Något jag vill se mer av under 2016 är bilderböcker för vuxna.
Nu tänker jag inte på tjusiga coffee-table-böcker. Sådana finns ju redan i överflöd. I synnerhet vad gäller mer eller mindre porriga in – och utvikningar av mat, prylar, pryttlar, heminredningar, bjäfs och grannlåt. De bara tråkar ut mig, gäsp!
Nej, jag tänker istället på tecknade bilderböcker, som berättar någon form av historia eller förmedlar perspektiv på samhället eller tillvaron i stort.
Som vuxen kan man visserligen läsa bilderböcker för barn. Man behöver inte ens vara speciellt barnslig för att göra det med stor behållning. Ta till exempel på Eva Lindström. Hon ger ut bilderböcker för barn, som dock verkar vara ungefär lika mycket skrivna och tecknade för vuxna. Det är stort att lyckas med den ambitionen. Och det tycker jag att Eva Lindström gör – gång på gång. Det finns säkert fler som gör det, men som jag tyvärr inte känner till. Tipsa gärna här i kommentarfältet, tack.
Nu till saken. 2015 gav Sofia Thoresdotter – i fotot ovan – ut bilderboken ALL INCLUSIVE med illustrationer av Anna Niklasson (på förlaget Vulkan).
Den ser jag som en i stort sett renodlad vuxenbilderbok. Barn skulle dock inte må dåligt av att läsa den, men de skulle inte utan vidare förstå den politiska dimensionen. ALL INCLUSIVE är vid första, slarviga anblicken en på ytan idyllisk skildring av livet på zoo där alla har det bäst, där allt finns, som man kan tänkas behöva för ett gott liv.
Eller… gör det verkligen det? Oroande frågor börjar hopa sig från den ena boksidan till den andra. För vad finns det för hotfullt utanför muren? Vad är det som vi måste skyddas ifrån? På vilken sida av dörrarna sitter låsen? Trivs verkligen alla med trivselreglerna och trygghetskontrollerna? Varför finns de? Vem eller vilka bestämmer? Var går gränsen mellan att leva i trygghet eller att vara internerad? Är säkerhet, ordning och reda värt varje tänkbart pris? Vem eller vad sätter ramarna för vad vi kan säga, vilja och drömma om?
Tankarna svävar lätt vidare till ett ”vi” och ett ”dom”, till inhägnade all-inclusive-hotellvistelser i utvecklingsländer, svenska ID-kontroller vid gränserna, REVA, Schengen, EU, apartheid, Berlinmuren och dagens hundratals mil långa så kallade säkerhetsmurar som rakbladsskär genom Västsahara och Israel / Palestina. Det blöder. Ymnigt.
Huvudpersonen – eller snarare huvuddjuret – i ALL INCLUSIVE är en tigerkott. Vilken får mig att minnas Sonja Åkessons dikt ”Snabelkotten” som inleder ”Ute skiner solen” (Rabén & Sjögren, 1965).
Här följer diktens inledningsrader:
Snabelkotten
Allting måste vara tydligt
och gå att förbruka.
Snabelkotten rynkar de allvarliga ögonbrynen.
Allting måste vara tydligt, säjer han,
och brukbart.
”Ute skiner solen” är en existensiell och samhällskritisk samling dikter av suckar, stön, skrik och befriande sparkar mot existensens och folkhemmets smalben av konformism och utvecklingsoptimism. Nej, folkhemmet var aldrig till för alla, om nu någon fortfarande tror det?
Det här är nu mer än 50 år gamla dikter, som fungerar minst lika bra i dagens Sverige. Och så även i Kambodja. Dikten ”Skulden” (i samma diktsamling) finns tolkad till khmer och är utgiven i Kambodja i antologin ”Fetto – 33 dikter från Finland och Sverige” (Litteratursamfundet Kambodja – Sverige 2004).
Snabelkottar och tigerkottar – de lever och frodas i fablernas värld, som samtidigt är vår värld.
Och även ”Skulden” är ett djur. Skulden kommer krypandes, ömkandes sig själv, ylandes, sökandes en husse eller matte, ett hem. Som i diktens slutrader:
Skulden kryper in i en.
In under huden, i mjälten, i benmärgen.
Men Skulden har inte sitt hem där.
Skulden har inget hem.
Det är ändå trösterikt. Det är sannerligen komplicerat att vara människa. Därför att tillvaron är galet komplex och fattningsförmågorna högst begränsade. Man blir lätt perplex. Vi vill så gärna göra rätt, och så kan det bli rätt åt helvete FEL. (Eller tvärtom, det förekommer också, för den delen).
Om man ser på synd på det viset, så är det faktiskt inte så dumt med syndernas förlåtelse, eller hur? Om inte annat kan du ju försöka förlåta dig själv. Eller be om hjälp.
Gott Nytt År 2016!