En söndagseftermiddag i maj tog jag en promenad över Västerbron till Södermalm.
I ena hörnet av Tantolunden, i närheten av en minigolfbana, frågade en kvinna mig ”ska det börja regna igen?” och pekade mot vattenpölen som hon stod bredvid och där det börjat bildas små ringar.
”Ja trist”, svarade jag och stannade upp. Jag fick först för mig att hon stod där för att fiska konversationer, för att få lite kontakt, men hon stelnade till och stirrade så att jag förstod att jag hade skrämt henne. Hon verkade tycka att jag var en oerhört märklig typ som svarat henne och dessutom stannat. Så jag vände mig ifrån henne och gick vidare.
”Ska det börja regna igen?” hörde jag henne säga till nästa förbipasserande. Någon minut senare kom ett störtregn. Jag promenerade vidare längs stranden, kände vätan i håret, vek sedan av vid en liten gata som ledde upp till en oas av kolonilotter. Regnet slutade lika snabbt som det börjat. Det var en sådan dag, tänkte jag, hörde koltrastsången och annat fågelkvitter överallt bland grönskande småträd och syrenbuskar. Tills de upphörde då jag nådde gatans myller av bussar, bilar och folk. Jag gick vidare längs Ringvägen förbi Eriksdalshallen, hade ingen egentlig plan med min vandring, mer än att jag nu vänt mina steg hemåt Lilla Essingen. Det blev några omvägar och jag hamnade på Rosenlundsgatan.
”Jag känner det, jag börjar redan bli full”, sa en man i fyrtioårsåldern som satt på Den Glada Stinsens uteservering bredvid Södra Station. Han tog en stor klunk öl.
”Kom ihåg att du ska köra imorgon”, sa hans väninna som satt mittemot.
Utanför Zinkensdamms IP proklamerades att ”ingen sysslar med något vettigt idag, bara massa onödigt skit”, av en man med Hammarbyhalsduk och en tom burköl i handen. Hans vänner skrålade, jag tror de höll med honom.
Vid Västerbron tilltog en ny regnskur. Så länge inte trafik rusade förbi kunde jag från Långholmens trädkronor, som reser sig över bron, höra koltrastsången igen.
Mitt på bron, ovanför fjärden, hade någon hängt en stickad liten duk som det stod pusshållsplats på. Vinden ven, jag skyndade hem. Hemma var dörren låst och eftersom jag inte hade med mig en nyckel ringde jag på. Min sambo öppnade och gav mig en puss. Jag gick in i köket och gjorde i ordning varsin falukorvsmacka till oss. Bredde Västerviks senap på min.