Hej bokvänner,
nu inleds helgen och apropå inledningar kommer här min tio i topp-lista vad gäller inledningsmeningar:
Plats tio:
“För många år sen, innan så många av de lokala järnvägslinjerna drogs in, kom en kvinna med hög fräknig panna och burrigt hår in på järnvägsstationen och förhörde sig om transport av möbler.”
(Alice Munro: Kärlek, vänskap, hat)
Plats nio:
“Du skall just börja läsa Italo Calvinos nya roman Om en vinternatt en resande.”
(Italo Calvino: Om en vinternatt en resande)
Plats åtta:
“Den bok jag nu sätter mig ner att skriva måste verka meningslös på många – om jag alls vågar tänka mig, att ‘många’ får läsa den – eftersom jag alldeles självmant, utan någons order, börjar ett sådant arbete och ändå inte själv är riktigt på det klara med vad avsikten är.”
(Karin Boye: Kallocain)
Plats sju:
“En dag i augusti försvann en man.”
(Kōbō Abe: Kvinnan i sanden)
Plats sex:
“Sjung, o gudinna, om vreden som brann hos Peliden Achilles”
(Homeros: Iliaden)
Plats fem:
“Äntligen stod prästen i predikstolen.”
(Selma Lagerlöf: Gösta Berlings saga)
Plats fyra:
“Om vi tiger är vi otrevliga, sade Edgar, om vi talar är vi löjliga.”
(Herta Müller: Hjärtdjur)
Plats tre:
“Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att ha gjort något ont häktades han en morgon.”
(Franz Kafka: Processen)
Plats två:
“En dag, jag var redan gammal, kom en man fram till mig i hallen till en offentlig lokal.”
(Marguerite Duras: Älskaren)
Plats ett:
“På sportlovet for jag till Uppsala.”
(Erik Beckman: Den kommunala kroppen)
Trevlig läshelg!
/Kristian