[DensisteMohikanen]

Jo, Anse tjatar om samma, men det är ju för att han hela tiden blir ifrågasatt av i princip alla i omgivningen. Dottern, Dewey Dell, håller också hårt på löftet.
Just idetta har jag medkänsla med Anse – trots hans f ö svaga karaktär. Han är ganska gnällig och pratar ideligen om att “Herren vet hur jag slitit och uppoffrat mig”…blablabla…
Det är nog tur att man kan läsa “tolerant” och med en gnutta humor…Det underlättar och som jag förut nämnt, folk är färgade av sin kristna tro.Det känns som en blandning av tvångstankar, inlärt tänkande och tröst i tillvaron. Jag kan bara misstänka/ana hur en ateist känner: han/hon kokar nog inombords av irritation. :-)
Faulkner har ju en utläggning om detta med envisheten. Att människor som i vanliga fall är nog så passiva och handlingsförlamade plötsligt kan bli väldigt envisa och beslutsamma när de satt sig i sinnet på att utföra ngt…Briljant skildrat av författaren.

[husse]

Jag har för mig, att Anse vid flera tillfällen säger, att han inte vill stå i skuld. Även om läkaren inte kräver betalning kan han ändå känna det som att han står i skuld.
Jo, jag tycker att bokeb är svårläst. Det är mycket som man inte förstår. Dialogen är märklig. Det känns som att människorna talar förbi varandra. Anse tjatar hela tiden om samma sak. “Jag har lovat henne. Hon var inriktad på det”.
Jag kände ett stort motstpnd, när jag började läsa. Därför lade jag undan boken ett tag och läste annat. Men när jag sedan fortsatte, märkte jag att jag blev allt mera intresserad.
Visst är Faulkner en skicklig författare och en människokännare. Men samtidigt är det mycket som känns oklart.Det är nog meningen att det ska vara så. Så kan det vara i verklogheten också.

[DensisteMohikanen]

Kollade nu igen. Tja, det står att läkaren inte kräver betalning “med en gång”. Så visst, det låter som om det blir en skuld. Men likväl bättre med LIV och skuld än DÖD och ickeskuld.
Hade för mig att det var Anse som enligt Darl inte sagt ifrån att han skulle låta bli att tända på. Men när jag repeterade tolkade jag det som att det var till Cash han vände sig. Den äldste sonen.
Svårläst är inte romanen, men krävande på ett underfundigt sätt.Jag beundrar författaren mer och mer.

[DensisteMohikanen]

Det är mkt anmärkningsvärt med Addie. Hon är lärarinna och verkar ha svårt att “tåla” barn. Hon längtar till Källan (var den nu ligger?). Hon får bara ro om hon använt rottingen (!!) på vissa barn. Hon är fixerad vid att hennes far brukade säga att livet bara är en enda väntan på att dö.
Det är även ngt om hennes jungfruelighet och att hon blivit kränkt i sin ensamhet. Märkligt sätt att uttrycka sig på. För att bota denna kränkning “måste” man bli kränkt igen.
Lätt att tänka att hon ngn gick blivit utsatt för övergrepp.
Viljan att ta till våld tycks ha gått i arv till Jewel. Han slår ju hästen över nosen? Visserligen av kärlek och för att tämja hästen (den vilda).
Jag kan inte låta bli att tycka att Faulkner är mästare i att iaktta människor och fånga stämningar och människans natur. Och hur han tar in det religiösa som styr många intill fanatismens gräns. Det går liksom att argumentera mot “Det är Herrens avsikt…”.

[DensisteMohikanen]

Jag tolkar det som att läkaren “bjuder” på utgiften. Av rent mänskliga skäl.
Det är på ett annat ställe som Anse talar om att han inte vill stå i skuld. Det är när bonden erbjuder honom sina mulor. Anse vill inte ha dessa, utan påpekar att Addie skulle ha velat ha deras “egna”.
Det är förfärligt när fattiga avstår från läkarhjälp p g a ekonomin. Det borde finnas gratishjälp. I ett program om Elise Ottesen-Jensern berättades om hur hennes lille son blev sjuk, men att de hade dåligt ställt och de (hon och hennes dåvarande man) väntade för länge med att kalla på läkare… Han dog. Så tragiskt. Hon led hela livet av denna (onödiga) förlust.

[husse]

Ja, familjeförhållandena är litet konstiga.Jag får uppfattningen, att Anse och hans fru inte har så starka känslor för varandra.
Det är möjligt att det till stor del handlar om pföretgasamhet att Anse inte tog dit läkaren tidigare. Men det handlar nog också om att han inte vill sätta sig i skuld. Att läkaren inte tar betalt direkt betyder ju bara att han får en skuld. Jag har för mig att han säger det i boken. “Jag vill inte sätta mig i skuld”.
Det som jag tycker är fult, är att han stjäl Dewey Dells pengar för att köpa nya tänder.

[DensisteMohikanen]

Ang läkarkostnader så säger ju Peabody att Anse borde veta att han (läkaren)inte är fixerad vid kostnader; m a o. han skulle ha kommit (tidigare) ändå. Det står någonstans att slöheten, långsamheten (den onödiga) är typisk för människorna i deras trakter…
Det är då majsen och bomullen kommer in i bilden. Eller möjligen “Guds finger”…

[DensisteMohikanen]

I kapitlet som är Addies “eget”så framstår familjebildningen som mkt märklig. Först kom Darl och Cash. Sedan hade hon en “affär” med en annan man och Jewel kom till. Som ngn söags kompensation gentemot den svikne (Anse)så kom Vardaman och Dewey Dell till, men hon betraktar dem som Anses. Och inte som sina – fast hon förr dem!! Rent psykologiskt fattar jag hur hon menar, men… Kanske därför som Vardaman och Jewel inte har moderskänslor för henne… Då får det bli fisk och häst! :-)

[husse]

Jag tror inte, att Darl är förståndshandikappad. Men visst ärdet något som är fel. Någon slags psykisk sjukdom skulle jag tro.
Ja, Anse är nog en svag människa.Det säger ju personerna i omgivningen. Att behandla ett benbrott med cement verkar inte så klokt. Men fadern var väl rädd för stt söka läkare på grund av kostnaderna. Familjen är tydligen muycket fattig.
Jag reagerade också på uttrycket blodskam. Det tyder ju på att någon av bröderna skulle vara far till barnet.Men det sägs aldrig rent ut.
Den som jag tycker verkar vara ett offer för familjen är Cash, som bryter benet, när han försöker rädda vagnen med kistan ur floden.Man får aldrig veta hur det gick med benet. Det stod någonstans, att det var svart. Det tyder i så fall på kallbrand eller benröta. Då kanske benet måste amputeras.Han verkar vara den, som verkligen arbetar och gör allt han kan för familjens bästa. Samtidigt har han en kärv attityd, litet som en Westernhjälte. Jag skulle kunna tänka mig John Wayne som Cash.
Det är Vardaman, som säger, att modern är en fisk. Han säger också, att Jewels mor är en häst. De är väl bröder? Det är samma mor de talar om. Jag förstår det inte.

[DensisteMohikanen]

Om nu inte Darl är förståndshandikappad, så VAD/HUR är han? Hamnar han i ngn psykos? Skrattsjuka? Redan förut har ju “folk” betraktat honom som avvikande, som en hemmapojke som bara drar benen efter sig. Han tänder eld på bondens stall/lada. Senare undrar Darl varför inte fadern (?) sa åt honom. Hrm…förvisso…men väldigt barnslig inställning.
Det känns som om Darl är ett offer… för att familjen ska överleva? Vet inte, men det är tragiskt.
Anse ger ett vagt intryck. Visst vill han hedra Addie med att begrava henne i jefferson (som hon önskat). Men f ö? Han kallar inte på läkare förrän det är för sent. Svamlar om majsen och bomullen. Han får inte iväg Cash ill läkare. Använder cement!
Vem är far till Dewey Dells barn? Är det Darl? På ngt ställe står “blodskam”…var det nu är…Det skiljer tio år på Cash o Darl och de andra… El rättare sagt. tio år mellan Darl och Dewey Dell.
Är hästen som en mor för Jewel? Den varelse som står honom närmast, en modersgestalt? Och fisken då för Darl?

[husse]

Nej, jag förstår inte heller det där med fisken. Darl säger, att Jewells mamma är en häst.
“Då är min också en häst” säger Vadaman.Är de bröder? Talar de om samma mamma?
Min tolkning är att Darl skrattar åt Jewell. Det är när han dyker upp till häst, som Jewlell skrattar.Det är möjligt att åtminstone Vadaman är förståndshandikappad. Jag trodde, att han helt enkelt var traumatiserad, chockad. Det skulle inte vara så konstigt.Om även Darl är försåndshandikappad är jag osäker på.
Cora är gift med Tull. Hon had tydligen tagit på sig att besöka den döende och ge henne tröst. Ingen anna brydde sig om det.
Mannen, Anse, hade tydligen lovat hustrun att hon skulle få begravas tillsammans med sina släktingar. Omgivningen har svårt att förstå, att hon inte blir begravd i närheten av hemmet.

[DensisteMohikanen]

vagnen

[DensisteMohikanen]

Jag blir inte riktigt klok på fisken. Men då är väl Addie Jesus också? Och Anse, är han Josef?? Eller är det Cash som ju snickrar och bygger som en timmerman?
Jag tolkar det som att familjen har två barn som är förståndshandikappade. Vardaman som har svårt att “ta in” att hans mor är död; han klarar inte den verkligheten. Och Darl som sitter och skrattar omotiverat redan när de ska iväg med vagnnen…
Förresten: Cora är ju inte dotter. En god vän till familjen? Oerhört religiös med Herren i varannan mening.

[DensisteMohikanen]

Jo, jag håller med om att romanen gör sig bäst i små portioner. :-)
Den där fisken sätter igång ens tankeverksamhet. Kan vara som du föreslår. Får nog repetera ngt… Det är så mycket att reflektera över i boken. T ex om hur Dewey (är det väl?) måste “betala av” med sin kropp för att luras i att hon får medicin. Men hon tror i o f s inte ens själv på det riktigt… Känns som ett sorgesamt utnyttjande av en fattig flickas bedrövliga livssituation.
Rättelse: ska vara religiösa aspekter (utan s)…

[husse]

Jag har återupptagit läsningen av denna bok. Jag kan uppskatta den, men bara i små portioner. Jag orkar läsa ett eller två kapitel i taget, sedan blir det för mycket.
Jag fick en tanke, när jag läste om Vardamans tankar efter moderns död. Han återkommer hela tiden till fisken, som låg i dammet och som nu “ligger i köket i den blödande karotten och väntar på att bli kokad och oppäten…Och i morron ska den kokas och ätas och hon ska vara han…”. Jag kan inte låta bli att tänka på fisken, ichtys, som symbol för Kristus. Det kan avar en övertolkning men det talas så mycket om denna fisk att den måste betyda någonting.

[DensisteMohikanen]

Jo, det är många namn och det tar sin tid att få grepp om alla.
Anse och Addie (hon som ligger och dör)har många barn. Inte förrän nyligen kom jag på att deras namn håller sig till början på alfabetet. Det kan vara ett smått humoristiskt drag av författaren. Eller så är det så många människor tänker: vi börjar på A… :-)
Cash, Darl, Dewey Dell, Cora…fast Vardaman och Jewel är längre ner i alfabetet. .-) Ett av barnen har en annan far: m a o: Addie har haft en relation med en annan man.

Ja, det är märkligt hur Addie ligger och fortf lever medan kistbygget påbörjas. Cash kommer också fram till fönstret och visar henne varje bräda. Jag tolkar det som att modern vill ha kontroll – även hur hon ska begravas. Hon litar inte på att de “gör jobbet” om inte något blir gjort medan hon lever. Anse har lovat henne att hon ska begravas i sina hemtrakter.

Faulkner fångar långsamheten, fattigdomen. Han blandar med religiösa aspekters så som många människor gjorde (gör?) i dessa delar av USA. Herren ger, Herren tar…det kommer an på Vår Herre etc. Man kan tycka att det är irriterande att läsa. Men det passar väldigt bra in och Faulkner tar in det i sin verklighetsbeskrivning.

[husse]

Jag har börjat läsa litet grand men jag gav upp.Det är svårt att få någon riktig uppfattning om de olika persoerna och vilken relation de har till varandra.En vinna ligger och dör och samtidigt håller en man på att snickra ihop kistan, hon ska ligga i. Detta sker inför hennes ögon. Det är litet märkligt. Boken är nog bra och det finns en ödesmättad stämning men som sagt jag hade problem att förstå hur allt hänger ihop.
De5 är möjligt att jag tar upp läsningen igen. I så fall återkommer jag.

[DensisteMohikanen]

Sammanfattningsvis så tyckte jag inte att romanen var så svår att läsa som jag hade trott. Men stilen är väldigt säregen och fascinerande. Enkel…och ändå inte. Definitivt poetisk och mycket träffande.
Återkommer… :-)

[Författare]

Inlägg