Sveriges modernaste kvinna

När jag under hösten samtalat om min och Bengt Wanselius Selma Lagerlöf-biografi Sveriges modernaste kvinna och blivit intervjuad är det två frågor som återkommit: Vem vill du ska läsa din bok? Vilken bok av Selma Lagerlöf skulle du rekommendera?

På den första frågan har jag svarat unga kvinnor. Själv har jag fyllt femtio. Min äldsta son är 15 år och han och hans kompisar vet ju knappt vem Selma är. Nej, jag ska inte ljuga. De gör just nu ett grupparbete om nittiotalisterna.

Med de äldsta sönerna lyckades jag läsa hela Nils Holgerssons underbara resa med behållning när de var i lagom ålder. Men de tioåriga tvillingarna tröttnade redan efter två sidor i den illustrerade kortversionen. De lägger helst sin tid på youtube-klipp, både egna och andras. Berättelserna ”Den heliga natten”, ”Bortbytingen” och ”En julgäst” har ändå funkat att läsa med dem.

Jag vill att unga kvinnor ska läsa min bok för att få upp ögonen för vilken förebild och förgrundsfigur Selma Lagerlöf är. Hon blev Sveriges framgångsrikaste författare. På flera sätt var hon också Sveriges modernaste författare.

Jag har försökt att skriva lättsamt. Det ska vara en spännande berättelse snarare än en litteraturhistorisk fackbok. Men alla källor och tidigare forskning redovisas noga. Tro det eller ej, Sveriges modernaste kvinna är faktiskt den första svenska Lagerlöf-biografin med en notförteckning. Forskningen som ligger bakom boken har tagit många år och resulterade först i en doktorsavhandling som kom 2005: Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien. Det är en analys ur genusperspektiv av hur Selma Lagerlöf tagits emot som författare. Könsnedvärderande är det korta svaret.

Gång på gång har Selma Lagerlöf berättat hur hon redan som liten flicka visste att hon skulle bli författare. Vad hon fasade för var att samhällets ramar skulle hindra henne från att få utlopp för sina talanger.

Då kommer vi också in på vilka böcker jag brukar rekommenderar. En herrgårdssägen är ett givet val. Den rymmer i sin koncentrerade form det mesta av Lagerlöfs egenart.

Ett märkligt modernt verk som fick mig att fastna i tonåren var Dagbok för Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf. Det är Selma Lagerlös sista verk och den sista delen av hennes romansvit om sin uppväxt. Det är här hon klargör sin personlighet och förutsättningarna för författarskapet. Boken börjar när flickan sitter på tåget mellan Kil och Laxå på väg till Stockholm. Den fjortonåriga Selma skriver i sin dagbok för att träna sin iakttagelseförmåga och sin självreflektion och för att samla på uppslag till sitt författarskap. Den sjuttiotreåriga författaren visar en för sin tid enastående förmåga att gå in i en fjortonårings medvetande och föreställningsvärld. Dagbok blir vår första moderna inre subjektsroman om en tonårsflicka. I all sin skenbara enkelhet är den ett av de märkligaste skönlitterära verk som skrivits på svenska om tonårstidens själviakttagelser och självuppgörelser.