Vissa gåvor är även förbannelser. I Fiona McIntoshs trilogi The Quickening, som börjar med boken Myrren’s gift, får den unge mannen Wyl Thirsk erfara detta. Han utbildas till att bli general i landet Morgravia men vantrivs. Prins Calimus och dennes vänner försitter aldrig en chans att göra livet surt för honom, genom elaka kommentarer, döda råttor i sängen eller lera i stövlarna. Som ett led i denna mobbning tvingar prinsen med Wyl till en häxbränning. Den unga flickan Myrren är på lösa grunder anklagad för häxeri, torteras och ska brinna på bålet. Wyl tycker det hela är orättvist och barbariskt, men är tvingad att närvara. När han lyckas avbryta tortyren viskar Myrren något till honom, en viskning som visar sig vara en gåva.
När den gamle kungen dör tar Calimus över tronen. Han beordrar Wyl att resa till grannlandet för att förhandla om ett arrangerat äktenskap. Med på resan är en samling legosoldater, varav en i hemlighet fått i uppdrag att döda Wyl. Det finns även andra, ännu blodigare planer för resan.
Fiona McIntosh har skrivit en i många avseenden klassisk fantasy som utspelas i en medeltida, eurocentrisk hittepåvärld. Här finns en genomond prins á la Joffrey Baratheon från Game of thrones, unkna könsroller och en godhjärtad hjälte. Vad som gör boken, och hela serien, intressant är den idé som utgör navet för berättelsen. Jag kan inte spoila vad idén är tyvärr men det utgörs av den gåva som Myrren ger till Wyl. Det väcker läsarens intresse och ger berättelsen oväntade vändningar. Jag har inte stött på nåt liknande varken förr eller senare. Originellt är bara förnamnet.
Veckans bloggare heter Kristian Schultz. Han arbetar som programbibliotekarie på Härlanda/Örgryte bibliotek i Göteborg, med bland annat författarbesök, litteraturquiz och inköp av TV-spel. Läser helst skräck och fantasy men har i vuxen ålder även tagit sig an jätteseriös litteratur som ”riktiga” bibliotekarier läser.