3. Karaktärer och relationer. Hur är bokens personskildringar?

Vad tycker ni om huvudpersonen? Själv hade jag lite svårt att få en klar bild av honom, men så är han väl också rätt komplex. Har alltid lite svårt att få ”grepp” om huvudpersoner i romarer som skrivs i jag-form, då allt som skildras återges ut berättarjagets perspektiv. Särskilt Noha, som berättar allt som sker eller sägs innefrån sig själv… Ofta tyckte jag det var svårt att läsa ut vad Noha egentligen sade högt till andra, och vad han främst tänkte för sig själv, i olika dialoger och situationer (Noha för ju många tankemässiga ”monologer” för sig själv). Eller hur uppfattar ni det?

För att få lite bättre kläm på Noha som person skummade jag lite recensioner under och efter läsningen. Bilden av huvudpersonen verkar skifta en del:
”en mycket driven och skickligt uppbyggd debutroman med en djupt sympatisk huvudperson man sent skall glömma”. Dagens Nyheter
”Saids huvudperson är en kantig, asocial och besvärlig person med en moral som inte finner något gensvar i den värld han vistas i”. Expressen
Sympatisk och snäll verkar ju Noha vara på många sätt men kanske inte alltid så trevlig, utan snarare lite avståndstagande och kylig? Till och med Anna, som är väldigt envis och mån om att komma Noha närmre, tappar ju tålamodet ibland och drar sig till slut undan….
Eller tycker ni att jag missuppfattar Noha och bilden av honom helt? Säg gärna emot…