kännas lustfyllt och bra att delta, därför vill jag att du gör det på dina villkor. Det finns inga krav. Du kan läsa alla eller en. Kanske påbörjar du en och känner att det inte var något för dig? Lägg bort den och gör ett nytt försök med nästa titel! Vill du bara ta del av andras tankar utan att skriva själv? Det är faktiskt helt okej! Hur du gör är upp till dig och alla sätt är lika välkomna! Jag hoppas att vi tillsammans får en riktigt härlig Feelgoodsommar med läsupplevelser och samtal som värmer och berör.
Bokcirkelsansvarig: ina.bjorndotter@vannas.se
Morgondagens post till Vidhäll av Solja Krapu-Kallio
- Detta ämne har 50 svar, 6 deltagare, och uppdaterades senast för 3 år, 4 månader sedan av
.
- Inlägg
B5. Glömde nämna Maria Lang. Lite bortglömd idag men också småmysiga deckare snarare än mordiska och mörka.
Jag tycker nog Maria är vår svenska motsvarighet till Agatha.B3. Jag tycker att Cris och Ina sammanfattar det väl.
Jag läser för att känna något. Det finns andra saker som får mej att känna men läsning en en av de saker som får mej att känna lite extra.4. Det känns lite hemsk att Iris plötsligt börjar ta folks brev. Även om hon inte läser dem eller så.
Om jag kände någon som var brevbärare skulle det vara märkligt om mina brev låg i deras privata väskor helt plötsligt.
Jag antar att hon kommit till någon sorts brytpunkt i livet.
Det var även läskigt med den där rösten som ringde till Tamaras linje och sa att ”de” hade ögonen på henne. Iris blev ju rädd.B4. Jag brukar sällan skriva ner citat. I så fall brukar det vara ett inledande citat innan själva boken börjat som jag fastnar för.
Om jag skrivet ner ett citat så brukar jag göra det i en vanlig skrivbok. Men länge sedan nu som jag gjorde det.5. Jo Morgondagens post hör hemma på uplit-hyllan.
Av det skälet att boken på något vis slutar ”lyckligt”.
Iris släpper drömmen om Sebastian, slutar sitt jobb, flyttar och börjar läsa in gymnasiet.
Det är också ett lyckligt slut även om Iris inte fick sin kärlek.Men har biblioteken hjärtevärmande-böcker hylla?
Vindeln har ingen sådan hylla och kanske finns det en risk att jag då skulle missa någon annan läsvärd bok?
Rysare och deckare står redan på egna hyllor i Vindeln. Fantastik också.6. Egentligen har genre ingen betydelse.
Men rysare&deckare kan vara för svårsmälta för mej med tanke på all ondska som finns på riktigt.
Sedan finns det deckare som är mysigare än andra. Agatha Cristies deckare är klassiska i att vara lagom småputtriga.
Dennis Lehanes böcker däremot är alltid grymma. I alla fall de jag läst.
Dennis skriver bättre än de flesta men fokuserar på det mörka i tillvaron.Det är lite lustigt hur böcker kan få en att känna det där lilla extra som du säger, håller helt med dig :)
Ja det där med att ta någons brev kändes faktiskt lite jobbigt för mig med, fick liksom lära mig som barn att post är något väldigt privat och man fick absolut inte kolla i grannarnas brevlådor (som jag och min kompis av någon anledning fick för oss att göra en gång, vi tog inte posten eller så, bara kikade ner om den var tom eller inte).
En del bibliotek har en utbrytande hylla för feelgood. Vi i Vännäs har det och i t.ex. Umeå är det olika mellan de olika biblioteket. Ett bibliotek har till och med all sin skönlitteratur efter olika teman! Men många av filialerna har feelgoodhyllor men inte alla, stadsbiblioteket har ingen sådan. Personligen är jag inte sådär superförtjust i genrehyllor överhuvudtaget, men där är vi alla olika!
I Vindeln står barnböckerna enligt teman.
Något tema är roligt, ett annat klassiker och så vidare.
Linnea, barnbibliotekarien i Vindeln, sa någon gång att barnen uppskattar uppdelningen medan jag som vuxen har lite svårt ibland att hitta t ex Nevermoor-böckerna som jag tipsat om tidigare.Temahyllor eller inte är frågan det. Haha.
Jag får komma förbi Vännäs någon gång och kolla hur böckerna är uppställda där.
B5. Jag försöker att läsa blandad litteratur, men halkar ändå ofta in på favoritgenrer såsom fantasy/dystopier och historiska romaner à la Jane Austen. Det är lätt att genrer får olika rykten, typ att deckare och feelgood och inte håller samma kvalitet som mer ”litterär” skönlitteratur, men det viktigaste är väl ändå att folk läser?! Ibland behöver man läsa mer lättsmält litteratur och ibland passar det att bita tag i en mer utmanande roman.
5. När jag föreställer mig handlingen i en feelgood-roman så tänker jag att den är uppbyggd lite som en klassisk Hollywood-film där pojke möter flicka (väldigt stereotypt), tycke uppstår, allt är frid och fröjd ett tag tills något händer som gör att de tvingas skiljas åt eller bråkar om något och i slutet återförenas de och lever lyckliga i alla sina dagar.
Morgondagens post till Vidhäll skiljer sig från ”klassiska” feelgood-romaner på så sätt att Iris och Sebastian inte får varandra till slut, vilket jag i och för sig tycker är bra. Han verkar inte vara något att sträva efter … På andra sätt tycker jag att den kvalar in som feelgood.
B5. Helt ärligt vet jag inte om jag är speciellt genreinriktad egentligen. Jag tror att jag har ett ”standardsvar” på frågan ”Vad läser du för något” och det svaret är baserat på genre för det ger den lättaste och mest begripliga bilden. Det vill säga att jag helst läser ungdomsböcker, gärna med HBTQ-perspektiv och historiska romaner med kvinnliga huvudkaraktärer. Magisk realism och skräckromantik är andra typer som går hem hos mig medan jag aldrig skulle få för mig att läsa en deckare/thriller eftersom jag får nog av mänsklig ondska som det är i verkliga livet. Men en pusseldeckare eller mysrysare skulle jag kunna tänka mig testa någon gång.
Min bästa och egen påhittade ”genre” är däremot böcker som känns. En riktigt bra bok virvlar upp känslor och sätter igång tankar. Det kan verkligen vara vilken genre som helst som får mig att känna. Det är svårt att beskriva med ord helt enkelt!
5. Denna tycker jag är lite klurig eftersom slutet ändå överraskade mig till en viss del. Jag kom på mig själv att ju närmare sista sidan jag kom och ju mer jag förstod att boken inte skulle sluta med att Iris och Sebastian skulle få varandra desto mer ”stressad” och lite upprörd blev jag. Bara för jag gick in med inställningen att feelgood slutar på ett visst sätt. Trots att jag ändrat uppfattning rätt tidigt kring berättelsen övrigt så kändes det en kort stund fel att det slutade som det gjorde. När jag däremot tog mitt förnuft till fånga fullkomligen älskar jag slutet.
Jag tycker nog att den kan klassas som en feelgood, sett till dess enkla handling och ytliga karaktärsbeskrivningar samt ett lyckligt slut. Men allt eftersom Iris ställde till det för sig tyckte jag bitvis var lite stressande… vilket jag inte är van att känna när jag läser feelgood så den är ändå inte helt solklar i mina ögon.
I min yrkesroll som bibliotekarie funderar jag också lite över vart den tjänar på att vara placerad, ”vanliga” romaner eller feelgoodhyllan? En del av mig är lite rädd att den missar massor av potentiella läsare som tycker att feelgood inte är för dem…
Vad tycker ni?
”Böcker som känns”, det uttrycket gillar jag! Det skulle vara en bra utbrytning att ha på ett bibliotek faktiskt. 👍
Visst är det ett bra uttryck! Det svåraste är att det är så subjektivt. För det kan ju kännas väldigt hemskt om en t.ex. läser om utsatthet, våld och misär men för mig innebär det att karaktärernas känsloliv smittar av sig på mig typ. Ungdomsromaner är min absolut bästa källa för den typen av läsupplevelser :)
B4. Jag sparar inte så ofta citat då jag ”nöjesläser” utan det blir oftast när jag leder eller deltar i bokcirklar. Då markerar jag sidor med post-it-lappar för att minnas. Det glömde jag dock denna gång. 😊 Ibland fotar jag av sidan eller skriver av citatet och sparar i mobilens anteckningar.
4.Det var igenkänning när författaren beskriver tidningssalen på Vännäs bibliotek där ”gubbgänget” samlas varje dag. Jag ser lokalen framför mig eftersom jag vet hur det ser ut där. På biblioteket där jag jobbar har vi inget gubbgäng som hänger, men jag vet att det är väldigt vanligt förekommande på biblioteken … 😁 Före pandemin förstås.
Citat s 281: ”Inne i den lilla tidningssalen på biblioteket satt några pensionärer och pratade om hundar som fått valpar, och avlägsna släktingar som dött, samtidigt som de läste Dagens nyheter eller Västerbottenskuriren. Lite förvånade över en ny besökare tittade de upp.”
Jag läste i en intervju med Solja Krapu att hon besökt Vännäs bibliotek för att göra research.
Hela detta med Sebastian och Iris fixering vid honom är plågsamt att läsa om.
Han ska ha igen en gammal brosch för att hans mor frågat efter den.
Och han lät deras förhållande rinna ut genom att flytta till Umeå.Iris plågas mycket. Jag vet inte om läsningen är lika härlig som den var av Selektiva Selma.
Boken känns inte så lättsam som den boken gör. Jag blir lite nedtyngd av Iris röra.
Jaja jag kan ju inte bara läsa saker som är som gräddbakelser hihi.
Detta är faktiskt en bok som jag skulle kunna ha svårt att läsa klart för att Sebastians fjantande gör mej irriterad.Nu kom jag ihåg en till grej om omslag.
Jag är så glad över att nyaste utgåvan av Narnia har de klassiska illustrationerna igen!
Utgåvan före det hade nya omslag vilket fick mej att känna mej vilsen (i pannkakan).Jag kan absolut hålla med dig om att denna inte är lika genomgående härlig som Selektiva Selma!
Visst blir man irriterad på honom?! Fast jag blir också lite irriterad på Iris som hela tiden ställer till det onödigt mycket för sig själv (samtidigt som jag tycker synd om henne och känner med henne?! Som jag skrev första veckan, emotionell berg och dalbana är vad denna bok ger mig, ena stunden tycker jag att den är rätt mysig och nästa blir jag frustrerad på karaktärerna! Haha inte lätt att läsa feelgood alla gånger 😉Om du läser/läst klart den blir det kul att höra vad du tycker om slutet och om det påverkar din uppfattning av hela boken men de frågorna kommer på torsdag 😊
Den är alltid lite jobbigt när böcker en gillar får nya omslag, alternativt, när en serie får ett nytt förlag mitt i och de bestämmer sig för ändra. Håller på läsa outlander-serien och senaste delen på svenska kom i storpocket i stället för vanlig pocket OCH de har dessutom delat upp den på två delar istället för de 700-900 sidor som varje pocket tidigare är på. Blev helt knas i min bokhylla där hemma! Tack o lov gick de åtminstone i samma stil rent grafiskt.
Tycker det är så himla kul att ni reflekterar och dela med er era tankar på bonusfrågorna! Det gör mig megaglad, verkligen😁
Jag spinner vidare på detta med omslag.
Omslaget till t ex Sandor slash Ida är så vansinnigt grällt.
Jag har läst boken men jag tror att bokens omslag var samma som filmens.
Glammiga omslag nämnde någon… då tänker jag Denise Rudberg. Hennes senaste deckarserie nu där det är mycket guld och glitter i omslagen.Sandor slash Ida är en så bra bok/film (tyckte jag som tonåring i alla fall, har inte läst/sett sen dess) men håller helt med dig om omslaget! Blir typ arg när jag tänker på hur skrikigt det är… Det är liksom inte skrikigt på det där uppkäftiga bra sättet som det kan vara ibland utan bara onödigt grällt.
Ja Denise Rudbergs deckare som utöver det mörka innehåller både färg och guld har lurat mig många gånger när jag ställer upp böcker. Tror alltid att jag är påväg att ställa de på fel hylla!
Jomen eller hur Ina?
Här tror jag att Denise Rudberg skrivit romance (även känt som tantsnusk för 20 år sedan) och så är det riktigt blodisande böcker.
Jag läste början på någon av Denises glamdeckare och sedan ställde jag tillbaka boken i hyllan igen.
Det lilla jag läste var riktigt läskigt. Blodet isades nästan i ådrorna. Brrr.Men huvva! Vilken chock att tro sig ta upp en romance (eller som du säger, tantsnusk, ett ord jag ÄLSKAR för övrigt! Mer tantsnusk åt folket!!) och så är det det motsatta! Riktigt bra exempel på hur vi förväntar oss ett visst typ av innehåll baserat på omslaget (och ibland också författaren beroende på tidigare läsupplevelser). Vilken tur biblioteken finns så det bara är att lämna tillbaka och byta till en bok med innehåll som passar en själv bättre 😊
B4. Jag är en ytterst sporadisk samlare av citat eller passager jag gillar. Ofta har jag inte tid att stanna upp i läsningen men ibland händer det. I de fallen fotar jag med mobilen sedan läser jag vidare och har aldrig gjort något mer än eventuellt Instagramat. Jag skulle dock vilja bli bättre på att notera delar och citat jag gillar lite extra och faktiskt göra någon form av system för dem. Skillnaden mellan citat/delar jag hänvisar till i svar på fråga fyra kontra de citat jag samlat tidigare är att den tidigare dokumentationen skett helt spontat och utan eftertanke och vidare reflektion medan att skriva svar på frågorna i bokcirkeln blir mer av efterkonstruktioner när jag ”tvingas” tänka tillbaka på delar som stod ut. Nu råkar jag (om ni inte redan märkt eller förstått det) vara en person som tycker det är extremt kul att reflektera kring allt möjligt så tycker det är intressant att faktiskt bläddra tillbaka till tidigare delar för att hitta specifika citat som faktiskt fick mig att reagera på ett eller annat vis. Det har gett mig en ny dimension (okej, det lät lite mer dramatiskt än vad det innebär i praktiken) av min läsning. Kanske inte kommer göra det till en fast rutin men emellanåt, speciellt böcker jag läser i få sittningar tror jag att det kan bli ett bra sätt för mig att minnas innehållet mer konkret än ”bara” vilken känsla jag haft när jag läst boken.
Kom gärna med tips på hur ni dokumenterar/sparar citat och om ni använder dem till något speciellt, jag är sjukt nyfiken!
4. Hela passagen när Sebastian skulle hem till Iris och hämta broschen tyckte jag var lite extra jobbig att läsa. Både för att jag kände igen mig i Iris agerande (även om jag aldrig befunnit mig i en liknade situation) med det konstanta övertänkandet och behovet av att göra något samtidigt som jag ville säga åt henne att ta det lite lugnt! När allt ändå blev pannkaka och framför allt kommentaren om den oöppnade mjölken fick mig att vilja sjunka genom jorden lite! (Hela passagen s. 152–173)
Jag börjar med omslags-frågan; jag köpte ju pocketboken och måste ju googla när jag förstod det var olika omslag (varför gör förlaget så, egentligen?) och tycker nog att ”hård-bokens” var snäppet bättre. Lite mer stämning i det kanske? Pocketomslaget var väl snyggt men håller med Annika där, en har som sett den typen av omslag förut!
Jag dras till snygga omslag, vill läsa en snygg och läcker bok med bra typsnitt. En del böcker går helt enkelt inte att läsa, när vi läste Jane Austen vars böcker verkar finnas i miljoners olika upplagor så fick jag välja bort en bok, en äldre upplaga, trots bra format för den var så fel, det gick bara inte! Fast när jag hade ett par av romanerna hemma i hyllan, gamla loppade klassiker på engelska med trista omslag, så fick jag ju lov att skärpa mej och läsa dem iallafall!Och varför jag läser? Man kan lika gärna fråga varför man andas, ha ha! Är en sån självklarhet att läsa så jag har inte ens funderat på det. Blir alltid lika häpen när jag hör folk säja att de inte läser, förstår inte hur det är möjligt. Dumt, för alla har ju olika intressen. Men för mej känns det väl som mer än ett intresse, en naturlig nödvändighet. Och man behöver en pendlarbok, en bra frukostbok, avkopplande kvällslektyr och nu på sommaren en hängmattebok. Väljer läsning efter lust och behov.
Ja men visst är det ändå lite knasigt att de gör olika omslag! Tycker det är så förvirrande ibland att olika utgåvor har olika omslag även om jag kan förstå poängen med exempelvis klassiker. Antar att förlagen hoppas att ett ”modernare” omslag ska locka nya läsare. Haha jaa alltså ibland får man bara lov att skärpa sig men det kan verkligen ta emot ändå tycker jag. Det kan absolut ge en mer njutningsfull läsning om en gillar den visuella representationen av innehållet på något vis. Spännande att du tar upp typsnitt, det har jag inte reflekterat över förut men när du säger det är jag övertygad om att det påverkar mig också.
Haha vilken underbar inställning till läsandet! Det behöver inte vara svårare än så helt enkelt 😀
Det är så härligt och läsa alla era svar, medför nya reflektioner hela tiden, så kul!!
B3. Hmmm, varför läser jag? Bra fråga! För mig känns det omöjligt att inte läsa, läsning har varit en så stor del av mitt liv så länge jag kan minnas så jag tänker aldrig på varför jag läser. Däremot varierar mitt mitt lässug. Vissa perioder slukar jag böcker, andra perioder har jag inte alls samma läslust och har svårt att komma in i böckers handling. Dessa perioder brukar jag lyssna på böcker i stället eller läsa om en favoritbok som är bekant. Då behöver jag inte anstränga mig lika mycket utan kan läsa mer kravlöst.
Så har jag känt nu i sommar, jag har inte haft lust att läsa någon ”tung” litteratur utan har, förutom Morgondagens post till Vidhäll, lyssnat på två böcker som jag tidigare sett som TV-serier (Unorthodox och The Queens Gambit) och påbörjat fjärde Harry Potter-boken på engelska. Jag är Harry Potter-nörd och håller på att läsa om alla böckerna på engelska Jag brukar börja på en ny HP-bok varje sommar sedan får det ta den tid det tar att läsa ut den, jag har ingen brådska! :-)
Långt svar, men sammanfattningsvis kan jag säga att visst är det mycket som påverkar vilka böcker jag läser, både läslust, period i livet och årstid. Att jobba på bibliotek spelar också stor roll förstås, då jag känner att jag både vill och måste hänga med och ha koll på bokutgivningen även om det såklart är omöjligt att läsa allt!
Haha Åza! Borde jag ta din kommentar om att ditt svar är långt som en hint om att jag borde sammanfatta mig lite mer i mina egna svar 😉?
För mig får ni skriva huuuur långa svar ni vill, det är bara askul att läsa ju!!Ja men visst är det både klurigt och lite spännande att fundera på varför vi läser egentligen 🔍. Jag gillar det du skriver om lässuget för det upplever jag själv också, däremot burkar ett lågt sug för mig leda till ingen läsning alls vilket känns dumt så jag tar med mig din lösning med omläsning, har försökt lyssna på böcker och även om det var trevligt så är det inte alls min grej. Gillar inte att multitaska på det sätt som ”alla” tycker är en av ljudböckernas stora fördelar (typ lyssna medan jag städar/kör bil/stickar/syr osv). Antingen tappar jag koncentrationen på det jag gör med händerna för boken är för intressant och då vill jag mycket hellre läsa den själv ELLLER så är jag koncentrerad och inne i det jag gör så då slutar jag lyssna 😂
Tack för att du delar med dig av dina tankar :)
Åza om du gillar HP-böckerna kanske du skulle gilla Nevermoor-serien?
Jag tror det var Linnea i Vindeln som tipsade om boken när jag sökte bok till ungarna och så ville inget av barnen läsa och då läste jag den och nu är jag så fast. Väntar med spänning på nästa bok i serien.
Jag älskar Mog Crow som är huvudperson i serien galet mycket. Serien påminner mycket om HP men med en flicka som huvudkaraktär.
Kul att du läser böckerna på engelska.Jag är också sugen på att läsa Nevermore-serien men har inte tagit tag i det!
Försöker få in vanan att läsa på engelska och tycker mellanålder/ungdomsböcker är perfekta att öva upp den vanan. För mig har det varit klurigt att hitta en läsglädje på engelska för att jag inte kan läsa lika fort och på samma vis som på svenska. Behöver som ta det långsammare, vilket jag tydligen har haft svårt för.Visste inte att det var en flicka som är huvudkaraktär (har typ bara sett omslagen och tänkt ÅH VAD FINA DOM VILL JAG LÄSA!), så nu blev jag ännu mer peppad!
Blev så glad nu när jag loggade in och såg att ni skrivit lite fram och tillbaka mellan er, det får cirkeln att kännas ännu mer levande 😄
3. Som jag skrev tidigare så var det en perfekt bok för mig att läsa i sommar, så på det sättet fick den mig att må bra, även om det nog inte är en bok jag kommer att minnas för evigt. Det var roligt med alla Umeå-kopplingar eftersom jag bor där och kunde känna igen mig i många av miljöerna.
B2. Faktaböcker kan ju vara så att de inte handlar om det jag trodde.
Då brukar jag bara läsa den del som intresserar mej och sedan lämna igen.
Faktaböcker kan också vara för tråkigt skrivna för att jag ska orka läsa varje sida.Vad roligt att du tar upp faktaböcker i förhållande till frågan! Det tänkte jag inte ens på när jag skrev den vilket gör ditt svar lite kul att ta del av. Faktaböcker känns ju som ett ypperligt exempel på när det kanske är ovanligare att alltid läsa från pärm till pärm. Håller med om att det ofta blir en läsning med nedslagskaraktär än sträckläsning och en tråkigt skriven faktabok kan handla om ett superintressant ämne men ändå förbli till stora delar oläst om inte formen faller mig i smaken.
1. Jag har precis börjat läsa boken och läser den vanliga upplagan.
(Eller snarare e-boken men den har det vanliga omslaget.)
Jag gillar verkligen omslaget. Med den stora skogen som omger den lilla postbilen som kör genom stjärnnatten.
Pocketomslaget är mesigt och påminner enligt mej om var och vartannat omslag till uplit-böcker de senaste åren.2. Jag har hunnit till kapitel 3 nu. Lite klurigt att veta vilket kapitel jag är på dock när jag läser på datorn eller telfonen hihi.
Det verkar inte som e-böcker har sidnummer längst ner.
Jag gillar Iris precis som jag gillade Eva-Lisa i förra månadens bok. Så jag kommer fortsätta läsa boken.B1. Om jag gillar titeln eller omslaget till en bok är det större chans att jag läser boken.
En av Soljas andra böcker heter Mogen för skrubben och det tycker jag är en finurlig titel.
B2. Jag avslutar inte en bok om jag tycker den verkar urtråkig. Eller om det verkar som att boken kommer att påverka mej alltför mycket.
Svårt att säga hur länge jag brukar ge en bok en chans innan jag dömer ut den.Så tokigt det är med e-böckerna och att det inte är lika tydligt med sidor. Du gör det ändå bra med de svar där jag uppmuntrar sidhänvisningar. Det är ju trots allt inte det viktigaste o får absolut inte bli ett hinder för att svara.
Jag håller helt med dig angående omslagen, pocketversionen sticker inte alls ut på samma positiva sätt! Det inbundna/e-boken är verkligen SÅ fin! Mogen för skrubben är en otroligt lockande titel och nu när flera av er här i cirkeln har nämnt den har den hamnat på min ”att läsa-lista”.
Har du något exempel på en bok som du inte läste klart för den verkade urtråkig? Vore superkul att höra om du känner dig bekväm med att dela med dig!
Förstår att det kanske inte alls går att svara på hur långt, det kanske mer handlar om en känsla än hur många läsa sidor? Tycker det är intressant att du säger att det som gör att du inte läser ut är om den verkar urtråkig eller påverkar för mycket. Jag tolkar det lite som att böcker som får dig att känna för mycket eller inget alls inte går hem? Det ska vara lite lagom 🤭 (vilket ju är ett fantastiskt bra ord eftersom lagom kan variera utefter behov)!
Jag har inte börjat läsa boken än. Men svarar på bonusfrågorna.
B1 🤩Jag gillar glammiga, glittriga och färgglada omslag. För mig signalerar det en bra enkel bok med lyckligt slut. Jag gillar och läser även böcker med andra framsidor men då förväntar jag mig ofta en annan typ av läsning.
B2 jag läser nästan alltid ut en bok. Men ibland kan den bli liggande länge innan jag läser färdigt den. Funderade på varför jag ändå läser ut den även om jag redan en bit in i boken inte är så förtjust i den. Kanske för att vara helt säker på att inte missat något bra.
Så himla bra idé att börja med bonusfrågorna, det är ju en riktigt bra bonuseffekt av dessa frågor som jag inte alls tänkt på. Det är ju faktiskt toppenfint att kunna börja delta i samtalen ändå liksom 🎉
Åh, kan du tänka dig att ge något/några exempel på böcker du gillat som har just glammiga glittriga färgglada omslag? Det lät så underbart härligt och i sån kontrast till omslag som jag dras till men ÄLSKAR glitter och färg övrigt i livet (har börjat använda glittrig eyeliner nästan dagligen för det gör mig glad) så ser inte varför jag inte borde läsa en sådan bok! (Gärna en glittrig, det låter sååååå fint)✨
Visst är det lite spännande att fundera på sin egen läsning? Jag tror mer och mer på att jag är inne på ditt spår när det kommer till min egen läsning, just det där att vara helt säker på att inte missa något bra är en stark drivkraft för att ”trots allt” läsa klart hela boken.
B3. Verklighetsflykt! Det är definitivt min största motivation till att läsa. Att jag på det gillar att läsa sådant som gör mig ”emotionellt bakis” efter avslutad läsning är dock inte helt logiskt i relation till verklighetsflyktmotivationen. Dock tror jag att verklighetsflykt för mig inte är synonymt med att det jag läser inte får spegla verkligheten utan det som eggar mig att läsa är att sugas in och grotta ner mig helt i någon annans tankar, känslor och liv.
Jag tror inte att jag är en periodare vad gäller årstider eller humör men helt klart påverkar mitt vardagspussel vilken typ av bok jag läser för stunden. Jag sträckläser helst så en lång bok med liten text som kräver mycket tid kan (tyvärr) bli liggande oläst länge till förmån av kortare mer snabbläst böcker. Vilket inte heller är helt rimligt för jag hade ju kunnat läsa den där långa mer krävande på samma tid som jag läst tre kortare mer snabblästa. Jag får så många fler tankar kring det här men så inte ni ska behöva läsa ihjäl er nöjer jag mig med att dela med mig nu 😉3. Som jag skrev förra veckan får den här boken mig i någon slags emotionell berg och dalbana men nu har jag läst så pass långt att jag ändå landat i att det är en berättelse och läsupplevelse som jag kommer minnas på ett bra vis. Tamaras råd till sina klienter är så spot on (för att de är så pass generella) att de startar upp massa tankar kring mitt eget liv som jag inte var bredd på. De för mig lokala och välkända platserna som nämns gör hela berättelsen mer påtaglig och realaterbar på ett överraskande vis. Det blir emotionellt intensiva lässtunder, vilket jag gillar 😊
Bra idé med bonusfrågor! :-)
B1. Never judge a book by its cover … heter det ju, men visst är det svårt!? Omslaget är (tyvärr) väldigt viktigt och ett bra bokomslag höjer ofta bokens attraktionsvärde. Det ser vi tydligt på biblioteket, böcker med tråkiga omslag blir oftare hyllvärmare än böcker med ett inbjudande omslag.
Själv försöker jag att inte påverkas av omslag och titel, men visst har det betydelse. Jag tror dock att omslaget har mest betydelse då man kommer till t ex ett bibliotek eller en bokhandel utan att redan innan veta vilken bok man vill läsa, då är det lätt att gå efter bokomslaget. Är det en bok man blivit tipsad om eller hört talas om för att den är bra så spelar inte bokomslaget en lika stor roll.
B2. Tidigare läste jag alltid ut böcker jag påbörjat, det var precis som att jag var tvungen att göra det av respekt för författaren eller något liknande. :-) Knasigt, men sant! Numera försöker jag tänka att det finns så många bra böcker jag vill hinna läsa under min livstid så varför ska jag ägna tid till böcker som inte faller mig i smaken? Det går sådär om jag ska vara ärlig, oftast trugar jag mig igenom även sämre böcker , men ibland ger jag upp. Jag brukar i alla fall läsa minst 50 sidor först eftersom det ibland kan ta ett bra tag att komma in i en bok så det kan vara värt att kämpa på ett tag.
Kul att du gillar idén med bonusfrågor, tycker det är så intressant att fundera på mina läsvanor och höra hur andra fungerar på en mer generell nivå :)
Roligt att höra att någon fler än jag läser ut delvis på grund av någon slag plikttrogenhet! Håller däremot med dig i att det finns för många bra böcker att slösa tid på de som inte faller mig i tyckte men är så ovan att tänka så (insikten slog mig på riktigt när jag började jobba som bibliotekarie och hittar böcker dagligen att lägga till mig ”att läsa lista”) och väldigt ovant att faktiskt agera på det. Speciellt efter som uppfattningen kan ändras om handlingen tar en twist liksom… vågar man chansa? Hahaha lite knasig känner jag mig allt men det är så jag funkar :)
1. Jag läser den inbundna upplagan. Omslaget speglar innehållet i boken på ett bra sätt med den gula postbilen som kör genom norrländska skogar och stjärnbilderna på himlen som ska symbolisera Tamaras framtidslinje. Jag googlade fram pocket-omslaget och det var också fint men där saknas postbilen som har en stor roll i berättelsen.
2. Jag har läst ungefär 3/4 av boken nu och jag har absolut ändrat uppfattning från första kapitlet fram till nu. Första intrycket var att storyn var lite ”banal” (sorry, tror jag var färgad av min fördom mot feelgood-genren), men ju mer jag läste desto mer intresserad blev jag av handlingen och nu vill jag definitivt veta hur den slutar. Värmen som är nu under min semester gör också att jag inte orkar läsa någon ”tung” litteratur så det här var en perfekt strandbok för mig! :-)
Jag håller verkligen med dig om att postbilen saknas på pocketutgåvan, den gula brevlådan som finns med symboliserar inte alls handlingen på samma vis! Hela pocketomslaget ger mig mycket mer feelgood-vibbar.
Jag är förvånad över hur snabbt jag ändrade uppfattning och kul att höra att jag inte var ensam om det. Tyckte precis som du att det kändes väldigt stereotypt till att börja med men utvecklades till något annorlunda som jag haft svårt att slita mig ifrån :D
Härligt det lät med strandläsning, det hann jag inte med på min semester!
B1. Det är så intressant med titlar och omslag! Jag förstår inte alls varför vissa säger att barn påverkas mer än vuxna av sådant. Det är ju orden som bildar titeln och omslagets gestaltning som ger ett första intryck! I alla fall om man är som jag och för det mesta planlöst letar sig fram till vad som ska läsas snarare än att någon tipsar en. Det kan vara så otroligt tillfredställande att ”rycka ut” en bok vars titel endast syns på bokryggen på hyllan för att se om omslaget ”passar” med den föreställning jag fått. Sedan är det baksidtexten som blir avgörande om intresset kvarstår eller inte. Det finns garanterat ett mönster i vilka ord, färger och gestaltningar som jag dras till om jag skulle analysera mina boklistor noggrant. Någon som förstår vad jag menar? Eller kanske någon av er som är min raka motsats?
B2. Jag läser i princip alltid ut en bok. Det har dock hänt, framför allt det senaste två åren, att jag ”pausat” vissa böcker med intention att börja läsa om dem vid ett annat tillfälle. Men som regler läser jag klart, till och med serier som jag inte är helt såld på kan jag läsa klart ”bara för att”. Jag tror jag gillar känslan av att ha avslutat ”som man ska” och oftast är jag ju ändå nyfiken på hur handlingen utvecklar sig. Jag började ändå läsa boken i tron att den skulle tilltala mig så då ”förtjänar den” att läsas ut typ! Det har typ hänt en gång att en bok blivit liggandes halvvägs genom och det var bara för att jag hade läst så många ungdomsböcker intensivt under några dagar så när jag skulle ta upp den igen tilltalade inte pocketformatet mig alls, tyckte helt plötsligt texten var alldeles för liten och hopklämd. Den har jag fortfarande inte avslutat och det är över två år sedan jag påbörjade den. Är jag helt galen och ensam om att vara en som läser klart i princip allt jag påbörjar?
1. Jag fullkomligen älskar omslaget på den inbundna utgåvan! Den känns så mysigt mystisk med den gula postbilen på skogsvägen som flyter över till en himmel full med stjärnkonstellationer. Titeln och omslaget gifter sig bra med varandra. Jag får känslan av en saga men ordet post i titeln och postbilen på omslaget bryter av och ger det hela en mer vardaglig känsla som gör mig supernyfiken!
2. Jag läste första kapitlet sedan blev den liggande några dagar innan jag i en sittning tog mig till strax före 100 sidor och det där första kapitlet verkligen bara gjorde ett intryck av att sätta ramarna för hela berättelsen. Det varken eggade eller stjälpte mitt intresse. Sedan har det varit en berg och dalbana utan dess like och jag vet varken ut eller in. Jag gillar den skarpt ca 100 sidor in, den får mig att känna en massa olika saker mer eller mindre hela tiden vilket gör det svårt att prata om den. En konkret sak jag verkligen gillar är när en själv vet exakt hur det ser ut på riktig på en del av platserna som nämns så Vännäs och Umeå-kopplingen är en fet bonus. Det är ovant att faktiskt kunna visualisera med klarhet vissa miljöer och jag känner mig som del av en hemlig klubb, typ ”vi som faktiskt vet hur tågstation ser ut med sina drakhuvuden”. Jag känner mig lite fånig samtidigt som det är väldigt mysigt på något vis, helt klart ett plus i läsupplevelsen.
I detta forum förs samtalen om Morgondagens post till Vidhäll. Samtalsfrågorna fylls på här fyra torsdagar i rad med start 1 juli.
Du får gärna vara tydlig i dina inlägg med vilka frågor du svarar på genom att numrera dina svar men det är såklart inget krav. Svara på det sätt som passar dig bäst.Information om bonusfrågor
Om du hängt med oss från början kanske du lägger märkte till att det nu finns bonusfrågor under varje vecka. Dessa tar avstamp i veckans frågor men lyfter samtalet och reflektionen till det egna läsandet på ett mer övergripande plan. Ni får gärna höra av er via mejl eller i inlägg ifall bonusdelen är något som du tycker tillför eller distraherar. Feedback uppskattas!2021.07.01
Flera av er skrev i presentationerna att Morgondagens post till Vidhäll är den titeln som lockar mest av sommarens tre titlar. Därför tänker jag att denna veckas samtal får kretsa kring följande frågor:1. Vad tycker du om omslaget? Omslaget skiljer sig åt mellan pocket och inbunden, vilken läser du?
2. Vad är ditt intryck av Morgondagens post till Vidhäll? Något speciellt som gör att du vill läsa vidare eller inte ens läsa klart den? Du får gärna skriva ungefär hur långt du läst och om ditt intryck förändrats från första kapitlet till där du är just nu.Bonus:
B1. Påverkas du av omslag och titel? Beskriv gärna hur!
B2. Är du en läsare som alltid avslutar en påbörjad bok eller inte? Om du väljer att inte läsa ut den, hur långt brukar du läsa innan du vet att det inte är något för dig? Om du i princip alltid läser klart en bok, vad är det som får dig att göra det?2021.07.08
3. Hur får läsningen av Morgondagens post till Vidhäll dig att må?Bonus:
B3. Har du funderat på varför du läser? Väljer du bok efter humör? Årstid? Period i livet?2021.07.15
4. Finns det någon del som fått dig att reagera lite extra känslomässigt (vilken känsla eller sinnesstämning som helst) eller en viss del som du gillar/ogillar extra mycket? Sidhänvisa eller citera gärna!Bonus:
B4. Brukar du spara/notera citat eller stycken ur det du läser? Varför/Varför inte? Vilket sätt sparar du dem på och vad är det för typ av citat/delar som blir sparat?2021.07.22
5. Tycker du att Morgondagens post till Vidhäll hör hemma på Feelgoodhyllan? Varför/Varför inte?Bonus:
B5. Vad betyder genre i ditt läsande rent generellt? Viktigt eller inte? Varför?
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.