Här diskuterar vi månadens bok – Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri:
Jag gillar ju nästan allt Jonas skriver och hans nya roman tycker jag är en av de bästa han har skrivit. Den är rolig, insiktsfull och sorlig allt på samma gång.
Det är lite komplicerad och jag hann inte alltid med i svängarna men jag gillade språker och det är där Jonas har sin styrka. Han skriver ju helt fantastiskt bra! Blev lite besviken över att man aldrig fick ett svar varför det blev som det blev en jag förstår att det är en del av idén bakom romanen. Jag gillar konceptet och att det gick snabbt att läsa igenom den!
Vet inte vad jag ska säga om karaktärerna, jag fick aldig riktigt grepp om dem, kanske var meningen också, vad säger ni?
Ja, det här var verkligen en annorlunda men spännande bok. Jag har också, precis som du Elza, varit förtjust i Hassen Khemiris språk länge – hans bok Ett öga rött var verkligen en ögonöppnare för hur det går att använda språket, och visst visar han samma förmåga i denna. Det bästa i den här boken tyckte jag ändå var hans sätt att byta jag hela tiden och det gjorde ju att det blev väldigt många karaktärer inblandade. Orsaken till att man inte riktigt kommer in i de olika personerna är, tror jag, att de egentligen bara visar sig i förhållande till Samuel. Visst blir det lite rörigt av samma anledning men i det stora hela så tycker jag inte att det gör någonting alls, det är ju så verkligheten ser ut – olika personer runt omkring oss ser ju oss ur olika perspektiv – och den lilla människan är ju egentligen mycket mer komplex än vad den vanligtvis beskrivs. Så glad att jag läste denna – en spännande upplevelse.
Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse.
Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse medan du navigerar genom webbplatsen. Av dessa kakor lagras kakorna som kategoriseras efter behov i din webbläsare eftersom de är väsentliga för att grundläggande funktioner på webbplatsen fungerar. Vi använder också cookies från tredje part som hjälper oss att analysera och förstå hur du använder den här webbplatsen. Dessa kakor lagras bara i din webbläsare med ditt medgivande. Du har också möjlighet att välja bort dessa cookies. Men att välja bort några av dessa cookies kan ha en inverkan på din surfupplevelse.
Nödvändiga kakor är absolut nödvändiga för att webbplatsen ska fungera korrekt. Denna kategori inkluderar endast cookies som säkerställer grundläggande funktioner och säkerhetsfunktioner på webbplatsen. Dessa kakor lagrar ingen personlig information.
Alla kakor som inte är särskilt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och som används specifikt för att samla in användarens personuppgifter via analys, annonser, annat inbäddat innehåll kallas som icke-nödvändiga cookies. Det är obligatoriskt att skaffa användarens samtycke innan dessa cookies körs på din webbplats.
Här diskuterar vi månadens bok – Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri:
Jag gillar ju nästan allt Jonas skriver och hans nya roman tycker jag är en av de bästa han har skrivit. Den är rolig, insiktsfull och sorlig allt på samma gång.
Det är lite komplicerad och jag hann inte alltid med i svängarna men jag gillade språker och det är där Jonas har sin styrka. Han skriver ju helt fantastiskt bra! Blev lite besviken över att man aldrig fick ett svar varför det blev som det blev en jag förstår att det är en del av idén bakom romanen. Jag gillar konceptet och att det gick snabbt att läsa igenom den!
Vet inte vad jag ska säga om karaktärerna, jag fick aldig riktigt grepp om dem, kanske var meningen också, vad säger ni?
Ja, det här var verkligen en annorlunda men spännande bok. Jag har också, precis som du Elza, varit förtjust i Hassen Khemiris språk länge – hans bok Ett öga rött var verkligen en ögonöppnare för hur det går att använda språket, och visst visar han samma förmåga i denna. Det bästa i den här boken tyckte jag ändå var hans sätt att byta jag hela tiden och det gjorde ju att det blev väldigt många karaktärer inblandade. Orsaken till att man inte riktigt kommer in i de olika personerna är, tror jag, att de egentligen bara visar sig i förhållande till Samuel. Visst blir det lite rörigt av samma anledning men i det stora hela så tycker jag inte att det gör någonting alls, det är ju så verkligheten ser ut – olika personer runt omkring oss ser ju oss ur olika perspektiv – och den lilla människan är ju egentligen mycket mer komplex än vad den vanligtvis beskrivs. Så glad att jag läste denna – en spännande upplevelse.