[Magnus]

Hej!
Jag fortsätter att lägga upp månadens bok även om det verkar som de flesta bara läst den första än så länge. Kom gärna med åsikter och förslag om ni har idéer om ändringar av upplägg eller mer diskussionsfrågor eller något annat.
Maj månads bok är De förtrampade, eller som den heter i senaste översättningen, Förödmjukade och förnedrade. Fjodor är med andra ord tillbaka i sitt rätta element efter en sväng i komedibranschen. Det är den andra boken som kom ut efter Fjodors tio år i Sibirien. Boken gavs ut som följetong 1861 i den litterära tidskriften Vremja som Dostojevskij drev med sin broder Michajl.
Jag tycker att det är i denna roman som Dostojevskij börjar hitta sin rätta form, det är lite rörigt och kanske inte lika genomarbetat som det som komma skall, men det börjar närma sig. Berättaren är en ung författare som är sjuk och tror att han snart skall dö. Boken är tänkt som memoarer skrivna av denna författare. Den börjar likt Värdinnan med att berättaren är på jakt efter en ny lägenhet. Han går in på ett café och lägger märke till en märklig gammal man som han sett tidigare. Mannen har en väldigt gammal hund med sig som dör där på caféet och den unge författaren följer den stackars gamla sjuka mannen hemåt. På vägen hem dör även mannen och det blir så att författaren tar över den gamle mannens hyresrum. Den gamle mannens historia vävs sedan ihop med författarens historia och i centrum står författarens förra fästmö som blivit handlöst förälskad i en ung man som är son till en djävulsk furste. Boken är en melodram, det är starka känslor och tragiska öden, men här finns ett starkt driv också. Vad tycker ni om boken?

[Författare]

Inlägg