Hej Benedikt
Jag föreställer mig att distansen i romanen dels beror på att det är så Charlotte förhåller sig till världen. Hon har ju till exempel gift sig med sin man, som hon i och för sig älskar, av praktiska skäl. Hon har iakttagit honom och noga räknat ut hur hon ska få honom att falla för henne. Hon ser på världen med en distans och en analytisk kyla som speglas i dagboken. Men jag tror också det beror på att det är just en dagbok som hennes advokater sagt åt henne att skriva, för att det ska hjälpa hennes fall. Jag minns inte exakt vad det stod, men på ett ställe reagerade jag på att hon pratade om innehållet i Hardies ask som att hon faktiskt visste mer om det än hon ville skriva i dagboken. Den förtäljer nog inte historien så som den var. Den är en efterkonstruktion avsedd att fria henne.
Hon verkar medvetet framställa sig som svag och någon man känner medlidande för, men egentligen är hon beräknande och slug. (Tänk om hon använt sig av de egenskaperna för att till exempel göra karriär istället för att skaffa sig en make.) Det är väl något som advokaterna också märker, eftersom de väljer att inte använda dagboken i försvaret trots allt. Eller minns jag fel där kanske?
Varför dömer de Hardie till dödsstraff? Ja du, jag vet inte. De kände sig kanske hotade och kunde inte lita på hans motiv. De förstod inte hans handlingar och blev rädda. Jag har inte ifrågasatt deras handlande, jag tänker bara att jag inte alls kan sätta mig in i eller tycka till om vad som är rimligt att göra i en sådan situation. Jag förutsätter att det inte finns rim och reson när man är fast på en livbåt och förlorar hoppet mer och mer.
Hör gärna fler tankar om det här.