Hej,
Jag är mycket smickrad över erbjudandet att gästblogga här på bokcirklar.se, faktiskt så smickrad att jag omedelbart känner av tendenser till skrivkramp. Det är inte det att jag inte har någonting att skriva utan snarare tvärtom: för mig finns det så många ingångar till mitt favoritämne, litteratur, att jag inte vet vilken jag ska välja. En ingång är som läsare, en annan som författare, en tredje är som bibliotekarie och ytterligare en är som litteraturkritiker. Vilken ska jag ta? Jag får nog ty mig till en av mina favoritförfattare, Wisława Szymborska. För henne var de tre orden ”jag vet inte” inte ett hot utan en räddning:
Jag vet inte och jag vet inte och håller mig i det,
som i ett räddande räcke.
Hon är en av de författare jag tar upp i min nyutkomna bok ”Skriv som en Nobelpristagare”. Med hjälp av tio stycken Nobelpristagare i litteratur försöker jag belysa olika aspekter av skönlitterärt skrivande, till exempel vikten av inledning och berättarperspektiv (Albert Camus) eller vikten av att ta sig tid med tiden (Alice Munro). I varje kapitel intervjuar jag dessutom en samtida svensk författare hos vilken jag upplever någon form av valfrändskap med Nobelpristagaren ifråga (Jerker Virdborg om Ernest Hemingway är väl det kanske mest klockrena exemplet). Jag är väldigt tacksam över att alla har ställt upp liksom att bland annat fotograf Ulla Montan varit så generös med författarporträtt.
Nu slår det mig också att jag i denna bok faktiskt förenar samtliga ovan beskrivna roller. Jag har skrivit en bok om att läsa och skriva utifrån mina erfarenheter som bibliotekarie och litteraturkritiker. Jag tror hursomhelst att jag får nöja mig såhär för idag. Dags att stretcha…