Varje tid äger rum. Varje plats består av poesi, musik och människor. Det är vad som får ett rum till att bli en plats. Och platser kan kommunicera med varandra. De kan göra det genom musik och poesi, över tid och rum, från folk till folk, till var och en av oss, till våra gemensamma djup av mänsklighet, inom oss, och i vårt kollektivt omedvetna. Dessa djup är i grunden desamma oavsett kontinenter och sekler, nord och syd, öst och väst.
Det är vår teori. Till den kopplar vi praktik. Och ser hur det går. Alltid blir det något.
Rumtid är från början ett begrepp inom den matematiska fysiken.
De tre rumsliga dimensionerna – läng, bredd, höjd – kombineras med dimensionen tid varpå den fyrdimensionella enheten rumtid uppstår. En punkt i rumtiden kallas för en händelse.
Rumtid skrivs det om inom sociologin och kulturgeografin.
Rumtid – Spacetime – är även namnet på ett interkulturellt projekt, som genomfördes i sommaren 2015 i Phnom Penh, Kambodja.
Det skedde i samarbete med Art Plus Foundation och kulturhuset Meta House, Phnom Penh, med ekonomiskt stöd från Helge Ax:on Johnsons stiftelse. På scenen stod Anders Delin (gitarr), Him Savy (flöjt) och Pal Vannarirak (författare). Själv var jag med som översättare och uppläsare).
Dikterna kom från Finland, Kambodja, Sverige, och musiken från Brasilien, Kambodja, Spanien, Sverige. Det hakade i vartannat, och blev en helhet: Edith Södergran, Pal Vannarirak, Eva-Stina Byggmästar, Ulf G. Åhslund, Norodom Sihanouk, Manuel De Falla, Heitor Villa-Lobos och kambodjansk folkmusik.
Se här en artikel om projektet i Cambodia Daily:
Spacetime-gruppen med nära och kära efter sitt uppträdande på Meta House i Phnom Penh, Kambodja.
I december förra året fortsatte projektet i Stockholm med en föreställning på Musikvalvet Baggen i Gamla stan i Stockholm. Där medverkade författaren Anne-Marie Berglund, gitarristen Anders Delin, översättaren Davy Sry, träblåsaren Kai Sundquist och jag. Då lästes även dikter av Mom Sonando och Anna Mattsson.
Här ser vi Anne-Marie Berglund till vänster och Davy Sry till höger på Musikvalvet Baggen 10 december 2015.
Under 2016 hoppas vi kunna ta Rumtid / Huoneaika vidare till Finland och Helsingfors för att där – på något vis – involvera författaren Birgitta Boucht med sitt beryktade ”Sämsta tänkbara sällskap” i vilket vi önskar ingå (eller snarare redan gör). Planer har så smått börjat smidas, det rycks i trådar och sprattlar, vi får se hur det går, håll tummarna!
Det här blev mitt sista inlägg som gästbloggare. Två veckor av helger och jobb for iväg geschwint och med schwung. Jag hade gärnat bloggat mer under den här tiden, men rumtiden satte stopp.
Allt gott till er alla!