Gris i motvind. Det är vad (förkortningen) Grim, förlaget som jag startade för sju år sedan, står för. Och det är så jag ofta känner mig i den här branschen. Det är en kamp i motvind. Som liten aktör har man bara mikroskopiska chanser att bli sedd av etablissemanget. Och syns man inte finns man, som bekant, inte. Eller blir tagen på allvar.
Motvindsgrisen är representerad i logon. Då och då är det någon som tycker att jag kanske borde snygga till logon, göra den mer proffsig. Det kommer inte att ske. Jag inser själv att den där grisen är hastigt ritad och inte ens liknar en gris, men det ligger i denna gris natur att bli ritad snabbt och skulle inte kunna ske på något annat sätt. Jag har ritat grisen sedan jag var sexton år. Lämnat den efter mig på whiteboardtavlor, vita tegelväggar, på blädderblock, i böcker – överallt där jag dragit fram. Den är inspirerad av E H Shepards teckningar av Nasse i A A Milnes böcker om Nalle Puh och hans vänner. Vid ett tillfälle är Nasse ute i motvind och han får kämpa för att komma hem.
En gris i motvind ger aldrig upp. Nasse skulle kunnat sätta sig ner och vänta på att bli räddad av Christopher Robin, men det gjorde han inte. Han stretade vidare.
Det gör även Grim.
Som tur är kan Grim även utläsas Gris i medvind. För ibland händer det märkliga att vinden vänder. Då gäller det att åka med och njuta. Det är vid sådana tillfällen jag är tacksam över att vara en liten aktör, som kan glädjas över det lilla, nästan obetydliga. Som att pocketutgåvan av ”Glömskelunden” under förra årets bokrea gick upp på 21:a plats på Adlibris pockettopplista, fem år efter att den kom ut i pocket. (”Kråkprinsessan” var också med på listan, dock lite längre ner.)
Och det som inte är fullt så obetydligt. Som exempelvis att en av förlagets författare, Joanna Björkqvist med sin reportagebok ”När mörkret viker undan för livet”, fick Suicide Zeros hedersomnämnande för bästa rapportering om självmord 2016. Stort.
Åsa Persson, en annan av Grim förlags författare, var nominerad till Studeförbundet Vuxenskolans författarpris 2017 för sin debutroman ”Skuggor av ljus”. Det känns också stort.
Den senaste medvindspusten har träffat min roman ”Hundra dagar kvar”, som fått litteraturstöd från Region Halland. En kvalitetsstämpel som känns värdefull när förlaget fortsätter sitt arbete. I medvind såväl som i motvind.
Liten blir också stor någon gång :) Grisen är perfekt! Hon har ju full fart framåt!
Tack! Det gläder mig att du gillar grisen. Hon ser ju egentligen ut på ett sätt som bara en mor kan älska. :-)
Som min 93-åriga mormor brukar säga: det är ju tur att livet är beskaffat som så, att varje sugga tycker bäst om sina kultingar.. klok kvinna min mormor <3