Det VAR ju himla roligt att skriva om Astrid Lindgren.
När boken var klar tänkte Annelie Drewsen och jag att det kunde vara roligt att skriva fler biografier. Vi började göra listor över intressanta människor. Vi pratade med förlaget och de var intresserade av våra förslag men först ville de att vi skulle skriva om Alfred Nobel.
Alfred Nobel?
Ja, inte stod han på min lista i alla fall. Jag menar… Astrid Lindgren var en fantastisk författare, en stor förebild även som människa och hon är viktig för mig både privat och i mitt yrkesliv.
Men Alfred Nobel? Okej, Nobelpriset är väl bra, men ändå. Dynamit… jag är inte ett dugg intresserad av sånt som smäller!
Men vi tackade ja och lyckligtvis hade jag helt fel. Det var jätteroligt även att arbeta med Alfred Nobel, och han var en intressant och spännande person i en tid som jag nu har mycket större förståelse för än jag hade för ett år sedan.
Så här kommer boken att se ut, i höst finns den i handeln:
En sak som var annorlunda med att skriva den här boken var att vi var tvungna att vara mer källkritiska. Vi lånade några böcker som handlade om Alfred Nobel på biblioteket men ingen av dem var riktigt pålitlig. Författarna redovisade inte sina källor ordentligt, och de hade helt klart gjort egna tolkningar och gissningar utan att riktigt förklara vad de byggde dem på. Som tur var fick vi senare god hjälp av Nobelstiftelsen, så vi känner oss trygga med att det som står i vår bok är rätt.
När man skriver en lättläst biografi så som vi gör, har vi förstås inte möjlighet att göra några stora egna efterforskningar. Och allt kanske inte ens går att få veta? Det var också en viktig skillnad mellan att skriva om Astrid Lindgren, en person som levt under 1900-talet och som varit en offentlig person, och Alfred Nobel som levde hundra år tidigare och som själv inte tyckte att han ville ha så mycket uppmärksamhet.
Den unge Alfred beskrivs ofta som blyg och kanske osocial, men duktig med studierna och väldigt språkkunnig. När han var sjutton år skickade familjen ut honom på en två år lång resa, i Europa och ända till USA, för att lära sig mer och skaffa kontakter. Det är förstås jättespännande, hur gick det för den här unga och lite aviga killen när han for runt i världen? Hur färdades han, fick han några vänner, vad upplevde han och vad lärde han sig? Men det verkar inte riktigt gå att få veta.
Vi vet att han skrev en kärleksdikt till en ung kvinna som dog, i Paris, och att kvinnan funnits på riktigt. Men om kärlekshistorien var sann vet vi inte. Vi vet att han åkte till USA, och i några böcker står det att han besökte John Ericsson och till och med arbetade på hans fabrik. Fast på andra ställen står det att man inte vet vad han gjorde i USA. Så, det där är också väldigt osäkert. Jag tror att det nog inte finns ordentlig dokumentation att få tag i. En ung kille i mitten av 1800-talet, vem skulle skrivit om honom? Senare i livet tog Alfred Nobel kopior på alla sina brev, han var en skicklig affärsman och hade en stor korrespondens. Men det hade han nog inte börjat med som tonåring.
Ja, det där var också lärorikt för mig som skolbibliotekarie. Det är något att berätta om för eleverna, att det faktiskt inte går att få veta allting.