Kapitel 1
- Detta ämne har 15 svar, 3 deltagare, och uppdaterades senast för 9 år, 9 månader sedan av .
-
Inlägg
-
-
Grafiska tankemodeller (s. 64)
Skrivandet stöder läsförståelsen “att tänka med pennan”. Att skriva nyckelord till en text, att göra egna sammanfattningar, att ställa frågor till författaren eller göra grafiska modeller. Man konkretiserar läsförståelsen på ett papper (eller dataprogram… tänker jag) genom t.ex. en tankekarta. Scaffolding kan vara att använda sig av grafiska modeller som avlastar arbetsminnet – det osynliga göra synligt. -
1. Vilka egenskaper menar du utmärker professionell lärarkompetens? (s. 55)
– ha ingående kunskaper om barns språkutveckling och om läs- och skrivprocessen och vet hur de ska omsättas i praktisk handling.
– läsundervisningen är systematiskt upplagd och strukturerad.
– utgår från sina elevers individuella förmågor och är uppmärksam på vilka lässtrategier som eleverna använder sig av i olika texter
– läsförmågan dokumenteras kontinuerligt på olika sätt
– dokumentationerna ska leda till åtgärder både på helklassnivå och för den enskilda eleven. -
1. För att övningen/imitationen ska ha effekt måste eleven veta varför han/hon gör någon annans strategi till sin egen. (s. 38). Läraren måste därför alltid förklara varför han/hon modellerar olika lässtrategier. En elev som har en automatiserad läsning och kan läsa texter flytande, har långt större förutsättningar att ägna sig åt att på djupet förstå texter. (s. 39)
-
1. Läraren behöver metoder eller modeller som kan kopplas till teorier om inlärning för att kunna undervisa på ett effektivt sätt. Inga undervisningsprogram kan dock bli så effektiva att de ersätter en kunnig lärares didaktiska beslut, dvs de som bygger på elevernas behov, intressen och som syftar mot att alla elever klarar kunskapsmålen. (s. 37)
-
1. s. 35: Lärarens direktundervisning i lässtrategier är central för att eleverna ska utveckla läsförståelse. Eleverna ska inte lämnas åt sig själva att förstå komplicerade texter. Men det är viktigt att eleverna inte blir för passiva! Här tror jag vi får se upp lite med att bara visa exempel och att eleverna inte ska prova själva men med lärares vägledning. Låt eleverna vara mera aktiva. En uppgift jag tar till mig för att de sedan ska bli mer självständiga.
-
2. Det går inte att separera betydelsen av motivation, självkänsla och lärarens feedback. Det tillfälliga inlärningsstödet ska ges inom elevens utvecklingszon för lärandet och vara framåtsyftande. Eleven ska veta vad hon redan kan, syftet med uppgiften och målet. Lärarens feedback ska läggas på uppgiften än på eleven som person. Genom att ge feedback på ansträngningen kan läraren påverka elevens motivation. (s. 31)
-
-
1. Att läraren kan ge eleven lagom svåra utmaningar (s. 26). Observera läsmotivationen hos eleverna. (s. 27). I begreppet scaffolding ger läraren eleven mycket stöd i början av inlärningsprocessen och att detta stöd avtar efter hand som eleven klarar mer på egen hand. (s. 23). Lärare, mer kunniga elever eller andra samarbetsformer kan fungera som stödstrukturer. Ett rollbyte (lärar- resp elevrollen) får elever att upptäcka nya infallsvinklar, att omorganisera sin kunskap och att uttrycka sig så att kamraterna förstår. På så sätt blir inlärningen ömsesidig (reciprok).
-
Hej! Nu hoppar jag in här tre månader senare! :)
Driver en studiecirkel på skolan och tittar därför i studiehandledningen på vilka frågor jag ska fokusera på inför vår andra träff: Att utveckla ett professionellt språk om läsförståelse. Frågor som berör detta kapitel:
1. Vilka egenskaper menar du utmärker professionell lärarkompetens? (s. 55)
2. Vilken roll spelar gensvar (feedback) för elevens motivation och självkänsla (s.26-27 och s 31)?
3. Hur aktivt använder du centrala begrepp om läsning?
Träna att göra textkopplingar i lärargruppen och i elevgruppen. -
Nä, förstår verkligen att man inte kan ta sig tid till tyst läsning av egenvald bok på gymnasiet. Det gör man inte på mitt högstadium heller. Det är förstås m y c k e t viktigare med den gemensamma läsningen med samtal.
Men det blir otroligt viktigt att locka eleverna att läsa på fritiden! Och där har vi i skolbiblioteken en stor möjlighet att hjälpa till. -
Oj, det är en viktig och svår fråga! Hur hjälpa eleverna att välja “rätt” böcker? På gymnasiet har jag eleverna två ggr i veckan. Jag undervisar NA-elever uteslutande. För dem är prioriteringarna mellan ämnena avgörande. Vem orkar läsa “onödig” skönlitteratur när de måste läsa på inför systematikprovet i biologi? Idag var vi till gy-biblioteket för att låna historiska romaner för att koppla samman med epokstudiet i historieämnet. De flesta elever bryr sig vanligen bara om två saker: hur tjock är boken och hur liten är texten. Frågan: Vad måste jag göra för uppgift på boken? är givetvis också relevant.
Så – jag har att “slåss emot” karaktärsämnena, som är så viktiga.
Dessutom skall jag på kort tid hinna sätta mig in i 75 levers läspreferenser utifrån personlighet och kunskapsnivå och vägleda dem i att välja rätt. Svårt!
Komfortläser gör vi aldrig. Det har vi inte tid med. Jag har 3-4 chanser på ett läsår att lyckas välja rätt bok för gemensam läsning. Jag föredrar gemensam läsning för att kunna för- och efterarbeta på ett bra sätt. Det är klart att boken inte kan passa alla lika bra. Svårt! -
På s. 60 står, apropå diskussion om Pirls, att det givetvis är bra med tyst läsning, eleverna måste läsa mycket, men att det är viktigt att de läser på rätt nivå. Inte för svårt och inte “komfortläsning”. När jag arbetade i f-6 hade vi en lågstadielärare som jobbade superbra med det där. Eleverna läste massor, både hemma och i skolan, de kom till mig i biblioteket och lånade böcker. Men alltid när de varit hos fick de visa upp boken de valt för läraren, och ibland sa hon att de måste välja en annan för att den inte var på rätt nivå. Hon hade alltså mycket god koll på elevernas läsning och följde dem verkligen individuellt.
Och man ska förstås få komfortläsa (tänka bara på alla vuxna som slöläser nån speciell genre) men inte när det är undervisning!
Tänker också på det där att jag ska försöka stötta några av mina högstadieelever individuellt. Det blir säkert en process för mig att lära mig hitta rätt nivå på texterna – för varje person. -
”Det är viktigt att läraren, med sig själv som exempel, visar hur mycket mental energi som behövs för att på djupet förstå och värdera olika texter.”
Undrar om jag inte ofta gör tvärtom! Skäms!
När elever sitter och jobbar hos mig i biblioteket och t ex har någon instuderingsfråga i SO som de behöver hjälp med, skummar jag snabbt igenom texten, försöker förklara vad det står eller peka ut var det står.
Jag borde, om jag gör så, då tydligt förklara vad jag gör – hur jag beter mig när jag sökläser eller översiktsläser till exempel.
Ska försöka bättra mig! -
Jag har lite svårt att förstå innehållet i begreppet akademisk självbild (s.40f). “En akademisk självbild handlar om en medvetenhet om den egna självkänslan relaterad till vad man faktiskt presterar.”
Är en god akademisk självbild en realistisk bild av hur man själv presterar i förhållande till de krav som ställs? Kräver alltså en medvetenhet både om sin egen prestation och om kraven?
Medan en god självkänsla kan innebära att man i och för sig vet vad man själv presterar, men inte förstår värdet av prestationen eftersom man inte förstått kraven? -
Det var intressant för mig att läsa biten om motivation på s. 24-31. En del har jag väl hört förut, men det är inget jag ägnat särskilt mycket tid åt att fundera över – men det borde jag nog! När jag jobbar mot elevernas fritid så blir ju motivationen helt nödvändig. Det är den väl i klassrummet också, men där finns även en ständigt närvarande och entusiasmerande lärare :)
Jag tror på det som står på s. 29 att man kan använda både inre och yttre motivation, men sträva efter att öka den inre motivationen.
Jag blir väldigt nyfiken på att läsa mer om CORI, där det ju sägs att teorier om just motivation är mest utvecklade. Och så blir jag lite konfunderad av att Westlund säger att hon ska skriva om de tre olika modellerna, men jag ser inget av detta i innehållsförteckningen. Tja, hon kommer kanske att väva ihop dem. -
-
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.