Gruppadministratörer
Bokcirkel: Boktokarna
Författare: Arne
Bergens stjärnor
Jaha, jag fick för mig att det var Thiel vi skulle läsa i februari, och mitt val i mars. Men så var det tydligen inte, synd för biografin om Thiel var mycket intressant och jag hade sett fram emot den diskussionen. Nu lär jag ha glömt det mesta när det blir dags.
Bergens stjärnor valda jag för att jag tyckte att vi behövde något mer lättsamt efter allt elände i Blecktrumman och Enqvists bok. Boken är välskriven och lättläst och den historiska kopplingen gör den intressantare. Handlingen är klassisk feelgood, udda karaktärer, kvinnlig vänskap och kärlek som blandas med tragik och elände. Men det är försöket med de ridande bibliotekarierna som lyfter boken, en bra idé av fru Roosevelt som tycks slagit väl ut även om det verkligheten inte blev den dundersucce som i boken.
Man får intrycket att Alice går in i ett äktenskap mest för att komma bort från föräldrarna, ett stort misstag som hon inte var ensam om bland kvinnor förr. Äktenskapet var inte sällan det enda sättet för kvinnor att få status och ställning, att bli NÅGON. Men äventyrslystnaden fanns där också, annars hade hon inte valt en amerikan. Boken visar också det ödesdigra i att gifta sig innan man haft sex, en orsak till många olyckliga äktenskap. Här är jag lite kritisktill författaren, Alice är en intelligent kvinna med läsning som intresse och hon borde begripit vad som väntade och förstå att äktenskapet inte fullbordats. Boken utspelas trots allt på 1930-talet, inte 1830. Nog hade Alice bättre koll… Maken Bennett verkar vara asexuell och inte heller hans okunnighet känns trovärdig, antingen den är spelad eller verklig.
Bergens stjärnor
- Detta ämne har 17 svar, 3 deltagare, och uppdaterades senast för 1 år, 1 månad sedan av .
-
Inlägg
-
-
Hejsan! Betyg?
För min del en bra trea. Intressanta sociala perspektiv.Och ett plus för temat med bibliotekarier i bergen. :-) -
-
Arne!
Även jag tackar för ditt bokval och för fin inledning!
Boken är ju inte svårläst och ändå tänkvärd på många plan.
Jag tänkte först att Bennett är homosexuell (om än i smyg). Att han då ändå gifte sig kunde vara ett sätt att dölja läggningen på. Men, som ni båda har varit inne på, så är han(Bennett) nog mer komplicerad än så. Asexuell? Tja, även om det är ovanligt, så…? Hämmad av faderns närvaro i huset? Inte omöjligt… Men man får en känsla av att han är rent fysiskt/mentalt rädd för beröringar…
Van Cleve verkar ju å sin sida ha en märklig inställning till sex. Under ett samtal med ngn hög herre hänvisar han till den mystiska blå boken som “går runt”bland kvinnorna. Han låtsas (??) bli chockerad över innehållet trots att boken vänder sig till gifta kvinnor. “Som ett franskt horhus”… Hur vet han det? :-)
Givande med så olika kvinnor (Izzy, Sophia, Margery m fl)och deras bokmission i bergen! -
Tack Arne för ditt val och för din inledning. Jag håller med dig om det mesta. De ridande bibliotekarierna är något jag aldrig tidigare har hört tals om. Om man ska vara riktig noga var de ju inte bibliotekarier i modern mening utan snarare bokombud. Men de gjorde en bra insats, åtminstone som det skildras i boken.
Jag håller också med om att Alice framställs som väl okunnig i sexuella frågor- Hon vet inte om äktenskapet har “fullbordats”. Men i Storbritannien eller USA på den tiden fanns väl ingen sexualundervisning. Maken Bennet verkar vara lika okunnig.
Bennet är förövrigt svår att förstå sig på. Mitt intryck är, att han har blivit nedtryckt av fadern och nästan helt saknar egen vilja. Han tycker uppenbarligen att fadern går för långt, när han misshandlar Alice men har svårt att agera mot fadern.
En sak inte kom fram så mycket i boken är det hat som många amerikaner på högerkanten kände mot president Roosevelt. Man kunde förvänta sig att folk skulle ha varit emot projektet på grund av att fru Roosevelt stod bakom det.
Man får en bild av hur människor i den tidens USA, och även Sverige, såg på kvinnans roll. När projektet presenterades tog man för givet att det var karlar som skulle rida ut med böckerna. Som motargument anförde någon: “Vilka karlar skulle ha tid att rida ut med böcker?”. När det kom fram att det var kvinnor, som skulle göra det, sade en man. “Jag kommer inte att tillåta min fru att rida i bergen”. Han ansåg sig ha rätt att bestämma vad hans fru skulle göra.
Avslutningsvis ser jag också fram mot diskussionen om Thiel. Det har nyligen kommit ut en bok om Signe Maria Thiel, Ernests andra hustru. Den tror jag kan vara intressant. Jag har reserverat den på biblioteket och satt den som favorit på Bokus.
“Sträckande sig uppåt mot ljuset : en biografi om Signe Maria Thiel
av Gunilla Grahn-Hinnfors”.-
De ridande bokombuden (hon som stod för biblioteket var väl bibliotekarie?) påminner mig om bokbussarna, en tjänst som kom på 60-talet för att underlätta för folk på landsbygden att låna böcker. Det var en höjdpunkt för oss bokintresserade när den kom till byn, mest frekventerad av ungdomar och pensionärer. Tror att den var aktiv in på 90-talet, fast när jag väl fått körkort besökte jag istället bibblan med sitt större utbud.
Bennett är en gåta, som du skriver är han nedtryckt och angelägen att vara fadern till lags. Men ändå går han emot fadern i det denne helst vill, att sonen ska göra Alice gravid så han får barnbarn och Alice tvingas att hålla sig hemma. Låter helt osannolikt att Bennett är så okunnig att han inte vet hur barn blir till. Han kan förstås vara homosexuell som mannen i Miniatyrmakaren som vi läste härom året. Men inget i berättelsen antyder det och för ett barn skulle han väl kunna “offra” sig och få till ändå. Författaren tvingas tydligen till denna osannolika konstruktion för att få ihop berättelsen.
Jag har också hört om den nyutkomna biografin om Signe Thiel. Det låter som en bra idé att läsa den innan vi börjar diskussionen. Ska se om jag kan få tag i den, antagligen är det kö.
-
Bokbussar finns fortfarande. Här i Skellefteå går bokbussen till skolor och förskolor.
Att Bennet och Alice inte får några barn är inte så konstigt med tanke på att de tydligen inte har något riktigt sexuellt samliv.
En märklig sak är att inte Bennet tar initiativ till att flytta. Faderns närvaro verkar vara hämmande för den sexuella samvaron.
Jag står i kö på boken om Signe Maria Thiel. Jag har nummer 2 i kön. Det finns ett exemplar.-
Hej “gossar”! Ja, hur menar ni nu? Ska vi ha biografin om Signe Maria Thiel för sig själv eller bara låta den samsas bredvid Forssbergs bok…??
Jag har beställt den hur som helst.
F ö måste vi snabbt föreslå nya böcker. Efter boken om Thiel har vi ingenting! -
-
Det är nog så här också Bokbussen som står bakom bibblan går till skolorna utanför tätorten. Men det är ett mobilt skolbibliotek med bara barn-och ungdomsböcker.
De har inget sexuellt samliv alls inte ens en puss. Jag tror att Bennett använder faderns närvaro som ett skäl att slippa ha sex och vill därför inte flytta. Men varför slippa, det är höljt i dunkel.
Egentligen är det konstigt att man vågade låta kvinnor rida ensamma flera timmar i mer eller obanad terräng och även på vintern. Mycket kan hända, inte bara att de kan bli utsatta för övergrepp utan även olyckor. Det tyder ändå på att man hade höga tankar om kvinnors förmåga.
-
Arne!
Jag håller med dig om att det på sätt och vis var uppseendeväckande att låta kvinna rida ensamma i bergen. Bitvis obebodda trakter, risk för olyckor, överfall av druckna eller opålitliga män. Men kanske tyckte man att kvinnornas uppdrag var så viktiga att man bortsåg från riskerna.
Arne! Du kallar boken vid ngt tillfälle för “feel good-litteratur”.
Jo…
Typiskt är väl den kamp som utspelar sig mellan makarna Brady, Izzys föräldrar.
Izzys mor vill ju att dottern ska få börja rida som “bibliotekarie” igen, medan fadern stretar emot.
I sann, “modern” anda vinner naturligtvis modern.Hur skulle det annars se ut med tanke på våra feministiska läsare? :-)
Vill bara påpeka detta…-
Ja boken är skriven “om kvinnor för kvinnor”, precis som så mycket annan feelgood. Vilket är naturligt då kvinnor är de mesta läsarna och därmed största målgruppen. Så för korrekthetens skull är det viktigt med starka kvinnor som trots motgångar ändå lyckas på slutet. Tyvärr blir följden att bokens män är stereotypa, antingen perfekta drömprinsar som gör allt för henne, eller våldsmän och suputer. Eller mesar som Bennett men de är inte så vanliga.
Slutet ja, vad tycker ni om det? jag blev så besviken då berättelsen havererade totalt. Jag tänker då på den s k rättegången, varför ifrågasätter ingen om en (visserligen tuff) kvinna kan slå ihjäl en vuxen man med en bok? Och vad jag minns var “Unga kvinnor” inte ens särskilt tjock… Visserligen har vi hört om ordets makt men det här är ju löjligt ;-) Och sen dyker det upp ett helt nytt vitten från ingenstans, ljuger som en borstbindare och ingen korsförhör henne. Så lägger domaren ner målet, det blir inte ens en friande dom (vilken kunde överklagats och det hade inte passat in i berättelsen)! Känns som att författaren inte orkade längre utan bara ville ha ett lyckligt slut.
-
Arne!
Jag tyckte i a f att Sven Gustavsson och Frederick Guisler var rekorderliga karlar. :-) Lyhörda och sympatiska.
Men absolut inga mesar eller toffelhjältar.
Men det verkar inte som om Bennett lyckas få till det med Peggy heller. F ö har han ju ändå bättrat sig på en del punkter.Han tipsar om systrarna Verna och Neeta och vad de kan tänkas veta om sin försupne far.
har ni tänkt på att författaren lyckats få med en hel del i sin roman. Ofullbordade äktenskap, annullering av äktenskap, barnafödsel utan att modern är gift, antydan om incest…Men högst realistiskt, trots allt…-
Ja det är så jag menar, de är väldigt rekorderliga. Inte mycket nyanser där. Men du har rätt om Bennett, han är den av männen som visar olika sidor i sin personlighet. Man undrar om han kan blomma ut när fadern är borta eller om det är försent då? Sex är han däremot ointresserad av.
Romanen har en social dimension och väjer inte för den fattigdom och elände som är en följd att bolagens rovdrift av människor och miljö. Folk var läskunniga men ofta var den enda bok som fanns i hemmen bibeln. Och tidning hade de inte råd med. Låneböckerna kunde både ge förströelse, vara ett fönster mot omvärlden och förbättra läsförmågan. Typiskt att både kyrkan och bolagen ville hålla människor kvar i okunnighet och analfabetism, kunskap och ifrågasättande är farligt…
-
-
Jag var tvungen att lämna tillbaka boken för ett tag sedan och minns inte slutet så detaljerat. Men jag tyckte också att det var litet märkligt. Teoretiskt sett är det nog möjligt att slå ihjäl någon med en bok men det verkar inte så sannolikt. Jag kan förstå, att författaren inte ville skildra en friande rättegång med eventuellt påföljande överklagan. Det skulle bli för mycket med två eller flera rättegångar. Läsarna skulle tröttna.
En annan sak. Bennett säger, att han ska se til, att det blir bättre ordning och mera säkerhet i gruvorna. Alice undrar om hans pappa kommer att gå med på det. “Han blir tvungen”, säger Bennett. Jag tvivlar.
-
-
Det blev kvinnornas uppgift eftersom männen antogs ha viktigare uppgifter. I det ligger en nedvärdering av kvinnorna liksom av biblioteksuppgiften., Det fanns det som var viktigare. Det som slog mig vid läsningen var, att männen ansåg sig ha rätt att bestämma över sina fruar. “Min fru får då inte rida omkring i bergen” sade en man. Jag vet ju att det var så men det framkom så tydligt.
-
-
Ja, men det är kanske också så, att man tyckte att männen behövdes för “viktigare uppgifter”.
Vid informationsmötet sade ju någon: “Vilka karlar skulle ha tid att rida omkring i bergen?”. -
-
-
-
-
-
Jaha, jag fick för mig att det var Thiel vi skulle läsa i februari, och mitt val i mars. Men så var det tydligen inte, synd för biografin om Thiel var mycket intressant och jag hade sett fram emot den diskussionen. Nu lär jag ha glömt det mesta när det blir dags.
Bergens stjärnor valda jag för att jag tyckte att vi behövde något mer lättsamt efter allt elände i Blecktrumman och Enqvists bok. Boken är välskriven och lättläst och den historiska kopplingen gör den intressantare. Handlingen är klassisk feelgood, udda karaktärer, kvinnlig vänskap och kärlek som blandas med tragik och elände. Men det är försöket med de ridande bibliotekarierna som lyfter boken, en bra idé av fru Roosevelt som tycks slagit väl ut även om det verkligheten inte blev den dundersucce som i boken.
Man får intrycket att Alice går in i ett äktenskap mest för att komma bort från föräldrarna, ett stort misstag som hon inte var ensam om bland kvinnor förr. Äktenskapet var inte sällan det enda sättet för kvinnor att få status och ställning, att bli NÅGON. Men äventyrslystnaden fanns där också, annars hade hon inte valt en amerikan. Boken visar också det ödesdigra i att gifta sig innan man haft sex, en orsak till många olyckliga äktenskap. Här är jag lite kritisktill författaren, Alice är en intelligent kvinna med läsning som intresse och hon borde begripit vad som väntade och förstå att äktenskapet inte fullbordats. Boken utspelas trots allt på 1930-talet, inte 1830. Nog hade Alice bättre koll… Maken Bennett verkar vara asexuell och inte heller hans okunnighet känns trovärdig, antingen den är spelad eller verklig.
-
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.