Sara posted an update in the group
I slutet av regnbågen 6 år, 1 månad sedanTänker på hur alla har gemensamt hur de inte kunnat leva ut sin kärlek öppet. Vilken sorg och smärta! Att inte kunna dela med sig av sitt liv i vardagliga situationer som i fikarummet på jobbet
Ja, jag tänkte särskilt på det vid begravningen, där Marja förutom sorgen över att ha förlorat sin närmsta var tvungen att hantera den totala osynligheten, där hon inte räknades som släkt/nära. det gjorde så ont att läsa.
Ja, det berörde verkligen
Begravningen, och den exkluderingen där Marja inte räknas som familj var väldigt smärtsamt läsa. Men jag kände också väldig frustration över att människorna runtikring inte släpper in Marja. Tänkte också på scenen efteråt när Marja är tillbaka på jobbet, och inte har utrymme uttrycka mer än att sömnen varit dålig. Att mista någon man älskar gör ju så ont, och då behöva hålla allt inom sig. Utan sin Ann.
Ja, boken berör många viktiga teman och perspektiv på att vara människa. att leva i en garderobstillvaro och vad den gör med en person och personens relationer … Ensamhet , psykisk hälsa, gemenskap, att vara ung/äldre . Det finns mycket att prata om!
Tänk om den här boken kunde finnas på alla äldreboenden, vilken grej!
Ja och tänk att få prata med unga och äldre tillsammans om boken, det vore fint
Bra idé Anna, håll kvar den tanken! :)
Ja, Marja blev så osynliggjord av sina kollegor när hon inte passade in i det traditionella heterosexuella mönstret med fikasamtal om barn, barnbarn och makar. Den muslimska kvinnan kände sig också utanför. Henne hade hon lite kontakt med, t.ex. samtalade till bussen
Ja, det var ledsamt och sorgligt att läsa. Framförallt homosexuella kvinnor har nog osynliggjorts genom tiderna. Då kvinnans roll varit så snäv och inskränkts till den som maka och mor. Det är inte länge sedan!