[Magnus]

Tänkte lägga till några frågor.
Vad tycker ni om huvudpersonen och hans åsikter?
Finns det några speciellt starka scener eller formuleringar-tankar?
Är det njutbar läsning?
Läshälsningar från Magnus

[Magnus]

Sommaren och värmen har kommit till Umeå och de sista snöhögarna har försvunnit. Ny månad och ny bok. Juniboken är mest känd som Anteckningar från ett källarhål och huvudpersonen brukar benämnas källarhålsmänniskan, men det ryska ordet för källarhål kan också betyda underjorden och därav titeln på den nyaste översättningen.
Det här är det första av Fjodors verk som räknas till hans stora romaner. I omfånget är boken inte så stor 162 sidor uppdelade i två delar.

Den första delen liknar en filosofisk utläggning. En man som dragit sig tillbaka från världen och människorna och bor i sitt ”källarhål” skriver i någon slags dagboksform om hur han misstror samtiden och dess tro på hur liberala och socialistiska modeller byggda på förnuft och tro på att människans egoism ska föra människan till en lycklig framtid. Huvudpersonen hävdar istället människans rätt att välja det som inte är det bästa henne, just för att bevisa sin frihet, att det är det som gör oss mänskliga, det ologiska och dunkla. Den första delen är bara femtio sidor och var först tänkt att stå för sig själv.

Dostojevskij bestämde sig senare för att lägga till den andra delen som är en berättelse som består av ett par episoder från huvudpersonens liv innan han drog sig helt tillbaka, för att ge förståelse för mannens åsikter och livsval.

Själv tycker jag att detta verk är på sätt och vis något av det starkaste Dostojevskij skrev, men också plågsamt på på grund av huvudpersonens självdestruktivitet och självhat. Boken saknar det stora romanbygge med rikt persongalleri och invecklade intriger som finns i de senare långa romanerna men den har istället ett koncentrat av en mångbottnad människas plågade livsinsikt.
Så vill jag önska er alla trevlig sommarläsning med Fjodor!
Magnus

[Författare]

Inlägg