Inbjuden av kollega Elisabeth Skog att skriva om mitt yrkesmässiga läsecirklande om facklitteratur kunde jag ju inte säga nej! Länge har det skavt lite att läsecirkel=skönlitteratur. Eftersom jag gillar att prata böcker – tur det eftersom jag är bibliotekarie! – men i min tjänst enbart arbetar med facklitteratur var det naturligt att starta läsecirklar om olika ämnen såsom hat, klass, mansroller och annat spännande.
Jag tror att diskussionerna skiljer sig åt lite beroende på om det är en skön- eller facklitterär bok. I våra cirklar har vi nog aldrig pratat om stil eller form mer än i termer av lätt- eller svårläst. Vi fokuserar helt på argumentation och innehåll vilket vid närmare eftertanke kanske inte är lite synd? Jag inbillar mig också att det är delvis andra grupper än den gängse kulturbärande medelålders kvinnan som anmäler sig till en facklitterär cirkel. Min egen statistik efter 5-6 terminer stöder detta, vi har varje gång haft en jämn könsfördelning och stor spridning i ålder. Och vad beror det på? Är det så enkelt som att kvinnor i större utsträckning läser romaner och lyrik och män läser faktaböcker? Vet ej, men just variationer i kön och ålder har gett bra, intressanta diskussioner i ”mina” cirklar.
Och om någon tycker det låter trist med alla dessa fackböcker kan jag trösta er med att vi i våras hade en cirkel om Bob Dylans låttexter med anledning av Nobelpriset. Mer om det och om hatet, mansrollen och lite annat i kommande blogginlägg.
Tack och hej!
Jeanette