Välkomna, välkomna till del II. Våra farhågor om Anna-Karin verkar besannas och tjejerna experimenterar med sina krafter.
Efter kvällen i folkparken har en del av skumheterna som drabbat tjejerna upphört. De vaknar inte längre av drömmar som känns verkliga och röklukten har inte kommit tillbaka. Det enda som hänt är att den obehagliga personen som Rebecka sett när hon var ute och sprang dykt upp igen och hon känner sig förföljd.
Tjejerna har börjat experimentera med sina krafter. Vanessa kan nu styra sin osynlighet och Rebecka har blivit bättre på att flyta saker med tanken. Efter en del experimenterande och övning kan hon nu också både tända och släcka lågor. Den som blivit riktigt bra på sina krafter är dock Anna-Karin. Det hon gör är riktigt obehagligt. Hon har hjärntvättat en stor del av skolan. Istället för att vara mobbad är hon nu skolans populäraste tjej. Hennes ”bästa vänner” är Idas vänner som nu föredrar Anna-Karin. Det hela andas ren och skär hämnd. Hon hade kunnat ge sig på vem som helst, men hon valde just Idas vänner, och Ida har ju inte direkt varit särskilt snäll mot Anna-Karin. Förutom att det hon gör är obehagligt så får jag också säga att det är rätt korkat. Om skollan är en ondskans plats, som kraften som pratade med dem i folkparken sa, så känns det ju inte överdrivet begåvat att skylta med sin kraft i skolan. Men det kanske inte spelar så stor roll, det hon gör kan utan svårighet beskrivas som ondska så ondskan i skolan kanske gillar det. Om det hon gör i skolan är obehagligt så är det hon pysslar med hemma värre. Hon kontrollerar sin mamma. Hennes mamma har gåt från att vara en deprimerad och bitter rökare som inte verkar bry sig om Anna-Karin till en fräsch bullbakande mamma som ställer frågor och ser ut att bry sig om Anna-Karin. Det är inte på riktigt, och Anna-Karin vet att det inte är på riktigt, men hon bryr sig inte och tänker att till slut märker hon hur mycket skönare det är att vara ren och trevlig. Frågan är hur medveten hennes mamma är om vad som händer. Hon ler mot Anna-Karin men hennes leenden når inte hennes ögon. Jag förstår Anna-Karins önskan att ha en varm och närvarande mamma, men det här är läskigt, och jag skulle definitivt klassa Anna-Karins användande av sin magi som svart magi. Hennes kattunge verkar hålla med och vill inte veta av henne längre.
Det har öppnat en ny butik i Engelfors galleria, en kristallbutik. Vanessas mamma har låtit sig bli spådd i butiken och tjatar på Vanessa att gå dit och bli spådd hon med. Vanessa är egentligen inte intresserad men går med på det ändå. När hon kommer dit möts hon av en kvinna som mest verkar irriterad av Vanessas närvaro. Hon beter sig rätt skumt och säger bland annat att Vanessas stora kärlek inte är den hon tror (inte särskilt förvånande skulle jag säga, Wille är ju inte direkt ett kap) och att döden hänger över henne. Innan hon kommer längre dyker Linnéa upp och tjejerna drar från butiken tillsammans. Rebecka ser senare ett halsband i kristallbutikens fönster som hon känner sig extremt dragen till trots att det egentligen inte är hennes still. Jag skulle säga att spåtanten är legit och att tjejerna gör bäst i att hålla lite koll på den där butiken. Eller vad säger ni?