Gruppadministratörer
Bokcirkel: Boktokarna
Författare: husse
Fyren mellan haven av M.L. Stedman
Jag läste denna bok för ett par år sedan och tänkte redan då att den kunde passa som cirkelbok. Sedan hade jag nästan glömt bort den. För ett tag sedan såg jag ett inlägg på något diskussionsforum. En person ville starta en bokcirkel om denna bok.
Jag tycker, att en del av nöjet med att läsa skönlitteratur är att man på ett enkelt sätt genom böckerna kan resa i tid och rum. Därför uppskattar jag böcker,där handlingen utspelas i en annan tid eller på en annan plats, gärna bpda delarna. Denna romans handling utspelas ju i Australien under åren efter Första världskriget.
Dessutom behandlar den viktiga moraliska frågor. Tom och Isabel handlar moraliskt och även juridiskt fel, när de tar hand om barnet,. som de kallar Lucy. De kan inte veta om någon av föräldrarna eller båda lever. En annan sak är hur man ska ställa sig till situationen, när det börjar stå klart, att Hanna är barnets mor. Överflyttningen går för fort och den stackars Lucy Grace förstår ingenting.
Språk och personskildringen är bra, tycker jag. Miljöerna skildras på ett bra sätt. En invändning har jag, när det gäller personskildringen. Tom skildras litet för positivt, som om han bara hade förtjänster och inga fel. Sådana människor finns inte
Fyren mellan haven av M.L. Stedman
- Detta ämne har 38 svar, 5 deltagare, och uppdaterades senast för 2 år, 11 månader sedan av .
-
Inlägg
-
-
Nej då, jag haver inte glömt denna roman. Har dock tvekat inför betyg. Hur man än vrider och vänder så kunde naturligtvis scenariot varit ett annat. Jag tror dock att det är högst medvetet av författaren att fokusera på Tom och Isabel och ön. Först. Sedan vänds allt i o m Hannahs perspektiv. Ett plus för kartan!
Jag sätter det omöjliga betyget 3,5. 3 känns för mediokert och 4 känns litet för positivt (med tanke på kidnappningen etc…. om än väldigt bra beskrivet…).Vänligen Mohikanen.
-
Har inte läst så långt i boken, annat har kommit emellan.
Fortsatt imponerad av hur en del i denna cirkel hunnit med att läsa så mycket så fort. De verkar ligga en bok i förväg redan första dagen och kastar sig in i diskussionen.
Kapitel 4 har ett tänkvärt citat: Tom Sherbourne ”börjar skapa rutiner. Regelverket kräver att han hissar fanan varje söndag, och det gör han direkt på morgonen. Han hissar den även när ett örlogsfartyg passerar ön, också det enligt regelboken. Han känner fyrvaktare som svär åt denna förpliktelse, men Tom känner sig trygg med symmetrin i allt detta. Det är en lyx att göra någonting som inte fyller något praktiskt syfte: civilisationens lyx.”
Så dagens fundering blir om jag kan komma på något i mitt liv som inte fyller något praktiskt syfte och har symmetri och är en civilisationens lyx.
-
En fråga att fundera över är hur den ensliga miljön på ön Janus påverkar Tom och Isaobel .Min tanke är, att den kanske är bra och läkande för Tom, har hemska upplevelser bakom sig Världskriget. från Första Världskriget. Alla rutiner han har att passa håller tankarna på kriget borta. Isabel däremot, som verkar vara mera social mår nog inte så bra av ensamheten. Detta i kombination med de tre missfallen kan nog göra, att hon inte mår bra psykiskt.
-
Jag hittar ingen intervju med författaren, som är översatt till svenska.Däremot finns intervjuer på engelska. Här är en: https://www.goodreads.com/interviews/show/830.M_L_Stedman
-
Barnkonventionen säger, att man i första hand ska se till barnets bästa .Den står i motsats mot gällande lagstiftning. Enligt Barnkonventionen kan ingen ha rätt till ett barn.
Vad gäller fallet i Piteå hade man bestämt, att flickan skulle ha fortsatt kontakt med familjehemmet. Hon har ännu inte fått träffa dem. Socialtjänsten anser, att det inte går att samarbeta med familjehemmet. -
-
Symboliken blir tydligare med namnen. För Isabel är barnet Lucy, ljuset. Men barnet har knappt några minnen från Hanna, den biologiska modern. För att barnet ska bli hennes igen måste Isabel visa nåd (Grace), vilket hon inledningsvis inte gör. Här uppstår konflikten, Janus. Den orättvisa maktbalansen jämnas ut av Tom som arbetat på sin “inre fyr”. Har vi något här?
Är det vanligt att böcker har så många ledtrådar? Måste läsa om mycket inser jag efter våra diskussioner!
-
Mohikanen, intressant synpunkt med namnen! Att barnet heter Lucy/Grace ramar in mycket i boken.
Är lite inne på namnsymboliken som vi alla varit inne på. Janus, namnet på ön, är en gud i romersk mytologi. “Han öppnar och stänger himlaljusets portar och avbildas därför med två ansikten (Janusansikte), ett som blickar in i framtiden och ett som ser tillbaka in i det förflutna.”
“Janus presided over the beginning and ending of conflict, and hence war and peace. The gates of a building in Rome named after him (not a temple, as it is often called, but an open enclosure with gates at each end) were opened in time of war, and closed to mark the arrival of peace”.
Info hittad på wikipedia.
-
Boken tycks inte ha recenserats på kultursidorna, däremot är det många bokbloggare som läst den. Entusiasmen är måttlig, till min förvåning, då nästan alla bloggare är kvinnor och de brukar gilla böcker av denna typ. Många tycker att den är för lång, vilket jag kan hålla med om. Alla läsare förstår dilemmat och vill komma till saken så att säga, men det är bitvis ganska segt. Vidare är den sentimental och “berör inte” enligt bloggarna, även om de gillar idén i sig och den ovanliga miljön
-
Jag hade aldrig tänkt på att boktiteln kan ha en symbolisk innebörd. Jag tänkte att den helt enkelt syftade på fyrens läge mellan Indiska Oceanen och Södra Ishavet. Men det ligger något i tanken. Det kan finnas en symbolik här. Vi kan inte veta vad författaren har tänkt.
Jag håller med Arne. Om boken hade varit skriven från Hannahs perspektiv hade vi fått ett annat intryck. Då skulle de flesta läsare ha sympatiserat med Hannah. -
-
-
Det är svårt att bortse från att själva fyren är i fokus, t o m på bokens omslag.Utläggningar om fyrvaktarnas arbete etc, fyrvaktare som skött om fyren tidigare.Fyrar runt om Australiens kuster.
Möjligen är det symboliskt: fyren (ljuset) mitt mellan haven (föräldrarna)…Lucy betyder ljus, Grace nåd.
Vad tror ni? -
Med anledning av bland annat dessa fall har det framförts synpunkten, att dagens lagstiftning i dessa frågor har som utgångspunkt, att man alltid ska eftersträva, att barn ska vårdas av sina biologiska föräldrar. Men eftersom Sverige har antagit barnkonventionen som lag, verkar det råda enighet om, att lagstiftningen borde anpassas efter detta.
Mitt svar på Arnes fråga är, att med tanke på att barnkonventionen idag är en svensk lag, är det sannolikt, att man skulle ha hittat en lösning av det slag, som Arne nämner, alltså en delad vårdnad. Visst skulle det innebära, att man belönar en brottslig handling, men om barnets bästa ska vara vägledande borde det vara en rimlig lösning. Men det skulle vara svårt att genomföra praktiskt. Det skulle nog kräva, att Tom och Isabel fick flytta till fastlandet eller till en fyrplats där det fanns flera boende än de.
Hur skulle man verkställa straffet för det brott, som Tom och Isabel hade begått? Skulle det omvandlas till ett bötesstraff, kanske i kombination med ett skadestånd till Hannah? -
Arnes fråga är intressant. En bidragande anledning till att jag valde denna bok som cirkelbok är den debatt, som har varit på senare tid om hur man de biologiska föräldrarnas “rätt till sina barn”. Det har varit ett par uppseendeväckande vårdnadstvister. Dels det bar, som kallades “lilla Hjärtat” och som återfördes till sina knarkande föräldrar och dog på grund av deras misskötsel. Här har lokaltidningarna skrivit mycket omen vårdnadstvist i Piteå. Två mycket unga föräldrar , han 18 år och hon 15, fick barn. De begärde själva, att barnet skulle omhändertas. Flickan placerades i en fosterfamilj i Skellefteå. Efter några år hade de biologiska föräldrarna mognat och fått sådana förhållanden, att de ansåg sig kunna ta hand om flickan. Till en början mötte de motstånd hos socialtjänsten men så småningom började istället socialtjänsten att stödja de biologiska föräldrarna och motarbeta familjehemmet. Det kulminerade, när familjehemsföräldrarna tog barnet till akuten, när hon insjuknade. De biologisk föräldrarna och representanter för socialtjänsten kom också dit. Det uppstod en konflikt och en representant ör socialtjänsten slet barnet ur armarna på familjehemsmamman. Det ledde till polisanmälningar från båda hållen och anmälningar till IVO. IVO har yttrat sig och riktat stark kritik mot Piteå kommun och dess socialtjänst.
-
-
Mohikanen, du skriver att kvinnor har lättare att leva sig in i Isobels situation och har mer förståelse för hennes agerande. Det stämmer, i facebookgruppen där vi diskuterade boken var det många kvinnor som hade stor förståelse för henne och ville absolut inte fördöma henne på något sätt “hon gjorde fel men…” Alltid detta “men”. Varför är förståelsen inte lika stor för Hanna som förlorat både man och barn?
Hur tror ni myndigheter och inblandade hade gjort idag om något liknande hänt? Typ om en bebis blivit kidnappad och det uppdagats efter några år? Hade man godkänt någon form av delad vårdnad under en tid för att underlätta för barnet? Är det att “belöna” de som gjort fel?
-
-
Jag kan förstå att hon tvekar att berätta för sina föräldrar om det tredje missfallet (var ju dessutom sent in i graviditeten). Hon har ju levt nära dem och känner till deras sorger. Nu har de äntligen fått något att glädjas åt: ett barnbarn. Tyvärr är det nog vanligt (?) att barn “tar över” sina föräldrars trauman och bitterhet eller åtm präglas av detta. Det är ju givetvis något som borde behandlas av psykolog – men det fanns väl knappast där? Att kalla henne “manisk” vet jag inte om det är lämpligt. Jag har inte tänkt mig henne som just manisk.
Det är klart att hon gör fel som inte meddelar föräldrarna…utan bara skjuter upp plågan. Och sedan förtiger händelseförloppet. Men det är ju lätt för oss utomstående läsare att påpeka alla fel. ingenting är lättare. Att leva i IRL är mycket, mycket svårare och med tusen nyanser… -
Att kalla Tom “psykiskt skör”är väl att ta i, men nog lider han av posttraumatisk stress – det intrycket får jag. Han tänker ofta på det har han upplevt under kriget. Jaså, det var frivilliga soldater? Det var väl så det var: kanske manlighetsideal, nationalism? Att döma dessa som omyndiga? Riktigt så lätt tror jag inte att det är.
Även om många män valde “fel” enligt antikrigsidéer så tänker jag inte ta på mig att döma. -
Har ni verkligen upplevt Isabel som djupt religiös…? Har inte jag. Jo, jag vet: hon gick i söndagsskolan, kan många psalmer, modern bidrog med bakning m m till kyrkans basarer…men? Får mer intrycket att invånarna generellt är sammanbundna med kyrkan… av av vana och tradition. Kanske för att finna någon mening i livet efter alla unga mäns död i kriget? Eller, som sagt: man är kristen bara för att det “ska” man vara…Kan inte vara lätt att vara ateist i ett sådant samhälle…
Att Isabel då ser tecken i tillvaron är nog inte så konstigt. “Guds gåva” med barnet i båten: hon är ju olycklig och hårt drabbad av förlusterna… Ligger nog nära till hands att tolka tecken…
Jag tror att kvinnor lättare kan leva sig in i hennes situation. Speciellt de kvinnor som har fött barn och /eller har varit med om missfall. Eller för all de kvinnor som velat ha barn, men i stället bara drabbats av barnlöshet.
Så att kall upplever jag inte henne i detta, utan först senare när Tom blir gripen och hon får reda på breven. Då fungerar hon inte längre som en normal människa. Bedrövligt…
Intressanta tankar om fyren och ljuset. Och att fyren representerar Idealen? Låter som poesi… :-)
Jo. jag tror också att Tom är rädd att Isabel bryter ihop om han går emot henne för mycket. Nu är ju detta 20-tal, så begreppet “manlig härskarteknik”fanns väl inte. Men vissa kvinnor drar ju till med detta argument när de blir emotsagda. Finns kvinnlig härskarteknik…kan man undra…? :-) Förlåt att jag skämtar…halvt allvar…halvt skämt… -
-
Många intressanta synpunkter, som kommer fram. Att Tom gav efter för Isabel, tror jag beror på, att han insåg hur skör hon var. Han var nog rädd för att hon skulle bli helt förkrossad, om hon inte fick behålla barnet.
Här tycker jag, att det finns en brist i romanen. Av de två borde det vara han, som var den psykiskt sköra. Det antyds ju flera gånger i boken, att han har upplevt och sett hemska saker i kriget. Det finns inga tecken i boken på, att han har blivit psykiskt skadad. Kanske är det på grund av de upplevelserna, som han uppskattar det instängda men ändå trygga livet på fyren. Däremot är det tänkbart, att Isabel inte mår så bra av isoleringen. Detta i kombination med de tre missfallen kan ha gjort, att hon har blivit psykiskt skör för att uttrycka sig milt. -
Arne, håller med om Isabells sekt-liknande övertygelse och att det är en antikrigsroman. Spännande, “i ljus” av den reflektionen från dig Arne tänker jag på att de i boken säger att “En fyr är till för andra, och är maktlös när det gäller att lysa upp det som ligger allra närmast”.
Det tolkar jag vara en direkt kritik till Isabells person. Medan Tom, som sköter fyren lyckas låta dess “upplysande” skeende lysa på sig själv och sina inre kval. Kan man då tolka det som att fyren symboliserar “idealen, moralen”, alltså ens inre värderingar? Eller snarare, ens inre öga som belyser de värderingar som finns skrivna i oss? Och i sådana fall, är andemeningen att man ska sköta om den, som Tom gör? Han verkar ju agera i linje med sina inre värderingar, och verkar ha polerat sin “inre fyr” så att den även lyser upp det som ligger allra närmast.
Eller är jag ute och cyklar nu?
-
Jag visste inte att Australien var så inblandade i WW1 och förlorade så många män. Det är långt till Europa även om de var medlemmar i brittiska imperiet. Men det är bra att författaren lyfter krigets elände och vilka följder det får för de efterlevande. Många fokuserar bara på deltagarna. Under ytan är detta en antikrigsroman och sådan får vi aldrig för många av. Soldaterna var frivilliga och de tär skrämmande att de som av någon anledning inte anmälde sig stigmatiseras och ses som fega. Det borde vara tvärtom, de som frivilligt blir soldater borde omyndighetsförklaras…
-
Toms undfallenhet mot Isabel visar att han inte är så perfekt som det kan verka. Att han skickade breven i smyg gör honom inte feg, han var tvungen för sin sinnesfrids skull. Men hans sätt att vika ner sig för Isabel tyder mer på feghet, även om det är meningen att vi ska se det som ovillkorlig kärlek.
Tycker också att Isabel är kall, på ett sätt som känns igen från fanatiker eller djupt religiösa. Det finns bara en väg att gå, inga nyanser eller alternativ. Och när de blir avslöjade låter hon Tom ta hela skulden. DET är fegt!
-
Mohikanen!
Du skriver “Jag tror att det är därför som Stedman har skrivit boken. För att visa hur problematiskt livet kan vara och hur fel människor handlar när de är under stark press.”
Tycker du hon lyckas med det? Jag tolkar utmaningen som att visa på en extrem situation där vardagslivet ställs på sin spets, men samtidigt krävs det att läsaren kan känna in sig i situationen. ISabelle har jag personligen svårt att känna igen mig i, mitt rationella jag säger att hon verkligen går över gränsen. Vill dock tillägga att jag är man, 27 år och har själv inga barn, så empatin kan ha nått sin fysiska gräns där.
-
Håller med om att Tom står för samvetet och eftertanken i paret Isabelle och Tom. Hennes inre liv skildras ju inte förrän Lucy tas bort från henne. Kanske en miss av författaren? Hon framstår verkligen som kall, och som tidigare nämnts, psykotisk om hon inte kan se båda sidorna.
Kan man säga att breven som han skickar i smyg gör honom feg? Någon i boken säger att “Mod är att stå för konsekvensen av sina handlingar”. Med samma logik, Tom vågade säga emot Isabelle gällande Lucy, men vågade han någonsin stå upp mot henne? Hon fick sin vilja igenom när de behöll barnet, och i diskussioner mellan paret gav sig alltid Tom. Tills polisen lyckades spåra leksaken som Tom skickat. I smyg.
-
Tack för lästipset! Vilken rysare!
Kul att läsa era infallsvinklar! Hade ingen aning om abortlagstifningens tillkomst. Håller med om att Tom porträtteras som mänsklig, med ena benet i lyckan av Lucy. “Hon som tar sig igenom alla dina murar”, som Isabelle säger till Tom. Det andra benet, i ångesten, känslan av att beröva modern exakt den lyckan som han själv åtnjuter.Jag vill tillägga en aspekt av det hela. Den sista tredjedelen av boken satt jag med andan i halsen. En av anledningarna är såklart det moraliska dilemmat, men även att boken innehåller många porträtt. Man får en glimt av allas förtret, vilket gör att sista tredjedelen verkligen upplevs som en emotionell härdsmälta. Genialiskt av författaren!
Ett exempel på personporträtt: Bilden av Isabelles föräldrars perspektiv. De som hade förlorat två söner i kriget, och som lagt alla ägg i Isabelles korg. Kan det vara en av anledningarna till att Isabelle var så manisk? Vill minnas att Isabelle sa “låt de vara lyckliga i några veckor till”, när det senaste missfallet ej ännu hade meddelats fastlandet. Inte nog med att hon bar sin egen skuld och skam, hon var även ansvarig för sina föräldrars lycka.
Exempel två: Inte minst personporträttet av den mannen som Tom grävde ner, utan begravning, utan Hannas möjlighet att säga adjö. Frank hette han väl? Han var ju den moralkompass som Hanna lystrade till. Kan man säga att det samma man som Isabell och Tom berövade en begravning, samma man var det till slut som räddade dem? Hanna sa ju till Tom: “Frank hade varit den första att förlåta er”. De visa orden att man alltid har ett val, vilket jag tolkar som att Hanna väljer att inte lyssna till de onda tankarna i huvudet när hon mot slutet av boken leker med Lucy (Grace).
-
-
Ja, det är möjligt att fosterbarn hade kunnat vara en lösning, om Isabel hade kunnat acceptera det Då måste de åka någonstans och välja ut ett barn. Det var väl svårt att få lämna fyrplatsen. Om jag minns rätt var åtminstone Tom tvungen att stanna där i tre år och det krävdes starka skäl för att lämna platsen. Men det hade kanske kunnat ordnas.
Jag vet inte hur bestämmelserna för fosterbarn var i Australien vid den här tiden, men i Sverige idag finns det ingen garanti för fosterföräldrar att de får behålla barnet. Om de biologiska föräldrarna har fått ordning på sitt liv, kan de begära att få tillbaka vårdnaden. -
Förr fanns det massor av oönskade barn på fattighus och barnhem och de auktionerades ut till lägstbjudande. Misstänker att det var något liknande i Australien, barn föddes utanför äktenskapet eller av föräldrar som blev ensamma och inte klarade av försörjningen. Det hade inte varit några problem för dem att få ta hand om barn, även om begreppet adoption inte användes. Möjligen kunde det isolerade boendet på ön ställa till det, men viljan att placera ut barn från barnhemmen hade övervägt. Isabel var ju djupt religiös och det hade kompenserat bristen på kyrka på ön. Hon kunde fått prästens uppdrag att undervisa i kristendom.
-
Isabel var troende. När de hittade barnet såg hon det som en gåva från Gud. Den aspekten måste man hålla i åtanke. Hon tog för givet, eller intalade sig, att de biologiska föräldrarna var döda. Tom kunde inte stå emot hennes böner. Han intalade sig, att han skulle rapportera det “nästa dag”. Sedan blev det för sent.
Han bidrog ju till, att de blev avslöjade genom sina brev till Hannah .Han hade dåligt samvete och tyckte, att hon måste få veta, att barnet levde. -
Husse!
Jag ser nu… att du syftar på barnen. Deras vilja. Ok! Ibland läser man som f-n läser Bibeln… :-)
Jo, övergången blir alltför drastisk och chockartad för Lucy. Hur ska ett litet barn kunna förstå allt? Bra skildrat, dock.
Både Hannah och Isabel är hårt drabbade. Visst slår det över för Isabel när hon anklagar Tom för att ha svikit henne under två år i och med att han skrev breven till Hannah. Hon inser inte att det är hon(och även maken) som har svikit världen och framför allt Hannah. Indirekt även Frank som ju inte har fått någon värdig begravning (även om Tom begravt honom så gott han kunde).
På tal om tyskhatet så var väl frank österrikare? Men han fick utstå mångas hat och förakt på grund av att hans språk var tyska. -
Håller med dig Husse om att det skulle skett någon form av “delad vårdnad” för att anpassa Lucy till det nya livet så hon fick lära känna Hannah gradvis. Men så tänkte inte myndigheter förr, som du säger var barnens behov oväsentliga. Dessutom sågs Tom och Isabel som brottslingar som inte skulle få någon “belöning” genom att få ha kvar kontakten. Att Hannah inte kunde tänka sig det får man förstå, hon hade genomlidit fruktansvärda kval och förlorat Lucys första år på grund av deras kidnappning.
-
Jo, visst blev allt fel. Som läsare har vi ju dessutom facit i hand.
Men om alla människor hela tiden gjorde rätt val i livet och om alla vore moraliskt och juridiskt perfekta, så skulle ju inte många böcker ha blivit skrivna. Ingen brottslighet ö h t skulle behöva utövas. Ingen otrohet skulle smygas med i gränder och hemliga platser, någon svartsjuka skulle inte existera, inga mord någonsin bli begångna…Barnlöshet skulle vara en främmande farsot.
Isabel är så väldigt drabbad. Som kvinna lever jag mig in i hennes situation. Nej, jag inbillar mig att jag inte skulle ha handlat som hon. Men jag försöker tänka hur hon känner det… Det är grymt. Gripande när hon får det för tidigt födda barnet och tvättar honom… jag skulle ha gråtit med henne… Förfärligt!Jag tror att det är därför som Stedman har skrivit boken. För att visa hur problematiskt livet kan vara och hur fel människor handlar när de är under stark press.
Tom tänker längre. Han är en erfaren man som upplevt mycket under kriget.Ofta när människor lider…så är de egocentriska/egoistiska… och kan /”orkar” inte ta in, ana, att även andra kan lida… Olika slags lidanden som inte går att mäta…men som finns. -
En annan intressant aspekt är ju hatet mot tyskar efter Första världskriget. Det var ju de som ledde till faderns död, när han tillsammans med dottern flydde från en hatisk mobb. Det är nog en realistisk detalj. Man kan jämföra med hur japaner i USA behandlades efter Pearl Harbour. Många fängslades och fick sitta inspärrade tills kriget var slut.
-
Det sägs att boken behandlar ett svårt moraliskt dilemma. Men från början är det inget dilemma. De gjorde fel och stal i praktiken ett barn. Visst kan jag förstå Isabel, ur balans efter senaste missfallet, isolerad på ön utan andra kvinnor som stöd. Och Tom som känner sig hjälplös och älskar Isabel så mycket att ha inte kan neka henne. Och även om de hade anledning att tro att även modern omkommit kunde det finnas mor- och farföräldrar i livet som kanske bara hade detta barnbarn.
Och värst av allt är att det fanns alternativ. Om barnet varit utan släkt kunde de fått adoptera det. Annars kunde de adopterat ett annat barn från barnhemmet, Isabel berättade ju om hur illa barnen for där. På den tiden var det lätt att få adoptera, de kunde fått flera barn på det viset. Så de begick ett grovt brott som jag ser det.
Dilemmat uppstod när de blev avslöjade och Lucy rycktes upp ur det som hon såg som sin familj. I det läget finns det bara förlorare.
-
Jag läste denna bok för ett par år sedan och tänkte redan då att den kunde passa som cirkelbok. Sedan hade jag nästan glömt bort den. För ett tag sedan såg jag ett inlägg på något diskussionsforum. En person ville starta en bokcirkel om denna bok.
Jag tycker, att en del av nöjet med att läsa skönlitteratur är att man på ett enkelt sätt genom böckerna kan resa i tid och rum. Därför uppskattar jag böcker,där handlingen utspelas i en annan tid eller på en annan plats, gärna bpda delarna. Denna romans handling utspelas ju i Australien under åren efter Första världskriget.
Dessutom behandlar den viktiga moraliska frågor. Tom och Isabel handlar moraliskt och även juridiskt fel, när de tar hand om barnet,. som de kallar Lucy. De kan inte veta om någon av föräldrarna eller båda lever. En annan sak är hur man ska ställa sig till situationen, när det börjar stå klart, att Hanna är barnets mor. Överflyttningen går för fort och den stackars Lucy Grace förstår ingenting.
Språk och personskildringen är bra, tycker jag. Miljöerna skildras på ett bra sätt. En invändning har jag, när det gäller personskildringen. Tom skildras litet för positivt, som om han bara hade förtjänster och inga fel. Sådana människor finns inte
-
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.