Profilbild
2019-07-18

Den här sommaren skriver Annelie Drewsen och jag om drottning Kristina. Det ska bli en till lättläst biografi på Vilja förlag. Det är spännande att försöka förstå en helt annan tid. Och att läsa olika forskares och skribenters tolkningar av den tiden.

När man läser om Kristina är det en himlans massa snack om status. I Marie-Louise Rodéns bok  Drottning Christina en biografi berättar hon om hur status manifesterades på många olika sätt, där de fånigare handlade om vem som fick ha hatten på och vem som fick ta av sin hatt, och ifall man fick sitta på en pall eller en stol med armstöd. När Kristina var ny i Rom fick hon sitta vid ett bord bredvid påvens, men hennes bord var en decimeter lägre än hans. Kära nån!

Drottning Christina

1654 hade drottning Kristina abdikerat och var inte längre regent i Sverige, men hon tänkte fortsätta att vara drottning och ville ha status som en sådan. Hon vistades en tid i Antwerpen och dit kom skeppet Fortuna med konstskatter och böcker i mängder från Sverige. Kristina hade ju liksom varit den svenska staten, så statens egendom var förstås hennes, tänkte hon nog. Mycket av böckerna och konstverken var sådant som nyligen erövrats från andra europeiska länder i trettioåriga kriget. Kristina var en nyfiken och intellektuellt ambitiös person så böckerna var säkert inte alls bara för statusen. Hon ville nog kunna läsa i dem också.

Bibliotekarien Isaac Vossius anlände till Antwerpen bara elva dagar efter drottningen och satte igång med att upprätta en katalog över alla böckerna. Han höll på i ett drygt år med att förteckna de nästan sextusen böckerna, varav drygt tvåtusen var handskrifter.

Jag är imponerad av Isaac, vilket tålamod! Undrar om det mest var enformigt, att gå igenom bok efter bok? Hann han bläddra i dem, fastnade han ibland och läste särskilt intressanta texter som han tidigare aldrig haft en chans att titta på?

Och så funderar jag över hur han levde för övrigt. Åt han middag med Kristina ibland och berättade lite om vilka böcker han jobbat med på sistone? Hon var ju intresserad av litteraturen och han hade dessutom varit hennes lärare tidigare i Sverige. Vilken status hade han som bibliotekarie?

Vilken status har bibliotekarier idag? Eller, det struntar jag egentligen i, jag är inte så intresserad av det där med status. Men visst vore det bra om regenter idag höll sig med egna bibliotekarier? Som höll ordning på deras stora boksamlingar och visade dem särskilt intressanta texter som de borde läsa?

För övrigt kan man så här mer än 350 år efteråt konstatera att det var tur att Kristina snodde med sig en massa böcker när hon lämnade Sverige. De finns idag i stort sett samlade i Vatikanens bibliotek medan många av de böcker som blev kvar i Sverige förstördes när slottet Tre kronor brann ner 1697 (Johan Jacob Jaches som räddade böcker under den branden är för övrigt annan intressant kollega till mig…).