Klara och solen av Kazuo Ishighuro

Visar 2 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #72863
      husse
      Deltagare

        Du har rätt om Helen. Hon är inte så lätt att förstå sig på. När hon vill att hennes ex ska hjälöpa Rick att komma in på en bra skola, säger hon att de inte vill att han ska faVorisera Rick. ”Då förstår jag inte varför jag sitter här”; såger exet med all rätt. Det var just det som var tanken.
        En sak, som jag har litet problem med är när Klara vill förstöra en mnaskin, som hon anser orsaka miljöförstöring. Josies fgar hjälper henne med det men det innebär att hon måste offra en del vätska, som hon behöver för att kunna fungera. Klara förstår , inte, att det inte hjälper att förstöra en maskin. Det finns många andra kvar. Dessutom riskerar de att försämra Klaras funktion , något som inte är bra med tanke på planen att Klara ska kunna ersätta Josie om hon dör.
        ”Konstigt också att ett så högteknologiskt samhälle inte kunde bota Josie.”, skriver du. Men det kunde de ju. Hon blev frisk fast det inte framgår hur det gick till.

        • #73211
          Evelina
          Deltagare

            Till Husse och Arne vill jag meddela att ”Den siste Mohikanen” (M.J.) lämnade jordelivet 24/4 (i Malmö). Hälsan förbättrades inte. Sorgligt! Hon var min barndomsväninna. Mvh, Evelina

          • #72872
            Arne
            Deltagare

              Författaren skildrar Klara väldigt motsägelsefullt. Hon är på vissa områden superbegåvad, på andra är hon naiv som ett barn. Som när hon inte förstod att den rykande maskinen bara var en av många. Eller när hon trodde att solen vilade bakom ladan. Men varför gick Paul med på att förstöra maskinen och dessutom skada Klara? En symbolhandling då han var med i någon slags protestgrupp?
              Man kan också se Klara som en symbol för vårt högteknologiska samhälle, vi kan väldigt mycket och har hela livet i en mobiltelefon. Men vi klarar inte att rädda miljön, stoppa klimathotet eller få fred på jorden, Där är vi som barn.

              Doktorn hade mer eller mindre givit upp så det var inte hans eller medicinernas förtjänst att Josie blev bra. Klara säger att det var solen, kanske var det Josies inneboende kraft och ungdom som fick bukt på sjukdomen. Eller försenade effekter av behandlingen men då vet man ändå inte VAD som hjälpte.

              När Josie blev frisk behandlade hon Klara som en leksak hon tröttnat på. Eller som en gammal trotjänare bland tjänstefolket, vänligt nedlåtande. För visad till förrådet/äldreboendet istället för att göra nytta i huset. Typiskt för ungdomar så det är bra skildrat, tanklöshet och otacksamhet. Men brytpunkten kom tidigare, när Josie förstod att Klaras uppgift var att bli en ”ny” Josie när den äkta var död. Då blev det KlaraochChrissie istället för KlaraochJosie.

          • #72851
            Arne
            Deltagare

              Fyllig och bra inledning! Jag tycker mycket om boken, ovanlig handling, lugnt tempo och med intressanta karaktärer. Jag förstår inte heller det där med ”höjning” det är tydligen något man väljer men jag misstänker att inte vem som helst får gå igenom det. Än märkligare blir det när Chrissie skyller dotterns sjukdom på det. Jag trodde att det bara var en klassförflyttning, ett socialt steg som innebar ett antal privilegier. Men tydligen är det något fysiskt om man kan bli sjuk av åtgärden.

              Det är väl Klara som får sin energi från solen, inte Josie? Klara laddas upp av solenergi, det får hennes kropp att fungera. Trots att hon vet och kan så mycket ser hon solen som en levande varelse, som dessutom vilar över natten bakom en lada. Påminner lite om den grekiska mytologin där solen körs i en vagn över himlavalvet. Klaras syn känns inte riktigt trovärdig i denna berättelse.

              Slutet är, om inte sorgligt så bitterljuvt, Klara hamnar på ett skrotupplag. Men hon lider inte av det utan ”nertonas” som Chrissie kallade det. Märkligt att slösa bort en så tekniskt avancerad robot så därför har jag funderat på om AV-er är programmerade att tyna bort efter ett antal år för att inte människor ska skrämmas av att de kommer bli överlägsna sina skapare. En sorts skyddsmekanism för att få dem accepterade i samhället?

              • #72873
                husse
                Deltagare

                  När man läser boken är det lätt att glömma, att Klara är en maskin. Hon har uppenbarligen känslor och empati och en viss social förmåga. Hon förstår när hennes närvaro inte är önskad. Men, hin är ju en maskin. Jag har svårt att förstå hur hon skulle kunna ersätta Josie. Hon kan ju knappast överta Josies känslor och tankar.

                • #72853
                  husse
                  Deltagare

                    Javisst är det Klara, som får sin energi från solen. Jag ser, att jag hade skrivit fel. Detta med höjning är litet svårt att förstå. Första gången jag läste boken trodde jag, att det var någon slags examen. Jag har läst recensioner där man beskriver det som en genetisk manipulation. Det står i boken, att Josies sjukdom är en följd av hennes höjning.
                    Ja, Klaras inställning till solen fick även mig att tänka på olika religioner där man tillber en solgud. Det fanns i både grekisk och romersk mytologi och även i egyptisk religion. Många så kallade naturfolk har tillbett både sol-. och mångudar.

                    • #72854
                      husse
                      Deltagare

                        En mera krass förklaring till nertoningen skulle kunna vara, att företagen, som tillverkar

                        AV-erna vill kunna sälja flera. Om de skulle fungera en hel livstid skulle de inte få sälja så många.

                        • #72861
                          Arne
                          Deltagare

                            Begränsad hållbarhet för konsumtionens skull finns alltid med i bilden. Men det var lite konflikter, hushållerskan gillade inte Klara och när de var i stan skulle hon inte få gå med in på teater och kallades ”maskinen”.

                            Helen, Ricks mamma, hade också något problem med hälsan men vi fick aldrig veta vad. Depression, utbrändhet, ont om pengar, saknade en man, ångrade att hon inte ”höjt” Rick? Hon är oklar i konturerna och det kanske är avsiktligt, läsaren ska fundera själv. Hon klantade till det när hon bad ett gammalt ex att hjälpa in Rick på college.

                            Nej det var verkligen oklart hur Klara skulle bli Josie, Klara funderade själv om hennes yttre också skulle ändras, vilket förmodligen var nödvändigt. Att ”flytta över maskineriet” liksom. Men hon trodde sig kunna uppträda, tala och röra sig som Josie. Men att Chrissie såg det som ett alternativ känns främmande för de flesta, det verkade desperat. Konstigt också att ett så högteknologiskt samhälle inte kunde bota Josie.

                    • #72840
                      husse
                      Deltagare

                        Klara är en robot, en artificiell vän, förkortat AV. När boken börjar står hon i ett skyltfönster och väntar på att någon ung person ska köpa henne. Det är tydligen vanligt att ungdomar i tonåren har en AV som sällskap.
                        När Josie och hennes mamma kommer in fastnar Josie direkt för Klara men mamman är avvaktande och tycker, att de ska tänka på saken. Det har kommit en ny tekniskt mer avancerad version. De säger, att de ska återkomma men de återkommer inte inom de närmaste dagarna och Josie börjar tro att de inte ska återkomma. Hon vill gärna bli köpt av Josie. De återkommer så småningom. Josie har varikt sjuk. Innan cde bestämmer sig vill mamman att Klara ska gå som Josie. Så småningom beslutar de sig för att köpa henne.
                        Det visar sig snart, att Josie inte är frisk. Vissa dagar måste hon ligga till sängs.
                        I hushållet finns bara mamman och Josie och en hushållerska, Melanie, som verkar fientlig mot Klara-
                        Klara är god vän med en pojke i grannskapet, Rick. Han är till skillnad från Josie inte ”höjd”, ett uttryck, som aldrig förklaras i boken. Jag har läst recensioner, där man tolkar det som någon slags genetisk manipulation. Den som inte är höjd har svårt att komma in på högre utbildningsinstanser.
                        En märklig sak är Josies inställning till solen. Hon får sin energi från solen och ser solen, som en varelse, som hon kallar han.
                        Josies sjukdom tycks vara en följd av hennes ”höjning”. Klara försöker hjälpa henne att bli frisk genom att be till solen.
                        Det som är intressant i boken är relationerna mellan människorna och även dras relation till Klara. Boke n är skriven i jagform. Fi9ktionen är, att det är Klara, som berättar. Vissa kritiker menar, att Ishoguro inte har något bra språk. Men i den här boken är det ju en robot, som skriver och det präglar språket.
                        Jag går inte in mera i detalj på handlingen.
                        En sak som jag har litet svårt att förstå är historien med Klaras porträtt. En man som heter Capåaldi har åtagit sig att måla hennes porträtt. Men det visar sig, att han har gjort en docka, som föreställer henne. Man tänker sig, att om Josie dör ska Klara kunna ersätta henne. Hon ska inte spela en roll utan hon ska bli Josie. Hennes inre liv, tankar och känslor, ska på något sätt överföras till Klara. Hur det ska gå till får man aldrig veta.
                        Sammanfattningsvis är det en fascinerande men också förbryllande roman. Det finns mycket att fundera på.
                        Slutet är sorgligt. Då har Klara hamnat på en soptipp, om jag har förstått det hela rätt.

                    Visar 2 svarstrådar
                    • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.