I en läsecirkel som vi höll på Arvika Bibliotek, ägnade vi en del tid till att (både skämtsamt och allvarligt) diskutera Muminpappans karaktär, som han skildras i ”Pappan och havet”. Det som kom upp till diskussion var att han är:
patetisk, en mansgris och kvinnoförtryckare, en mesig mjukis, en äventyrare, en impotent stackare, en dålig far, en hemsk förebild för Mumintrollet, en vanlig sur gubbe…. Det är vad jag minns av våra diskussioner.

Finns fler försök till karakteristik av Muminpappan i denna roman?